Angående sambandet mellan sociala problem och invandrartäthet i Sverige

Sociala problem är vanligast i orter med få invandrare, skrev Stefan Fölster på DN-debatt i söndags. Resultaten baseras på ett nytt index över ”mänsklig utveckling” i 242 svenska orter som presenteras i en rapport från det nyinstiftade Reforminstitutet. Sociala problem finns i orter med så väl få som många invandrare men i genomsnitt finns det fler problem i orter med liten invandring, konstaterar Fölster.

Jag ska fokusera på ett metodproblem vad det gäller att undersöka sambandet mellan invandring och ”mänsklig utveckling”; att valet av 242 orter inte tydliggör segregation inom orter. Sambandet mellan invandring och ”mänsklig utveckling” är nämligen beroende på hur man avgränsar geografiska enheter. Den poäng jag vill göra är enkel och tydlig: genom att jämföra sambandet mellan invandring och ”mänsklig utveckling” på ortsnivå döljs relevanta skillnader inom orter.  Fölster har rätt i sin grundläggande problembeskrivning att det finns sociala problem också i områden med få utrikes födda, problemen finns inte bara i invandrartäta områden. Men han underskattar sambandet mellan invandring och inkomst respektive utbildning genom att inte ta hänsyn till variationer inom orter.

Att belägga relationen mellan invandring och ”mänsklig utveckling” är förenat med stora metodproblem. Genom att bara titta på sambandet på ortsnivå kan man naturligtvis inte säga något om nivåerna på ”mänsklig utveckling” har påverkats kausalt av invandring. Även om det skulle finnas ett samband mellan invandring och sociala problem är det inte självklart att det är just invandring som skapat problemen. Dessutom vore det önskvärt med en tydligare presentation av resultaten, gärna i form av korrelationer mellan andel invandrare och de olika aspekterna av mänsklig utveckling och mindre av spridda resultat från olika rangordningar.

Ett problem med att dela in Sverige i en så grov kategorisering som 242 orter är att man inte kan urskilja betydande variationer inom orterna. (I studien använder  man alltså inte den gängse indelningen i 290 kommuner). I den analys Fölster presenterar har man dessutom slagit ihop kommuner i storstäderna till att omfatta hela Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö. Dessa mycket stora enheter jämför man sedan med andra orter i Sverige som i vissa fall är mycket små. De flesta känner till att det finns stora skillnader mellan olika områden i större städer. Så om man tittar på mindre geografiska enheter, kvarstår då det positiva sambandet?

Ett sätt att undersöka detta är att titta på valdistriktsnivå. Sverige var 2010 indelat i 5668 valdistrikt och en analys på denna nivå kan fånga lokala variationer betydligt bättre än Fölsters ”ortsnivå”. Fölster undersöker många olika aspekter av ”mänsklig utveckling”: skola, jobb, hälsa, pengar och ”hopplöshet och utanförskap”. Så detaljerade data finns inte tillgängliga på valdistriktsnivå, därför kommer vi bara att titta på två av dessa aspekter, nämligen medelinkomst och andel med eftergymnasial utbildning. Jag menar inte att dessa är de bästa eller mest centrala indikatorerna på ”mänsklig utveckling”, men det är dessa som jag har tillgängliga på valdistriktsnivå och jag använder dessa för att göra min metodologiska poäng. (Det är möjligt att SCB kan ta fram andra indikatorer på valkretsnivå men så vitt jag vet är det detta som finns fritt tillgängligt). Den indikator på invandring som finns i dessa data på valdistriktsnivå är ”andel födda utrikes”. Samtliga data har jag fått från Statistiska centralbyrån.

