Vad är jämlikhet värt? Eller, vill du bo i Årjäng eller Danderyd?

Häromdagen kom ny statistik som visade att lönegapet mellan könen inte bara består, utan tydligen har förvärrats de senaste åren. Miljöpartiet kräver att den nya jämställdhetsministern Maria Arnholm i riksdagen ska förklara vad regeringen planerar att göra för att minska inkomstskillnaderna.

Gustav Fridolin menar i TV4-inslaget att lönerna i kvinnodominerade yrken ska höjas. På så sätt kommer kvinnors inkomster att stiga, samtidigt som ojämlikheten mellan könen minskar. Ofta talas det om ojämlikhet på det här sättet. Men vad är viktigast – den förfördelade gruppens situation, eller jämlikheten i sig?

Jag fick anledningatt fundera över frågan när jag tillsammans med Lena Wängnerud för en forskningsartikel försökte uppdatera SCB:s Jämindex: ett index över jämställdheten i Svenska kommuner. I indexet sammanställs uppgifter om olika utfall för kvinnor och män, och kommunen får ett bättre värde på indexet ju mer lika kvinnor och mäns värden är.

Problemet som vi stötte på var att för några utfallsvariabler så samvarierade ojämlikhet med bättre nivåer för kvinnor. Mest tydligt blev det här när det gällde inkomst. Ett vanligt sätt att beräkna ojämlikhet i inkomst är att man undersöker vad kvinnornas inkomst är i förhållande till mäns. Det är, allt annat lika, önskvärt att kvinnors inkomst ska vara lika stor som männens. Dessvärre är den i medeltal inte det i någon av Sveriges kommuner, enligt data från SCB. Årjäng kommer närmast – där är kvinnors medelinkomst 90% av männens medelinkomst. Den minst jämställda kommunen är Danderyd, där kvinnors medelinkomst bara uppgår till cirka 55% av männens. Det beror på att mäns medelinkomst i Danderyd också är högst i Sverige – över 700000 kronor per år.

Men det betyder inte att kvinnor nödvändigtvis hellre skulle bo i Årjäng än Danderyd. För om man tittar på vad medelinkomsten för kvinnor är i de olika kommunerna så framgår att Årjäng är en av de kommuner där kvinnor tjänar minst i medeltal, strax över 200000 om året (20-64 år). I Danderyd, å andra sidan, är kvinnors medelinkomst högre än någon annanstans i Sverige – närmare 400000 kronor om året! Faktum är att ju högre kvinnors medelinkomst är i en kommun, desto mindre tendererar den att vara som andel av mäns medelinkomst, vilket framgår av diagrammet nedan. Den streckade linjen är en regressionslinje som illustrerar sambandet.

scatter

De två kommuner där kvinnor tjänar mest, Danderyd och Lidingö, är alltså de med minst jämställdhet i inkomster. Om kommunpolitikerna i Danderyd kunde styra över inkomsterna i kommunen hade de säkert velat höja kvinnors inkomst till männens nivå. Men om de hade haft möjlighet, hade det varit önskvärt att förändra inkomststrukturen så att den blev lik Årjängs – mer jämlik, men på en lägre nivå?

Filosofen John Rawls föreslog ett berömt tankeexperiment för att komma fram till vad som är mest rättvist – okunnighetens slöja. Tanken var att man skulle försättas i ett tillstånd där man inte visste vilken situation man skulle födas in till i världen. Hur skulle man vilja att världen såg ut då? Rawls utgick från att man skulle vilja minimera risk, vilket leder till att man skulle föredra ett jämlikt samhälle. Men, viss ojämlikhet kan accepteras, om den är till fördel för de som har det sämst. Bakom okunnighetens slöja skulle man föredra ett samhälle där de som har det sämst har det bättre i absoluta tal, även om de har det relativt sämre, än ett helt jämlikt samhälle där alla har det sämre i absoluta tal. Rawls argument är naturligtvis mycket mer sofistikerat än så, och filosofi är inte min starkaste gren, men det är kärnan i argumentet om jag förstått det rätt.

Utifrån det sättet att resonera är alltså situationen i Danderyd till fördel för kvinnorna, eftersom de där har det bättre (åtminstone sett till inkomst) i absoluta tal. Sen går det ju naturligtvis att tänka sig att ojämlikheten i inkomst ger upphov till andra problem, till exempel i karriärsplanering och ansvar för hemarbete i parrelationer, vilket gör att situationen för kvinnor ändå blir sämre.

