Samarbetsmönster i riksdagsvoteringar 2002-2012

När riksdagen är oense i ett beslut avgörs frågan genom votering. I den amerikanska kongressen röstar enskilda ledamöter ofta emot partilinjen (även om partisammanhållningen ökat på senare år). Amerikanska statsvetare har också utvecklat avancerade metoder där voteringsmönster används som indikatorer på enskilda kongressledamöters ideologi, och kan därmed få mått på de relativa ideologiska positionerna för kongressledamöter ända sedan 1789!

I Sverige är partisammanhållningen som bekant betydligt större. Riksdagsledamöter går väldigt sällan emot partilinjen i viktiga frågor, och hur en ledamot agerar i en votering säger därför mindre om de enskilda ledamöternas åsikter. Analys av voteringar har därför inte intagit samma framträdande roll i den svenska statsvetenskapen som i den amerikanska.

Voteringarna synliggör dock maktförhållandena och samarbetsmönstrena mellan partierna. Då Moderaternas Fredrik Reinfeldt i dagarna kritiserat Socialdemokraternas Stefan Löfven för att sakna ett tydligt regeringsalternativ kan det vara intressant att se hur samarbetsmönstrena i riksdagen sett ut under de senaste tre mandatperioderna. I vilken utsträckning röstade V och MP med S när de agerade stödpartier åt regeringen Persson? I vilken utsträckning röstar SD med oppositionen och regeringen under innevarande mandatperiod? Vad har hänt med det rödgröna samarbetet efter valet 2010?

Läs mer

Spelar det roll vilka invandrarna är – svensk invandringsopinion nedbruten

Opinionsundersökningar om vilken invandrings- och flyktingpolitik svenska folket vill ha brukar väcka starka känslor. Ett exempel är SOM-institutets årliga mätningar som visar att andelen av befolkningen som instämmer i att det är ett bra förslag att minska flyktingmottagningen har minskat markant sedan 1990-talets början.

En kritik som har riktats mot SOM-undersökningarna är att de endast frågar om inställningen till flyktingmottagande. Vissa kommentatorer menar att resultaten hade sett annorlunda ut om man istället hade frågat om Sverige bör ta mot fler eller färre invandrare.

Gruppen “invandrare” är dock heterogen, och det är rimligt att anta att opinionen beror på vilka invandrargrupper man frågar om. Man kan till exempel tänka sig att en person som är positiv inställd till invandring av högutbildade danskar samtidigt är skeptisk till invandring av somalier som knappt har gått i skolan.

Är man intresserad av vad svenska folket tycker i den här typen av frågor är European Social Survey (ESS) en guldgruva. Första gången undersökningen genomfördes (2002) ställdes en rad frågor om vilken typ av invandring svarspersonerna vill se och vilka egenskaper som är viktiga när man bestämmer om någon som är född, uppvuxen och bosatt utanför Sverige ska få komma och bo här. Nedan kommer jag i korthet att redogöra för hur svenska folket svarade.

Läs mer

Partierna och kvoteringsfrågan

I samband med att Nyamko Sabuni avgick som jämställdhetsminister ändrade hon sig  i frågan om huruvida vi behöver lagstifta för att öka andelen kvinnor på höga samhällspositioner. I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslog hon bland annat lagstiftning om att valberedningar i större bolag skall sträva efter jämn könsfördelning i styrelser och ledningsgrupper. Hon föreslog också att företag skall åläggas att sätta delmål om hur många kvinnor de skall ha i bolagstyrelser och ledningsgrupper och att de skall kunna redovisa vilka konkreta åtgärder som vidtas för att nå målet. När Sabuni avgick uppstod dock frågan om hur förankrade förslagen egentligen var. Den nya jämställdhetsministern Maria Arnholm meddelade på sin första presskonferens att hon är emot lagstiftad kvotering till bolagens styrelser. Istället valde hon formuleringen att hon tycker att det är ”väl värt att fundera över” ”någon typ av regelverk eller system där man kan uppmuntra och överse hur företagen jobbar med dessa frågor”.