Vi börjar med att se på sambandet mellan inkomst och utrikes födda när Sverige delas upp i stora geografiska enheter. Jag har inte tillgång till Fölsters data så istället analyseras här sambandet på kommunnivå. För jämförelsens skull har jag använt data från samma år för både valdistrikt och kommun, de senaste jag har tillgång till är från 2009. Om man tittar på korrelationen på kommunnivå är den svagt positiv (.172). Figuren nedan visar att sambandet inte är särskilt starkt, men det är positivt och bekräftar Fölsters resultat: ju fler utrikes födda, desto högre medelinkomst.

INKOMST KOMMUN

Om vi istället gör motsvarande analys på valdistriktsnivå är korrelationen starkare och ändrar riktning (-.415). Det vill säga, ju fler utrikes födda desto lägre medelinkomst. Sambandet illustreras i figuren nedan. I figuren ser vi också att det finns distrikt med få utrikes födda men låga medelinkomster, i flera fall rör det sig dock om distrikt med stora studentboenden där personerna som bor i hög grad är födda i Sverige och av förklarliga skäl har låga inkomster. Detta rör sig bland annat om distrikt som Norra Fäladen i Lund och Ålidhem i Umeå.

Men det finns också distrikt där invandring och inkomst starkt samvarierar. I det distrikt med lägst inkomstnivå i Sverige, Herrgården i Malmö, var medelinkomsten försvinnande låga 8000 kronor och samtidigt är andelen födda utrikes, 89 procent, högst i Sverige. Ett sådant distrikt försvinner i mängden om man endast analyserar sambandet på ortsnivå.

INKOMST VALDISTRIKT

Vi fortsätter med att se vidare på andel högutbildade. Om vi tittar på kommunnivå är sambandet positivt (korrelationen är .234). Desto fler utrikes födda, desto högre andel med högre utbildning. Sambandet liknar alltså det för inkomst.

UTB KOMMUN

Om vi däremot går ner på valdistriktsnivå så visar det sig att sambandet inte håller, korrelationen är nu svagt negativ (-.075). I de valdistrikt där det bor flest invandrare bor det förhållandevis få med högre utbildning. Hög koncentration av utrikes födda finns framförallt i vissa delar av våra större städer och där finns också låga nivåer av inkomst och utbildning. Fölsters analys missar denna segregation inom städer.

UTBILDNING VALDISTRIKT

Vi får alltså motsatta resultat beroende på vilken geografisk enhet vi använder oss av. Om vi tittar på orts- och kommunnivå är Fölsters beskrivning av sambandet riktig. Om vi däremot går ner på valdistriktsnivå är sambandet det omvända. Det är helt enkelt ett faktum att det finns platser i Sverige som karaktäriseras av hög andel utrikes födda och låga inkomster och låg utbildningsnivå. Tvärtemot vad man kan få intrycket av från Fölsters artikel finner vi inte de högsta inkomsterna och de högsta utbildningsnivåerna på de platser där det bor flest utrikes födda.

Det här ska endast ses som en illustration av en metodologisk poäng: problemen med att dra långtgående slutsatser på basis av trubbiga data som döljer lokala variationer. Det är positivt att Stefan Fölster försöker bredda debatten om sociala problem i Sverige. Och det är viktigt att föra fram att det finns problem i delar av Sverige som har låg andel utrikes födda. Både data på kommun- och valdistriktsnivå visar att det är så. Han har helt klart en poäng att det finns stora problem exempelvis på landsbygden och i områden som inte karaktäriseras av hög invandring. Mer forskning kring relationen mellan invandring och ”mänsklig utveckling” behövs utan tvekan. Dessutom ska man komma ihåg att Fölster har fler indikatorer på ”mänsklig utveckling” än de två som undersöks här. Det är långt ifrån säkert att mönstret är detsamma för andra indikatorer.

Man ska dock vara ärlig och säga att Fölster påpekar att ”[s]lutsatsen är ingalunda att integrationsproblemen för en del invandrargrupper är försumbara.” Men påståendet att ”[d]et finns överhuvud taget ingen tendens för invandrartäta orter att ha sämre resultat än andra” är missvisande eftersom det bara håller om man gör en grov geografisk indelning på orts- eller kommunnivå och inte ser till variationer inom orter.

