Fångarnas dilemma, kvittningssystemet och frånvaro i riksdagsvoteringarna

Det här inlägget handlar om riksdagens kvittningssystem, och hur det påverkar närvaron i voteringarna. Men först vill jag säga några ord om det kanske mest klassiska av alla spelteoretiska upplägg: det så kallade fångarnas dilemma, som har visat sig vara tillämpbart i en mängd situationer.

Tänk dig följande hypotetiska situation. Polisen har gripit två inbrottstjuvar. Polisen kan sätta dit dem för inbrottet, men misstänker att de är ansvariga för en hel stöldturné. För detta saknar polisen dock bevis. Polisen sätter de två fångarna i varsin cell där de inte kan kommunicera med varandra. Båda fångarna får följande erbjudande.

Läs mer

Datajournalistik och Centerpartiet

Datajournalistik eller databasjournalistik har fått allt större uppmärksamhet på senare tid, både som begrepp och som form av journalistik. Definitionen varierar något, men något förenklat avses journalistik som baseras på insamling och analys av data (se t.ex. SVT Pejls förklaring). Det ligger med andra ord väldigt nära den kvantitativa analys som bedrivs vid exempelvis universitet och myndigheter. Möjligen ligger en skillnad i att det enskilda fallet kan vara av större intresse inom journalistiken än inom annan analys, där generaliserbarhet ligger i fokus.

Det är en intressant utveckling. Det finns mängder med tillgängliga datamaterial som inte har analyserats ingående, och de blir allt fler. Säkerligen finns ett otal intressanta journalistiska uppslag att finna i dem. Och de kan nog i många fall användas för att ge ytterligare stöd åt en påbörjad undersökning. Med den enkla tillgången till datamaterial via internet och nya verktyg (även i gratisversioner) för att analysera och visualisera dessa material skapas nya möjligheter.

Läs mer

Riksdagsledamöternas syn på partiledarens betydelse

Anders Sundell har i ett tidigare inlägg diskuterat möjligheten att någon av de nuvarande partiledarna under 2013 kommer att avgå. I det sammanhanget konstaterades att det blivit allt vanligare att partierna byter partiledare.

En orsak till att partiledarna sitter allt kortare tid skulle kunna vara att företrädarnas betydelse för valresultatet har ökat. I takt med att väljarna börjar bli just väljare, det vill säga alltmer benägna att faktiskt välja mellan partierna, så skulle en viktig faktor i den hårdnande konkurrensen vara partiledarens förmåga att attrahera väljare. Forskningen har dock fortfarande kvar att bevisa att så är fallet. Det bästa svaret som forskarna i dagsläget har att erbjuda är att partiledarens betydelse för partiets valframgångar är tämligen överdriven. Likväl, kan det vara så att politiker själva lägger större vikt vid partiledarens betydelse för valframgång nu än tidigare? För att svara på den frågan tar jag hjälp av riksdagsledamöterna.

Läs mer

Rättvisa procedurer spelar roll för politisk legitimitet

[Inlägget är samförfattat med Jonas Linde och Richard Öhrvall]

Under hösten 2012 presenterades två rankningar som mäter korruption och rättssäkerhet i världens länder: Transparency Internationals Corruption Perception Index och World Justice Projects Rule of Law Index. Precis som i tidigare mätomgångar föll Sverige mycket väl ut: Sverige och de övriga nordiska länderna bedöms – liksom de görs i Världsbankens Governance Indicators – tillhöra världens minst korrupta och mest rättssäkra stater.

Läs mer

Kommentarer till Vallagskommitténs delbetänkande (SOU 2012:94)

Då och då bjuder Politologerna in gäster att skriva här. Detta är ett sådant gästinlägg. Det är författat av Olle Folke, forskare verksam vid Columbia University, New York, samt Institutet för näringslivsstudier. 

***

I förra veckan kom Vallagskommittén med ett delbetänkande i sin översyn av valsystemet. I denna (något långa) bloggpost kommer jag att diskutera styrkor och svagheter med fyra av delförslagen i delbetänkandet. För varje av dessa kommer jag att försöka ge en kortfattad beskrivning av problemet det försöker adressera. Jag kommer också att dela upp min text utifrån dessa fyra delförslag.

Läs mer

Är deltagardemokrati ett vänsterfenomen?

