Finns Kristdemokraternas väljare bland kyrkobesökarna?

Den senaste tiden har det rapporterats om att Kristdemokraterna i opinionsmätningar ligger nära riksdagsspärren på fyra procent. Även om man inte ska dra förhastade slutsatser om hur det kommer gå i valet utifrån opinionsmätningar så har partiet i riksdagsvalen sedan 1998 då partiet nådde sitt hittills bästa resultat följt en nedåtgående trend.

kd_1

Partiet har ifrån flera håll beskyllts för att vara otydliga i vilken politik de förespråkar. I en artikel i GP igår säger andre vice partiordförande David Lega angående opinionssiffrorna att de måste prata mer ”hårda” frågor:

”Vi måste prata om hur vi vänder ungdomsarbetslösheten, hur vi vänder skolresultaten. Det gör vi inte bara genom procentsatser och skattesatser utan även om hur ungas självförtroende och möjligheten till personlig utveckling.” – David Lega

Legas uttalande går i linje med den strategi som beskrivs av partisekreteraren Acko Ankarberg Johansson, som går ut på att fokusera på barn och ungas uppväxtvillkor. Vice gruppledaren i riksdagen Anders Andersson framhåller tillsammans med landstings- och kommunfullmäktigeledamoten Gudrun Brunegård i en debattartikel häromdagen istället partiets värdegrund:

”I dessa tider av ideologisk förvirring kan det vara bra att tänka igenom var man själv står och vad man vill se från ett politiskt parti. Det var med en stor entusiasm som vi för tolv år sedan antog förslaget till Kristdemokraternas Principprogram. En så tydlig värdegrund, så väl strukturerat och sammanhållet, och så djupt in i grunden väl det speglade vårt svenska kulturarv, präglat av kristen tro och västerländsk humanism.” – Anders Andersson och Gudrun Brunegård

Med stöd i den ideologiska grunden menar Andersson och Brunegård att ”KD har potential att tilltala långt mer än de tolv procent som partiet fick vid vårt hittills mest framgångsrika val.” Citatets inledning gör att det ligger nära till hands att tolka debattartikeln som ett inlägg i en intern debatt om partiets riktning.

Två lite olika perspektiv på hur Kristdemokraterna ska vända opinionen – mer betoning på ”hårda frågor”, eller på värdegrunden, som bygger på ”kristen människosyn och värdegrund”?

Jag tänkte i det här inlägget kolla lite närmare på sambandet mellan kyrkogång och stöd för Kristdemokraterna. Beror Kristdemokraternas vikande stöd på att väljarkåren blir mer och mer sekulariserad, och har partiet något att vinna på att betona den kristna värdegrunden mer?

Jag har återigen använt mig av de svenska valundersökningarna, som finns sammanställda i två tabellrapporter, Väljarnas partier (stöd för partier i olika grupper) och Partiernas väljare (partiernas väljare uppdelade i olika grupper). En fråga som ställts 1964, 1968 och från och med 1985 är hur ofta respondenterna besöker kyrkan. I rapporterna är frågan uppdelad i fyra kategorier: ”Minst en gång i månaden”, ”några gånger om året”, ”en gång om året” och ”aldrig”. I diagrammet nedan redovisas andelen som valt respektive kategori i valundersökningarna.

kd_2

Om man jämför undersökningen 2010 med undersökningen 1964 framstår dramatiska skillnader. Då var det något fler som uppgav att de gick i kyrkan minst en gång månaden än som aldrig gick i kyrkan. 2010 är andelen som aldrig går i kyrkan istället nästan fem gånger så stor som de som går i kyrkan minst en gång i månaden.

Men mer relevanta jämförelse är mellan 2010 och 1991, då partiet först kom in i riksdagen, eller 1998, då partiet gjorde sitt bästa val. Där är skillnaderna mindre. Sedan 1991 har gruppen som aldrig går i kyrkan gått om den som går en gång om året, och den gruppen har blivit mindre, men i övrigt har det inte skett några större omsvängningar. Det är alltså möjligt för ett Kristdemokratiskt parti att nå närmare 12 procent i riksdagsvalet i ett land där 40 procent aldrig går i kyrkan. Tilltagande sekularisering verkar alltså inte vara förklaringen till att partiet tappat i stöd de senaste valen.

I nästa diagram redovisas istället andelen som stödjer Kristdemokraterna i de olika kyrkogångskategorierna. Som väntat är stödet överlägset störst i gruppen som går i kyrkan minst en gång i månaden – närmare 30 procent 2010, och hela 40 procent 2002. Partiet har näst starkast stöd i gruppen som går några gånger om året, och svagast stöd bland de som aldrig går i kyrkan, som man kunde förvänta sig.

kd_3

1991, när partiet kom in i riksdagen, kan en uppgång noteras i alla grupper, och samma sak gäller för toppåret 1998. Sedan 1998 har partiet tappat i alla grupper, men allra mest (relativt sett) i de tre grupperna med lägre kyrkogångsfrekvens än minst en gång i månaden. Sedan 1998 har partiet minskat sitt stöd i den mest kyrkoaktiva gruppen med en femtedel, medan stödet halverats i de tre andra grupperna.

Partiets beroende av grupperna som inte går så ofta i kyrkan blir tydligt om man undersöker hur stor andel av partiets väljare som återfinns i de olika grupperna, som i digrammet nedan. 1964 besökte 90 procent av partiets väljare kyrkan minst en gång i månaden. Mellan 1985 och 1991 föll den andelen betydligt, till under 50 procent. Sedan 1998 har andelen inte överstigit 40 procent. Faktum är att Kristdemokraterna 2010 hade fler väljare som går i kyrkan en gång om året eller aldrig än väljare som går i kyrkan minst en gång i månaden.

kd_4

I det sista diagrammet visas hur många procent KD skulle fått i riksdagsvalet om partiet bara fått stöd från de som går i kyrkan minst en gång i månaden. Toppnoteringen är 1991, då man fått 3,6 procent. Men i inget val hade stödet från bara den här gruppen räckt för att ta partiet över spärren.

kd_5

Det kan absolut vara så att en betoning av den kristna värdegrunden tilltalar fler väljare än de som går i kyrkan ofta. Men Kristdemokraternas inträde i riksdagen 1991 och toppnoteringen 1998 berodde framförallt på att man lyckades vinna stöd från väljargrupper som inte går i kyrkan så ofta. Partiet går alltså en svår balansgång. Å ena sidan måste man betona kristna värden för att tilltala sin största väljargrupp, men å andra sidan kan man inte vara ett parti bara för de aktivt kristna – i alla fall inte om man vill behålla riksdagsplatsen.

3 thoughts on “Finns Kristdemokraternas väljare bland kyrkobesökarna?

  1. Jag vill minnas en vallokalundersökning? där präster i Sv Kyrkan tillfrågades om vilket parti man röstat på. Flest röster fick Miljöpartiet. Skulle inte det tyda på att den som lyfter immateriella frågor får mest gillande av starkt religiösa? Och kan KD dra någon lärdom av detta?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s