Samarbetsmönster i riksdagsvoteringar 2002-2012

När riksdagen är oense i ett beslut avgörs frågan genom votering. I den amerikanska kongressen röstar enskilda ledamöter ofta emot partilinjen (även om partisammanhållningen ökat på senare år). Amerikanska statsvetare har också utvecklat avancerade metoder där voteringsmönster används som indikatorer på enskilda kongressledamöters ideologi, och kan därmed få mått på de relativa ideologiska positionerna för kongressledamöter ända sedan 1789!

I Sverige är partisammanhållningen som bekant betydligt större. Riksdagsledamöter går väldigt sällan emot partilinjen i viktiga frågor, och hur en ledamot agerar i en votering säger därför mindre om de enskilda ledamöternas åsikter. Analys av voteringar har därför inte intagit samma framträdande roll i den svenska statsvetenskapen som i den amerikanska.

Voteringarna synliggör dock maktförhållandena och samarbetsmönstrena mellan partierna. Då Moderaternas Fredrik Reinfeldt i dagarna kritiserat Socialdemokraternas Stefan Löfven för att sakna ett tydligt regeringsalternativ kan det vara intressant att se hur samarbetsmönstrena i riksdagen sett ut under de senaste tre mandatperioderna. I vilken utsträckning röstade V och MP med S när de agerade stödpartier åt regeringen Persson? I vilken utsträckning röstar SD med oppositionen och regeringen under innevarande mandatperiod? Vad har hänt med det rödgröna samarbetet efter valet 2010?

Jag har sammanställt riksdagens öppna data om voteringar, som finns tillgänglig från riksdagsåret 2002/03. Datafilen finns att ladda ner från datasidan. Vid varje votering kan en ledamot rösta ja, nej, avstå, eller vara frånvarande (till exempel på grund av att ledamoten kvittats ut). Jag har räknat det som att två partier är överens när minst 90 procent av det ena partiets närvarande ledamöter röstar (eller avstår) på samma alternativ som minst 90 procent av det andra partiets ledamöter. I matriserna nedan anges för varje mandatperiod procentandelen voteringar där två partier är överens.

2002/03 – 2005/06
Antal voteringar: 2819
voteringar_2002

2006/07 – 2009/10
Antal voteringar: 1973
voteringar_2006

2010/11 – 2012/13
Antal voteringar: 1439
voteringar_2010

Två saker slog mig. För det första: blockpolariseringen är störst under mandatperioden 2006-2010. S och M röstar likadant i 44 procent av voteringarna mandatperioden både före och efter, men bara i 30 procent av voteringarna 2006-2010. Vänsterpartiet röstade bara på samma sätt som allianspartiet i sex procent under regeringen Reinfeldts första mandatperiod, vilket kan jämföras med över 20 procent av voteringarna före och efter. Troligen kan detta mönster förklaras av att regeringen under perioden hade egen majoritet, och inte behövde kompromissa med något av oppositionspartierna.

För det andra: Den socialdemokratiska regeringen fick under mandatperioden 2002/03 bara något större stöd av stödpartierna V och MP än vad den nuvarande alliansregeringen får av SD. 2002/03-2005/06 röstade S på samma sätt som V och MP i 73 respektive 63 procent av fallen. Under innevarande mandatperiod har SD röstat på samma sätt som regeringspartierna i 60 procent av voteringarna. Lägre, men då har å andra sidan Fredrik Reinfeldt tydligt tagit avstånd från Sverigedemokraterna.

Sammanhållningen inom Alliansen ser vid första anblicken ut att vara närmast fullständig sedan 2006, men det är viktigt att komma ihåg att en votering bara är det sista steget i processen. Regeringen har naturligtvis inget intresse av att föra fram förslag som inte stöds av alla partier till votering och riskera att visa upp intern splittring.