Men det är ändå värt att fundera över vilken princip man själv tycker är viktigast – jämlikhet i sig, eller situationen för de som har det sämst. Ibland har de som har det sämst bättre i absoluta tal i mer jämlika situationer, men som exemplet ovan visar så måste det inte vara så.

Vidare läsning
Wängerud, Lena & Sundell, Anders (2011): ”Do politics matter? Women in Swedish local elected assemblies 1970-2010 and gender equality in outcomes” European Political Science Review 4(1): 97-120. Working paper-version.

22 thoughts on “Vad är jämlikhet värt? Eller, vill du bo i Årjäng eller Danderyd?

  1. Jag tror att kvinnorna i Danderyd har det bättre — för att de jämför sig med kvinnorna i Årjäng! (Eller kanske inte just precis Årjäng, men med andra kvinnor i Sverige.) Jämförelsen med Rawls olika idealsamhällen haltar, eftersom Danderyd och Årjäng i slutänden är delar av ett och samma samhälle.

    • Du har rätt, och Rawls talar dessutom om fördelningen av alla resurser, inte bara inkomster. Din kritik skulle ju också gälla världens länder i en globaliserad tid. Men det är ändå rätt kul att det är så stora skillnader mellan kommuner.

      /Anders

  2. Intressant och mycket bra text. Delar slutsatsen men kan inte låta bli att påpeka en detalj gällande Årjängs kommun: SCB:s statistik inkluderar inte inkomsterna från Norge. Även om många kvinnor i Årjängs kommun arbetar i den norska vården torde det vara fler män som reser över gränsen för välbetalda förvärvsarbeten i byggbranschen. Det syns alltså inte i statistiken. SCB talar om att Årjäng liksom Eda har lägst skattekraft i landet – men köpkraften är en helt annan. Liksom rimligen också löneskillnaderna mellan könen.

  3. Ping: Statsvetarna tar till orda – Ekonomistas

  4. Rawls teori säger att skillnader i lön kan accepteras endast under förutsättning att det gynnar den sämst ställda gruppen i samhället. Jag tror nog att skillnaden i lön mellan Sjuksköterskans 4 år på universitetet mot ingenjörens 4 års utbildning men 7000 kr löneskillnad från start (ingångslön, 22 000 vs 29 000), inte gagnar sjuksköterskan vare sig hon bor i Årjäng eller Danderyd. Det enda det visar är att Sverige inte värderar kunskap lika. Viss kunskap är tydligen mer värd än annan, och ju mer ”manlig” den är desto större bättre verkar det som. Sedan är det fortfarande ett faktum att lika jobb inte ger lika lön bara för att man är kvinna! Finns inga ursäkter för det! När man sedan sänker skatt på alla dessas löner rakt över (ingen skillnad mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare) ja då blir skillnaden i absoluta tal än större. Nä, jag tror inte att någon från den sämst ställda gruppen i samhället skulle säga att de gynnas av de ökande inkomstklyftorna i samhället idag, de har bara fått det sämre medan de högst betalda och bolag/banker har fått än mer. Detta är inte det Rawls förespråkade!

    • Jag upphör aldrig över att förvånas över att ”lika lön för lika arbete” numera självklart alltid är ”lika lön oavsett arbete”. När hände det? Är inte det ett ganska kontroversiellt påstående?

      • Fast i det här fallet menar jag lika lön för lika arbete. två sjuksköterskor man resp kvinna, lika ansvar, lika sysslor men mannen får mer betalt. Sen är det en annan fråga om att 4 års utbildning värderas olika. Där handlar det om Samhällets värdering av olika yrken. Som du säger, två olika saker…

      • I det sifferexempel du tog upp var det väldigt tydligt att du påpekade ”orättvisorna” i olika lön för olika arbete. Jag känner inte till att olika lön för lika arbete verkligen är så stora för t.ex. sjuksköterskor. Är de det? Det vore intressant att få statistik på, i så fall.

      • Micke, här är statistik sammanställd från SCB och Medlingsinstitutet. Den tar dock endast upp lönespridning efter yrkesgrupp och yrkesområde men även inom utbildnings nivå och utbildningsinriktning, i alla kategorier utom en (förskolelärare där det är jämnställt) har män högre löner än kvinnor (även inom grupperna). Hittar inte den rapport som jag tänker på som gjorts specialstuderade om vissa grupper, återkommer om jag hittar den.