Frågan om kvotering av kvinnor till höga poster i samhället har funnits i den svenska debatten under lång tid. Folkpartiets senaste utspel i frågan illustrerar dock att det inte alltid är tydligt vad olika partier tycker i frågan. I det här blogginlägget ställer jag frågan: Vad har partierna egentligen lovat att åstadkomma på området? Med hjälp av den svenska vallöftesdatamängden som just nu färdigställs av mig och Nicklas Håkansson analyserar jag vilka faktiska förslag som väljarna har haft att ta ställning till i de senaste sex valrörelserna. Läs mer

Hundraåringen som valde väg

Robertsfors, Krokom, Berg, Sunne och Borgholm. Centerpartiets fem starkaste fästen i det senaste riksdagsvalet 2010. Hundraåringen står inför stora utmaningar att utveckla sin ideologiska profil. Ambitionerna att vinna fler storstadsväljare och flirten med nyliberalismen står i bjärt kontrast med partiets historia och är dessutom märklig i ljuset av hur partiet uppfattas av väljarna och hur sammansättningen av partiets väljare ser ut.

Centerpartiet är ett fantastiskt intressant studieobjekt som illustrerar partiers dilemma att hantera historiska förändringar av samhällsstrukturer. Partiet är skapat för att hantera de slitningar som industrisamhället skapade för jordbrukssamhället. Nu handlar det om de slitningar som ett globaliserat informations- och nätverkssamhäll skapar för ett senmodernt industrisamhälle.

Läs mer

Moderaterna, Sverigedemokraterna och invandringen

I fredags publicerade DN en artikel där den moderata migrationsministern Tobias Billström meddelade att ”volymen” på asylinvandring och anhöriginvandring måste sänkas.

Utspelet har fått en del kritik, både från opposition och inifrån Alliansen, och till och med från från Moderaternas eget ungdomsförbund MUF, som menar att det kommer leda till ”ett framtida stängt Sverige”.

Andra, till exempel Aftonbladets ledarskribet Anders Lindberg, påpekar att Sverigedemokraterna kan gynnas av utspelet på grund av den ökade uppmärksamheten för invandringsfrågor.

Läs mer

Allt yngre riksdagsledamöter och allt äldre kommunalpolitiker

I det här inlägget tänkte jag uppehålla mig vid ålder och politik. Det finns nämligen två olika trender bland våra folkvalda. Riksdagsledamöterna blir allt yngre och kommunpolitikerna blir allt äldre.

År 1994 var 48 procent av riksdagsledamöterna under 50 år.  Efter valet 2010 hade andelen ledamöter under 50 år stigit till 56 procent. Genomsnittsåldern för en riksdagsledamot 2010 var drygt 46 år. 1985 var den 5 år högre, det vill säga 51 år. Denna föryngringstrend är inte unik för Sverige. Det ser exempelvis likadant ut i Norge. Likväl är förynringstrenden i Sverige inte generell. Politiker på den kommunala nivån blir allt äldre. I tabellen nedan kan man se åldersutvecklingen på kommunal nivå mellan åren 1982 – 2002.

Läs mer

Persson starkast i Socialdemokraternas partiledarstafett

Vi har tidigare här på bloggen diskuterat partiledares betydelse. Ett sätt att se på en partiledares gärning är att jämföra partiets opinionsstöd när hen tog över partiledarposten med opinionstödet för partiet när hen lämnade ifrån sig ledarskapet. Socialdemokraternas ledarskap har under de senaste åren diskuterats flitigt i och med Sahlins och Juholts korta perioder som partiledare. Men hur såg partiets utveckling ut i opinionen om man jämför deras perioder som partiledare med opinionsutvecklingen under tidigare partiledare?

Läs mer