Påverkar media våra attityder till invandring och invandrare?

Få frågor engagerar så mycket som medias rapportering om invandring och invandrare. Vissa anser att rapporteringen är för positiv och att media döljer sanningen om de problem som invandringen medför. Andra menar att rapporteringen är för negativ och framställer invandrare i stereotypa och nedsättande ordalag. Trots motsättningarna tycks båda sidor vara överens om att medias rapportering spelar roll. Detta har dock ifrågasatts av andra debattörer som menar att medias betydelse för opinionen är överdriven. Frågan är vad forskningen har att säga om medias påverkan på människors attityder till invandring och invandrare i Europa?

Spelar omfattningen av medias rapportering roll?
Det finns teoretiska skäl att anta att omfattningen av medias rapportering om invandringen, alldeles oavsett innehåll, kan göra människor mer invandringskritiska. Forskning visar till exempel att det finns ett klart positivt samband mellan uppfattad storlek på invandringen och invandringskritiska attityder (Sides & Citrin 2007). Det är inte orimligt att anta att en omfattande medierapportering kan få människor att tro att invandringen är större än vad den faktiskt är – och på så sätt göra dem mer invandringskritiska.

Den mest ambitiösa europeiska studien på området (Boomgarden och Vliegenhart 2007), som fokuserar på Tyskland åren 1993-2005, hittar dock inget tydligt samband mellan omfattningen av tidningars och tv:s rapportering om invandringsrelaterade frågor och invandringskritiska attityder. Däremot hittar den ett negativt samband mellan antalet invandrare som förekommer som aktörer i media och invandringskritiska attityder.

Författarna menar att det oväntade resultatet möjligen kan förklaras med att mediakontakter med invandrare kan fungera som ett substitut för – och ha liknande konsekvenser som – personliga kontakter med invandrare. Tidigare forskning har visat att sådana kontakter kan öka förståelsen för, och sympatin med, invandrare (se till exempel Pettigrew & Tropp 2006). Det är dock svårt att ge ett säkert svar på om omfattningen av medias rapportering om invandrare och invandring spelar roll för opinionen då det (mig veterligen) inte finns några andra studier på området.

Spelar rapporteringens innehåll roll?
Forskningen om hur innehållet och tonen i medias rapportering påverkar är (något) mer omfattande och relativt entydig i sina slutsatser. Studier från Nederländerna (Lubbers, Scheepers & Vergeer 2000), Tyskland (Boomgarden & Vliegenhart 2007), Spanien (Schlueter & Davidov 2011) och Schweiz (Schemer 2012) visar alla på samma slutsats: rapportering som lyfter fram invandringens negativa konsekvenser och/eller nämner invandrare i negativa sammanhang (till exempel som gärningsmän till brott) gör människor mer kritiska till invandring och invandrare.

Den schweiziska studien visar också att rapportering som lyfter fram invandringens positiva konsekvenser och framställer invandrare i positiva sammanhang gör människor mindre kritiska till invandring och invandrare.

Att medierapporteringens innehåll spelar roll för människors attityder är inget som är unikt för invandringsfrågan. De flesta av oss hämtar kunskap om vår omvärld från media. Om medias rapportering är ensidigt partisk till fördel för en åsikt (till exempel att invandring för med sig dåliga konsekvenser) ökar chansen att åsikten stärks och avvikande åsikter försvagas (Zaller 1992). Det finns dock anledning att anta att en rad faktorer påverkar hur mottagliga människor är för rapporteringens innehåll.

Storleken på invandringen och medierapporteringens effekter
Två av de refererade studierna uppehåller sig vid frågan om invandringens storlek påverkar effekten av medierapporteringens innehåll. Å ena sidan kan man förvänta sig att effekten är starkare om invandringen är stor, eftersom invandringens konsekvenser är beroende av dess storlek (Boomgarden & Vliegenhart 2007). Å den andra sidan kan man förvänta sig att effekten är svagare om invandringen är stor, eftersom en stor invandring ökar antalet personliga kontakter mellan infödda och invandrare. Sådana personliga kontakter gör att människor kan bilda sig en direkt uppfattning om invandrare utan att gå omvägen via media, varför medierapporteringens roll kan tänkas minska (Schlueter & Davidov 2011).

Något entydigt svar på vilken effekt som är starkast (eller om de antagna effekterna över huvud taget existerar) erbjuder inte forskningen. Boomgarden och Vliegenhart finner ett positivt samband mellan storleken på invandringen och medieeffekter i sin studie av Tyskland åren 1993-2005, medan Schlueter och Davidov hittar ett negativt samband för Spanien åren 1996-2007. Möjligen beror skillnaderna i resultat på Tysklands och Spaniens olika erfarenheter av invandring. Tyskland har en lång historia av invandring, medan Spanien först blev ett stort invandrarland i slutet av 1990-talet. 1996 då den spanska studien tar sin början var 1,2 procent av Spaniens befolkning invandrare, 11 år senare hade andelen ökat till 11,4 procent. Antalet spanjorer som knöt kontakter med invandrare för första gången under den undersökta perioden kan således antas vara stort. Tyskland hade redan en stor invandrad befolkning och många tyskar hade redan personliga erfarenheter av invandrare då den tyska studien tog sin början, varför antalet nya kontakter förmodligen inte är lika stort i den tyska studien. Den sammanlagda kontakteffekten är således förmodligen större i det spanska fallet.