Mot bakgrund av sina resultat drar Fölster slutsatsen att man bör överge den ”snävt invandrarfokuserade”  integrationspolitiken. Varken de analyser som Fölster presenterar eller de som jag presenterat här är tillräckliga för att dra slutsatser om integrationspolitiken bör förändras eller ej.

***

Av Mikael Persson

17 thoughts on “Angående sambandet mellan sociala problem och invandrartäthet i Sverige

  1. Intressant analys och bekräftar vad som var att förvänta. Fölsters angreppssätt är väl minst sagt märkligt om man vill undersöka sambandet mellan utanförskap och invandrare. Ännu mer intressant vore att finindela den mycket heterogena kategorin utrikes födda. Det är då troligt att man skulle finna tydligare samband..

  2. Hur kan Fölster påstå att han mäter sociala problem när han inte tar med kriminalitet? Har ni tittat närmare på hans index? Det är ju konstruktionen av det som avgör utfallet. Att acceptera det rakt av är ju inget alternativ.

    • Det finns väl i och för sig andra sociala problem än kriminalitet som är intressanta att studera. Men visst hade det också varit värt att analysera. Nu finns ju dock tyvärr inga sådana data på valdistriktsnivå, och enligt Fölster inte heller några tillförlitliga data på kommunnivå.

      • Jag blev förvånad över det Fölster kom fram till i sin rapport, men har inte studerat den nämnare. Jag hade lite svårt att köpa resultatet och efter att läst denna blogg inser jag att min initiala skepsis var sund. Mitt inlägg handlar dock inte specifikt om att kommentera rapporten som sådan, utan frågan om att studera kriminalitet, vilket jag anser kan vara nog så viktig att göra men inte ur synpunkten ”ras”kriminalitet.

        Problemet generellt med att studera brottsnivåer är att mörkertalet gör det svårt att skatta vilka nivåer det är vi talar om, hur dessa skiljer mellan olika platser, brottstyper och individer. Det som däremot går att studera är den faktiskt anmälda brottsligheten (men även anmälningsstatistiken är behäftad med stora problem då den statistiken upprättas vid anmälningstillfället oavsett om det är ett brott eller ej). Det finns också flera felkällor att beakta samt hur anmälningsbenägenheten hos befokningen kan skifta mellan olika lokalsamhällen, samt de skillnader i värderingar som påverkar just benägenheten att anmäla och reaktionen på avvikelser inom befolkningen. Inom kriminologisk forskning finns indikatorer eller påvisat att exempelvis invandrade individer anmäls oftare än personer som är födda i Sverige med två svenskfödda föräldrar. Till detta spelar givetvis även yttre markörer väsentlig roll, där föreställningar om ”ras” också kan påverka anmälningsbenägenheten eller reaktionen på brott, klart missgynnande mot individer som avviker från ”normaliteten” eller mot vilka det finns en sedan tidigare riktad misstänksamhet.

        Ska man titta på sociala problem och i beräkningarna ta med kriminalitet kan man med andra ord inte bara studera de anmälda brotten. Förutom att ta hänsyn till det tidigare sagda (och mer därtill) är det av stor vikt att även ta med upplevelsen av rädsla för brott, rädslan att bli brottsutsatt och skadan av brott (ekonomisk och social/psykologisk), eftersom detta i allra högsta grad påverkar livskvalitén och den sociala samvaron i ett lokalsamhälle, stadsdelar eller kvarter. Det finns en stor variation inom de avgränsade studerade områdena där aggregerad data riskerar att gömma relevant data. Ålderssammansättningen blir i frågan om upplevd rädsla och upplevd brottsutsatthet relevant då det i regel är de minst brottsutsatta individerna som är mest rädda för att drabbas av brott. Till denna grupp hör främst äldre.