I matriserna ovan har alla voteringar under en mandatperioder slagits ihop. Men det är också möjligt att studera voteringarna år för år. I diagrammet nedan har jag studerat hur ofta de olika partierna röstar på samma sätt som Socialdemokraterna och Moderaterna i de voteringar där S och M röstade på olika sätt. Varje parti har placerats ut på x-axeln utifrån andelen voteringar där partiet röstar på samma sätt som S minus andelen voteringar där partiet röstar på samma sätt som M. En placering längre till vänster indikerar större samstämmighet med S, och en placering till höger indikerar större samstämmighet med M.

loyalty

I det här diagrammet blir Alliansens framväxt väldigt tydlig – under Göran Perssons sista mandatperiod som statsminister röstar C, Fp och KD i ökande utsträckning på samma sätt som M för att rösta närmast identiskt efter maktskiftet.

Under Fredrik Reinfeldts första mandatperiod som statsminister ser man också det rödgröna samarbetet växa fram, för att kulminera 2009/10. Under det året stödde V och Mp S i samma utsträckning som under regeringen Persson. Efter valet sjunker samstämmigheten, och sedan 2011/12 är nu samstämmigheten nere på samma nivåer som under det första året efter att Socialdemokraterna förlorade makten.

Voteringar är som sagt bara en del av den politiska processen, men en viktig sådan, då det faktiskt är i dem politiska beslut fattas. Jag avslutar därför med en uppmaning till Riksdagen att sammanställa och göra tillgänglig voteringsdata ännu tidigare än 2002!

8 thoughts on “Samarbetsmönster i riksdagsvoteringar 2002-2012

  1. Vad som är viktigt att förstå är att SD i praktiken inte röstar med borgerligheten utan mot de rödgrönas motioner. Merparten av riksdagens voteringar handlar om ställningstaganden till motioner. Oppositionspartierna lägger generellt fler motioner än regeringspartierna. Det enda sättet att via voteringsstatistik få en uppfattning om SD:s positionering i blockpolitiken är att mäta i hur många procent av fallen SD röstar för rödgröna motioner och i hur många procent av fallen som SD röstar för regeringspropsitioner som de rödgröna inte stöder.

    • Tack för input! Det vore intressant att titta närmare på. Jag vet dock inte om jag på något överskådligt sätt för ett stort antal motioner kan urskilja voteringar om propositioner från voteringarna om motionerna. I beteckningen på betänkandena så framgår vad jag förstår inte om det är en proposition eller motion som det voteras om. Men jag ska kolla på det.

    • Det finns andra sätt att vetenskapligt undersöka SDs positionering via voteringsstatistik också men kanske inget som du vill ska användas. Vänligen låt bli att påstå saker som inte är sanna.

  2. Tack för en intressant artikel! Jag är lite fundersam över att du väljer att använda (s) som motpol till (m). (s) röstar ju under alla mandatperioder mer likt (m) än vad (v) och (mp) gör. Vore det inte rimligare att sätta (v) och (m) som motpoler?

    • Hej!
      Tack! Jo, det är sant, men jag tänkte att S och M var intressantast eftersom det är de som är de dominerande partierna. Under perioden 2002-2006 var ju S i ensam regering, och det handlade väl då framförallt om V och Mp röstade med regeringens propositioner eller ej, snarare än om S röstade med V:s förslag. Så tänkte jag!

      /Anders

  3. Ping: Gästinlägg: Sverigedemokraterna – höger, vänster eller mittenextremism? | Politifonen

  4. Hej!

    Jag ser att matrisen är symmetrisk, eftersom du ser på hur ofta partierna röstar lika.

    Det vore intressant med en icke-symmetrisk matris där man ser på hur parti A ställer sig till parti Bs motioner, och omvänt.

    Speciellt i fallet SD-Alliansen kan jag tänka mig att det finns en stark icke-symmetri. Detta eftersom SD antagligen har lagt en hel del för alliansen oätliga motioner, och för att Alliansen i minoritet skulle haft svårt att regera med så lite stöd från de andra partierna.

    Det skulle vara jätteintressant att se resultatet i alla fall!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s