Hänger demokratisyn ihop med politisk ideologi? Grafen nedan visar medelvärden för en fråga som mäter demokratisyn bland riksdagspolitiker och medborgare som sympatiserar med de olika partierna (1=valdemokrati, 4=deltagardemokrati). Vänsterpartister och Miljöpartister är mest positiva till deltagardemokrati, följt av Sverigedemokrater. Förvisso är alltså stödet starkast hos Vänsterpartiet, så visst finns det en tendens att det skulle kunna ses som ett vänsterfenomen. Men å andra sidan saknas det inte helt stöd för deltagardemokrati på högerkanten hos Sverigedemokraternas politiker.

Man kan dessutom konstatera att politikerna inom Vänsterpartiet och Miljöpartiet är betydligt mer positiva till deltagardemokrati än deras väljare. Åsiktsskillnaderna är också mycket större i riksdagen än bland medborgarna.

Läs mer

Konsekvenserna av sjunkande svarsfrekvenser i medborgarundersökningar

Den första nationella svenska valundersökningen genomfördes 1956 och hade 95 procents svarsfrekvens. Ja, du läste rätt. Nittiofem procent. Och då handlade det ändå om en besöksintervjuundersökning i två steg. Varje respondent intervjuades vid ett tillfälle före valet och ett tillfälle efter valet.

Idag brottas alla surveyforskare med sjunkande svarsfrekvenser i undersökningar som vill uttala sig om befolkningen som helhet. Vi ligger fortfarande mycket bra till i internationell jämförelse. Våra kollegor på forskarkonferenser avundas kvaliteten i våra undersökningar. Men ändå. Bortfallet ökar. Valundersökningarnas besöksintervjuundersökningar når i bästa fall 70 procent svarsfrekvens. Även de mest ambitiösa postenkätundersökningarna har svårt att nå mer än 60 procent. Under de senaste femton åren har utvecklingen varit särskilt brant. För SOM-undersökningarna handlar det om en minskning på omkring tio procentenheter från närmare 70 procent i mitten av nittiotalet till strax under 60 procent i de senaste undersökningarna. Frågan som diskuteras mycket — men där det hittills funnits få systematiska studier att hänvisa till — är om och i så fall hur sjunkande svarsfrekvenser får konsekvenser för resultaten. Kan vi lita på tidsserierna om svarsfrekvenser förändras över tid?

Läs mer

Moderaterna och besparingar i försvaret

Expressen skrev igår om motsättningar inom försvarsberedningen. Enligt tidningen är beredningen ”ett beställningsjobb” från M, vars syfte är att öppna för mer nedskärningar i försvaret. Övriga allianspartier samt S vill istället satsa mer.

Givet att Moderaterna traditionellt ses som ett (bland annat) konservativt parti är det lite förvånande att de är pådrivande för nedskärningar i försvaret, vilket vanligen ses som ett av konservativa partier prioriterat område.

Jag tittade därför på data från Comparative Manifesto Project, som analyserar partiers valmanifest. Forskarna räknar hur stor andel av meningarna i manifesten som ägnas åt olika frågor, och använder sedan det som mått på hur viktig partierna tycker att frågan är. Det är givetvis ett trubbigt instrument men det finns få bra andra sätt att jämföra.

Läs mer

Journalister vill att medborgare ska ha mer inflytande i demokratin än vad medborgarna själva vill ha

Hur stort inflytande ska medborgarna ha i demokratin? Flera undersökningar har under de senaste åren mätt hur stort stödet är för två demokratiideal: valdemokrati och deltagardemokrati. Valdemokrati innebär lite förenklat att medborgarna skall spela en återhållsam roll och i första hand koncentrera sig på att rösta fram representanter i valen. Deltagardemokrati innebär att medborgarna förutom att rösta i valen dessutom bör vara aktiva även mellan valen. Exempelvis genom att de ges möjlighet att delta i folkomröstingar och genom att de för fram sina uppfattningar via namninsamlingar, uppvaktningar, aktioner och demonstrationer.

Läs mer

Partiledarbyten – 53 % chans för minst ett skifte under 2013?

I dagarna har det talats en del om vilka partiledare som kommer att sitta kvar under 2013. Jag tänkte därför att det vore intressant att kolla på lite statistik om hur länge svenska partiledare generellt sitter på sin post. Jag har sammanställt data från svenska Wikipedia på när partiledare från de åtta riksdagspartierna har tillträtt och avgått. Totalt blev det 81 partiledare, varav nio inte ännu avgått. En excelfil med datan finns tillgänglig här.

Läs mer