        Det jag däremot vet från annan forskning och rapporter är att frågan om etnicitet har en relativt låg förklaringsgrad, som delvis överlappas av andra förklaringsfaktorer med betydande förklaringsgrader, såsom ålder, kön, inkomst, utbildning, socialbidrag, bostadslöshet med mera. Med utgångspunkt i detta blir frågan om etnicitet eller ras tämligen ointressant att studera, eller åtminstone ger en låg prioritering, ifall svar söks på frågan om vilken inverkan kriminalitet har för sociala problem i ett lokalsamhälle. Ur det perspektivet och med tanke på de problem det finns med att studera brottsligheten, gjorde Fölster förmodligen en bra avvägning.

  3. Jag har försökt att hitta i alla fall en av Fölsters siffror men misslyckats då metodavsnittet helt saknas o ingen vill förtydliga metoderna o mer exakt tabeller o data som använts. BRÅ statistiken som jag anser borde varit med skulle lyser med sin frånvarao

  4. Tack för en konstruktiv och belysande analys. Jag skulle vilja göra fyra kommentarer som inte direkt motsäger Mikaels beskrivning, men förhoppningsvis klargör hur jag tänker om detta:

    1. Min enkla poäng är att det finns betydande sociala problem i Sverige som inte är förknippade med invandring. Den slutsatsen håller oavsett om man ser på orts, kommun, valdistrikt-, bostads-, eller individnivå. Därmed vill jag inte förringa att invandring på sina håll också är förknippad med en hel del sociala problem.

    2. Mikael glider in på en delvis annan fråga, nämligen i vilken mån det finns en bostadssegregering i Sverige. För att belysa den fråga är naturligtvis önskvärd att analysera data på bostadsområdenivå.

    3. Ytterligare en annan fråga som flera debattörer ställer är om det finns ett orsakssamband mellan invandring och sociala problem. Jag hävdar inte på något sätt att min analys bevisar ett orsakssamband.

    4. För den som till äventyrs vill få indikationer på ett orsakssamband är en mer finfördelad analys på valdistriktsnivå eller rentav individnivå inte självklart bättre. Ponera att invandrare oftare än svenskfödda oftare själva är drabbade av sociala problem. Men att det också finns grupper av invandrare som genom sin kompetens och arbetsutbud förbättrar tillväxt i svenska företag och ökar sysselsättning och inkomster även för svenskfödda. Så verkar t.ex. vara fallet i Älmhult eller Värnamo. I så fall fångar en analys på valdistriktnivå eller individnivå i huvudsak de negativa effekterna, men missar de positiva effekter som kan uppstå på ortsnivå.

    5. Angående en fråga som ställts ovan: Jag ville ta med brottslighet, men osäkerheter kring rapportering av den och polisens registrering är helt enkelt för stora. BRÅ har dock gjort undersökningar som belyser både brottsligheten i vissa invandrartäta orter, men också att en del invandrarfattiga orter har hög brottslighet.

    • Stefan , för att förstå ditt resonemang. Har jag fattat det rätt om det är som följer. Det finns betydande sociala problem som inte är korrelerade med andelen utlandsfödda i en kommun, dock har vi ingen aning om orskassambandet. (Så i praktiken säger denna korrelation ingenting). På grund av detta bör vi avreglera arbetsmaknaden, vilket vi inte heller har någon aning om vad det har för kausal effekt på de sociala problemen. Har jag fattat resonemanget rätt?