        Här finns statistiken: http://blog.sirn.se/2011/09/samma-jobb-olika-k%C3%B6n-olika-l%C3%B6n

        Dock vet jag inte om den är korrigerad för att kvinnor i större utsträckning jobbar deltid (oftast på grund av att de har lägre lön). Sen finns det ju problem med att kvinnor i större utsträckning jobbar i offentlig sektor vilken är lägre avlönad osv. Men det borttaget och som vi ser även inom kategorier såsom ingenjörer/tekniker så verkar kvinnorna ha lägre lön.

  5. Varför i hela friden är det konstigt att olika typer av kunskap värderas olika? Varför ska två jobb med lika lång utbildning med självklarhet ge lika lön? Ska akademiska överliggare med trippelexamina med självklarhet tjäna bäst av alla i samhället?

    Lika lön för lika arbete – borde vara en självklarhet.

    Lika lön för olika arbete med lika lång studietid? Inte alls en självklarhet. Snarare är det självklart att det inte alls är så. Det är arbetet som värderas – inte studietiden.

    Jämförelsen borde givetvis vara mellan manliga och kvinnliga ingenjörer inom samma fack. Annars kan man lika gärna ställa manliga geodeter mot kvinnliga toppchefer och förundras över löneskillnaden. Men det är givetvis komplett meningslöst.

    • Jag vill också meddela att bristen på sjuksköterskor är stor i t.ex. Stockholm, men att man hårdnackat vägrar att diskutera lönenivån, utan hellre stänger avdelningar som det nu ser ut. Och sliter ut befintlig personal. Det är en tickande bomb som chefsskapet (män, läkare, politiker) väljer att ignorera. Man har enligt min mening inte något val, sjuksköterskor kommer kräva mer makt och högre lön.

      • Jag har ingenting emot högre löner för sjuksköterskor per se, tvärtom – jag ser gärna höjd lön för alla så länge inflationen inte tar fart. 🙂

        Jag vänder mig bara mot att man med självklarhet jämför arbeten som kräver likartat lång studietid. Det finns ingen som helst självklarhet i att olika arbete ska belönas lika bara för att man lagt in lika lång studietid. Utbildningstidens längd är ingen vidare prediktor för lön x år efter examen – och bör enligt min mening inte vara det heller.

        Om det är som du säger att man väljer att ignorera en tickande bomb så kommer ju problemet mycket riktigt lösa sig sinom tid.

  6. Jag hänger inte med ens på utgångspunkten för det här resonemanget… är det verkligen så stora skillnader mellan kommuner, med vissa undantag för de outliers du skriver om? Jag tycker att det ser ut om att korrelationen (om det överhuvudtaget finns någon) drivs av ett fåtal rika kommuner kring Stockholm där levnadskostnaderna också är högre, eller för den delen att kvinnor deltar i något högre grad på arbetsmarknaden. Men, om det nu ändå finns en korrelation mellan de två: hur tänker du att den kausala mekanismen skulle se ut? Alltså hur skulle en ökad ojämlikhet höja kvinnors lönenivå. Jag förstår inte vad du menar med att ”ändra inkomststrukturen” i tankeexperimentet? (trevlig blogg förresten, och mkt fint att ni uppdaterar jämställdhetsindex)

    • Jag håller med om att korrelationen föreafaller något svag och mycket väl kan komma från några outliers, så det vore ju intressant att köra om detta men utan top 10 i toppen och botten. (Sen kan det iofs finns en rätt tydlig korrelation som skulle ha framgått om det var punkter och inte namn i diagrammet.)

      Men kring del två av din fråga: hur ser kausaliteten ut som orsakar denna korrelation? Den förefaller enkel och tydlig. I system 1 har alla samma lön. Den lönen blir marginalvärdet av den minst produktiva arbetaren, vilket är en väldigt låg nivå, så alla har samma låga löner.

      I system 2 har var och en lön som speglar marginalnyttan av just den personens arbete. I ett sådant system tjänar några (mycket) mer än andra och skillnaderna i lön blir stora. Antag att en grupp i samhället av något skäl väljer yrken som tenderar att ha lägre marginalnytta. Den gruppen tjänar mindre än en annan grupp som väljer andra yrken där marginalnyttan och därmed lönerna är högre. Men den första gruppen tjänar fortfarande bättre än i system 1.

      I det aktuella fallet kan vi vara *helt* säkra på att kvinnorna i Danderyd och kvinnorna i Årjäng inte har samma fördelning av yrken. Sen kan man också spekulera i att det inte är givet att de utför sina arbeten lika bra heller, men den tanken får några debatörer att gå i spinn, så det kanske vi ska lämna därhän.