Vilka är mest mottagliga för effekterna?
Schemer (2012) visar i sin studie av Schweiz att människor med stor kunskap om invandringspolitik påverkas i mindre utsträckning av innehållet i medias rapportering. Intressant att notera är att resultatet gäller både rapportering som framställer invandringen positivt och rapportering som framställer invandringen negativt. Sannolikt beror sambandet på att kunskap gör människor bättre rustade att kritiskt granska medias rapportering.

Kan innehållseffekter manipuleras?
En experimentell studie från Nederländerna (Meeussen et al 2012) visar att nyhetsartiklar i vilka det förekommer brottslingar med invandrarbakgrund har en starkare effekt på människors attityder till invandrare om brottslingarna uppfattas som representativa för invandrargruppen som helhet. I sig är kanske detta forskningsresultat inte så uppseendeväckande. Däremot visar samma studie att det går att manipulera i vilken grad brottslingarna uppfattas som representativa för invandrargruppen som helhet. Personer som fick läsa en fiktiv nyhetsartikel i vilken invandrarorganisationer tar avstånd från brottslingarnas gärningar var mindre benägna att uppleva personerna som representativa för invandrargruppen som helhet än en kontrollgrupp som inte fick någon artikel. Författarna menar att deras forskningsresultat pekar mot att ”media would be well advised to include pluralistic [immigrant] voices when covering negative events involving [immigrant] actors” (Meeussen et al 2012). Det verkar således som att det går att mildra effekterna av negativ medierapportering om invandrare. Om det även går att mildra effekterna av positiv rapportering eller förstärka effekterna av negativ och positiv rapportering får framtida forskning svara på.

Obesvarade frågor
Forskningen om hur media påverkar attityder till invandring befinner sig ännu i sin linda. Antalet europeiska studier är mycket få och många frågor återstår att besvara.

En fråga som vore särskilt intressant att besvara från ett svenskt perspektiv är om förtroendet för medias rapportering om invandringsfrågor påverkar rapporteringens effekt på invandringskritiska attityder. Vi vet från SOM-undersökningarna att en majoritet av det svenska folket (64 procent) instämmer helt eller delvis i påståendet att ”svenska medier berättar inte sanningen om samhällsproblem förknippade med invandring” (Demker 2012). Är mediaeffekten svagare bland den låglitamajoriteten än bland den höglitande minoriteten?

Framöver kommer jag att återvända till frågan hur media påverkar opinionen kring invandringen, men då koncentrera mig på väljarstödet för invandringskritiska partier.

Läs mer:

Boomgarden, Hajo G. & Rens Vliegenhart (2007) ”How news content influences anti-immigration attitudes: Germany 1993-2005, European Journal of Political Research.

Demker, Marie (2012) ”Positiv attityd till invandring trots mobilisering av invandringsmotstånd,” I framtidens skugga, SOM-rapport nr 56.

Lubbers, Marcel, Peer Scheepers and Maurice Vergeer (2000) ”Exposure to newspapers and attitudes toward Ethnic Minorities: A longitudinal analysis,” Howard Journal of Communications.

Meeussen, Loes, Karen Phalet, Joke Meeus, Kaat Van Acker, Annie Montreuil & Richard Bourhis (2012), ”They are all the same”: Low perceived typicality and outgroup disapproval as buffers of intergroup threat in mass media”, International Journal of Intercultural Relations.

Pettigrew, Thomas F. & Linda Tropp (2006) ”A meta-analytic test of contact theory”, Journal of Personality and Social Psychology.

Schemer, Christian (2012) ”The influence of news media on stereotypic attitudes toward immigrants in a political campaign,” Journal of Communication.

Schlueter, Elmar & Eldad Davidov (2011) ”Contextual sources of perceived group threat: negative immigration-related news reports, immigrant group size and their interaction, Spain 1996-2007,” European Sociological Review.

Sides, John & Jack Citrin (2007) ”European opinion about immigration: The role of identities, interests and Information”, British Journal of Political Science.

Zaller, John R. (1992) The Nature and Origins of Mass Opinion, New York: Cambridge University Press

2 thoughts on “Påverkar media våra attityder till invandring och invandrare?

  1. Ping: Lästips: Medierapporteringens påverkan på invandrarfientliga attityder « Rasens materia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s