    • Tack för svar och kul att kommentatorsfältet kan vara en plats för den här typen av diskussioner. Några synpunkter på kommentarerna:
      1. Jag håller med om den poängen, det är viktigt att visa att det finns betydande problem som inte hänger ihop med invandring. Det jag tyckte var missvisande i artikeln i DN var snarare påståendet att invandrartäta orter att inte har sämre resultat än andra. Ser man till de mest invandrartäta områdena i storstäderna så är troligen de sociala problemen större där än vad de är i genomsnitt. Jag tycker att det är ett viktigt problem som riskerar att komma bort om man bara ser till ortsnivå.
      2. Helt enig.
      3. Helt enig om det också, och det är viktigt att tydliggöra att det inte är analyser av kausalsamband.
      4. Jag håller med om att individ- och valdistriksnivå troligen är för låga nivåer för att fånga den typen av effekter. Och det är en typ av effekter som är intressanta att försöka fånga. Men den ortsnivå ni använder är ju inte heller ideal. Blir inte jämförelsen missvisande när man jämför de stora sammanslagna storstadsområdena (med betydande intern variation) med orter på landsbygden som i många fall är mycket små?

      mvh
      Mikael

      • Beträffande 4) skulle en mer djupgående analys av orternas historiska utveckling och också jämförande mellan orterna beträffande näringsliv och sociala problem ge värdefull information. Detta skulle eventuellt ge möjligheter att kunna kontrollera för skillnader om man vill undersöka invandringens effekter på ortsnivå. Jag har dock svårt att tro att man skulle kunna se någon skillnad eftersom en sådan effekt för att vara signifikant behöver vara rätt stor. Det finns inget för mig känt som tyder på att det är fallet..

        En fråga som uppstår i sammanhanget är hur såg resultaten ut för de sammanslagna storstadsområdena före och efter sammanslagningen? Det vore intressant om data kunde göras tillgängliga online för detta och även för övriga orter där data saknas i rapporten.

        Stefan talar om ”..grupper av invandrare som genom sin kompetens…” här frågar man sig
        återigen om en finindelning av den grova kategorin utlandsfödda vore på plats.

  5. ”Min enkla poäng är att det finns betydande sociala problem i Sverige som inte är förknippade med invandring.”

    Har någon någonsin förnekat det? De allra värsta ”sociala problemen” i Sverige finns dock i de invandrartäta områdena även om den generella välfärden ännu så länge har förhindrat ren slum och riktigt svåra upplopp som vi sett i europeiska storstäder. Att vi skulle få områden som Rosengård i Malmö avfärdade man säkert som ”invandringsfientlig propaganda” för några decennier sedan; vi svenskar skulle ju minsann visa världen hur man bygger ett harmoniskt och framgångsrikt ”mångkulturellt samhälle”. Ansvaret för den negativa utvecklingen ligger hos politikerna som står bakom en helt misslyckad invandringspolitik som inte är långsiktigt hållbar och som aldrig har förankrats folkligt; närmare bestämt den asylsökar- och anhöriginvandring som tog fart under 80-talet (och ersatte den tidigare mer lyckade arbetskraftsinvandringen) och som Moderaterna nu erkänt är ohållbar, dock oklart om de på allvar tänker göra några förändringar.

    • Stefan Fölsters debattartikel har nog egentligen ingenting med invandring att göra. Han diskuterar problem på orter som Munkfors, typiska svenska bruksorter, där det svenska näringslivet har sin vagga. Artikelns huvudsyfte är att markera att Fölster har bytt jobb från chefsekonom på Svenskt näringsliv till föreståndare för det nyinrättade Reforminstitutet. Ordet invandring tar han nog med mest för att få uppmärksamhet, och det har ju lyckats över förväntan!

      Munkfors problem är elektriciteten. För hundra år sedan, före den stora elektrifieringen, var Munkfors en bruksort med industri försörjd av Klarälvens vattenkraft. Den hade gott om jobb och goda utrymmen, många fördelar över trånga och smutsiga städer som Stockholm, Göteborg och Karlstad. Folk utan högre utbildning kunde få jobb i Munkfors och till och med lära sig att bli duktiga hantverkare.