      • Micke,

        du har ju helt rätt att skillanderna i stor utsträckning drivs av av helt olika arbetsmarknadsstrukturer, Vad som är det intressanta kausala sambandet i detta fall känns dock lite oklart. Det är väl inte att det finns ett kausalt samband mellan ökad jämställdhet och den allmänna lönenivån? Eller är det vad du menar? Skulle till exempel åtgärder som ger ökad jämställdhet ha en direkt negativ effekt på den genomsnittliga lönenivån? Personligen hävdar jag att det är otvetydigt positivt för den ekonomiska tillväxten att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, vilket skulle ge både ökad jämställdhet och ökade genomsnittliga löner.

        Vill du ha ett lite mer förfinat argument till detta kan jag hänvisa till följande artikel av Alberto Alesina http://www.aeaweb.org/articles.php?doi=10.1257/pol.3.2.1

    • Hej!
      Jag tycker att det är rätt stora skillnader, även utab outliers. Nu har jag inte dator så att jag kan kolla korrelationen även utan dem, men tex kan man ju se att förutom Sundbyberg så kommer inte kvinnors medelinkomst upp i 80% av mäns i någon kommun där kvinnor snittar mer än 250000. Sen tror jag inte att det är någon kausalitet i att ojämlikheten höjer kvinnors inkomster eller tvärtom, jag tyckte mest att korrelationen var intressant. Jag gissar att det är typ utbildning som ligger bakom, men att män får en ännu större premium, vilket drar isär inkomsterna.

    • Och just det, ändra inkomststrukturen var bara ett tankeexperiment: om man magiskt kunde förvandla Danderyd till Årjäng, vore det önskvärt?

      Det slutade förresten med att vi inte uppdaterade jämindex, utan körde på variablerna separat. Indezxet hängde inte ihop så bra och passade dåligt för att testa närvarons politik. Tex var ojämlikheten till kvinnors fördel på vissa vatiabler. Osanolikt att kvinnliga politiker skulle vara emot sådan ojämlikhet utifrån teorin; den handlar ju om att kvinnor företräder kvinnors intressen, även om det oftast sammanfaller med ökad jämställdhet.

      • det är kanske det här som gör mig förvirrad. den här ”magiska förvandlingen” är väl beroende av att det ena faktorn påverkar den andra…. Alltså att det på något sätt går att göra den jämställda kommunen mer ojämställd och på så sätt öka kvinnors inkomster. Om du nu konstaterar att ökad ojämställdhet INTE har ett positivt kausalt samband med kvinnors lönenivå, vad är det då tankeexperimentet går ut på?

      • Nej, den magiska förvandlingen är beroende av trolleri! 🙂 Man har bara ett val – förvandla kvinnors och mäns medelinkomster från Danderyds nivåer till Årjängs. Det man ska fundera på är om man tycker att det positiva i att inkomsterna är mer jämlika väger upp att de är på en lägre nivå.

        Det har ingen praktisk betydelse, men kan ju vara viktigt när man till exempel gör rankingar, som i Jämindex. Då brukar ju jämställdhet framhållas som positiv för kvinnor. Men är situationen bättre för kvinnor i Årjäng än i Danderyd? Det var så jag menade.

        Sen är naturligtvis det viktigaste att kvinnor inte diskrimineras, och att man får lika lön för lika arbete, och det har inte nödvändigtvis att göra med det här resonemanget.

  7. Lön är inte bara pengar, eller – pengar är inte bara pengar, utan ger i sig makt och status i samhället, på arbetet, och privat. Så länge kvinnor får fel lön, upprätthålls patriarkatet och konsekvenserna av detta.T.ex. inom sjukvården.

  8. Något som ter sig relevant att nämna i sammanhanget är att både Danderyd och Årjäng är extremvärden i inkomstfördelningen, dvs de två kommuner med högst respektive lägst inkomster per invånare (där ”inkomster” betyder medel- och median inkomster för kvinnor, män och totalt.) Det ter sig lite vanskligt att dra någon större slutsats än att det ser väldigt olika ut i väldigt olika kommuner.

    Ett skäl till försiktighet vid jämförelsen kan till exempel vara att 76% av Danderyds befolkning inte jobbar i Danderyd, medans samma siffra för Årjäng är 10 % (SCB, Statistikatlas ”Utpendlare, totalt”). Dvs det är oklart i vilken mening som ”lönerna i Danderyd” är ojämnställda när de flesta som får lön där inte bor där (inpendlingen är 80 %).

    Här vet jag inte hur SCB gör, räknar dom utifrån arbetsgivarens kommun, eller arbetstagaren?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s