      Idag behöver industrierna inte längre ligga intill vattenfallen, utan kan ligga var som helst. Industrin är mer rationaliserad och automatiserad, så den behöver färre jobb. Allt är mer avancerat, så högre utbildning krävs för allt fler jobb. Den högre utbildningen finns i Stockholm, Göteborg och i någon mån i Karlstad, men inte i Munkfors. Nya företag etablerar sig där det är lämpligt, men det är sällan som Munkfors är en lämplig etableringsort. Därför är det en ort i kris, som folk flyttar ifrån, de unga och mest ambitiösa först, medan de äldre och mindre ambitiösa blir kvar. Inte bara företag nyetableras. Även invandrare som etablerar sig i Sverige väljer nog andra orter än Munkfors. Det är därför, på grund av Munkfors problem, orsakade för flera årtionden sedan av elektriciteten, som det bor färre invandrare där.

      Ska vi då önska att elektriciteten aldrig hade uppfunnits? Är den ond? Nej, livet i Munkfors har förstås blivit bättre genom elektrifieringen. Men livet har blivit ännu bättre i storstäderna, så Munkfors relativa fördelar har minskat. Om man för hundra år sedan tvekade att flytta från fina Munkfors till Karlstad eller Göteborg, så tvekar man inte längre. Det ska bli spännande att se vad Stefan Fölster kan göra åt den saken.

  6. Claes: jag skulle också tycka att det vore intressant om data tillgänglig gjordes online. På SCBs webbplats kan man dock redan nu ladda ner data på kommunnivå som gör det möjligt att analysera effekter av olika faktorer under kontroll för varandra.

  7. ”Med utgångspunkt i detta blir frågan om etnicitet eller ras tämligen ointressant att studera, eller åtminstone ger en låg prioritering, ifall svar söks på frågan om vilken inverkan kriminalitet har för sociala problem i ett lokalsamhälle.”

    Det går väl inte ens att studera ”frågan om etnicitet eller ras” i sammanhanget, men däremot invandrare och invandrarnas barns brottslighet kontra svenskar. Det har Brå gjort i två rapporter och kom fram till att invandrare är generellt överrepresenterade i brottslighet och stod för nästan hälften av den anmälda brottsligheten (första + andra generation) i den senaste undersökningen som utgår från åren kring millennieskiftet. Allra högst är överrepresentationen vid grov brottslighet, särskilt våldtäkt. Överrepresentationen kan inte heller förklaras med de faktorer som du räknar upp. Brå konstaterar i rapporten från 1996:

    ”Invandrarnas överrepresentation i registrerad brottslighet är med stor säkerhet faktisk.”

    ”Invandrares överrepresentation i brottslighet beror inte på en ogynnsam fördelning vad gäller kön, ålder eller bostadsort. Den beror inte heller på en generellt sett låg socioekonomisk status (mätt genom s.k. SEl-kod) i Sverige.”

    ”Om man efter dessa konstateranden går vidare kan två huvudhypoteser urskiljas. Den ena är att det finns faktorer i själva invandringssituationen som kan vara brottsgenererande; anpassningssvårigheter, ekonomiska svårigheter m.m. Den andra hypotesen (selektionshypotesen) är att invandringen i viss mån kan vara selektiv, dvs. att en proportionellt sett större andel av dem som utvandrar är kriminellt belastade eller har en hög risk för kriminalitet.”

    ”Selektionshypotesen framstår således som den mest sannolika delförklaringen till invandrares överrepresentation i brottslighet, utan att invandringssituationshypotesen för den skull kan avskrivas.”

  8. ”Om man för hundra år sedan tvekade att flytta från fina Munkfors till Karlstad eller Göteborg, så tvekar man inte längre. Det ska bli spännande att se vad Stefan Fölster kan göra åt den saken.”

    Om jag förstått saken rätt vill han överge den ”snävt invandrarfokuserade” integrationspolitiken. Kanske han menar att alla dessa mångmiljonsatsningar och säråtgärder som gått till, och diskuteras för, invandrartäta områden (”blommanpengar”, ”nystartszoner” etc.) åtminstone till viss del ska styras om till orter som Munkfors?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s