Bidrar gymnasieskolan till att öka den politiska ojämlikheten?

Förutom att förmedla kunskap har skolan ett medborgarfostrande uppdrag. Uppgiften är att forma unga medborgare till att bli goda demokrater: Det vill säga att omfatta demokratiska värderingar, att ha goda kunskaper om demokratin och att själva delta aktivt i demokratiska aktiviteter. Skolinspektionens generaldirektör uttryckte sig på följande vis om skolans medborgarfostrande roll i en intervju i Skolvärden från i fjol: ”Lika viktigt som det är att skolan utvecklar elevernas kunskaper i de olika ämnena, lika viktigt är det att skolan aktivt arbetar för att demokratins principer och grundläggande värden erövras av varje ny elevkull.”

I diskussioner om gymnasieskolan och demokratin poängteras det ibland att elever från yrkesförberedande program uppvisar lägre nivåer av exempelvis kunskaper om demokrati och lägre valdeltagande än elever på studieförberedande program. Vissa har därmed dragit slutsatsen att yrkesprogrammen misslyckas med sitt demokratiuppdrag och att gymnasieskolan bidrar till att öka skillnaderna. Framförallt är det då samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet som antas ha misslyckats med det demokratibefrämjande uppdraget.

Frågan är om dessa skillnader mellan elever med olika gymnasieinriktning verkligen är en effekt av gymnasieskolan. Vi vet alltså inte om detta är en direkt kausal effekt av utbildning eller bara ett samband som kan förklaras av andra faktorer. Den alternativa förklaring till en direkt skoleffekt som ligger närmast till hands är att eleverna på teoretiska respektive yrkesförberedande redan från början skiljer sig åt i och med att de kommer från olika typer av hemförhållande. Kanske är det så att den socialisation som sker i familjen påverkar gymnasieval men också värderingar, kunskaper och deltagande i demokratin. Ska alltså skolan läggas till last för yrkesprogramselevernas relativa brist på demokratiska värderingar, kunskaper och engagemang eller är skillnaderna en konsekvens av den selektionsprocess som gymnasievalet utgör?

Hur ska man då kunna reda ut om sambandet är kausalt (dvs orsakat av skillnader i hur gymnasieskolans program fungerar) eller bara en korrelation (som kan ha orsakat av andra faktorer än skolan)? Helst skulle man vilja göra en stor experimentell studie där olika individer slumpmässigt tilldelades teoretisk eller yrkesinriktad gymnasieutbildning för att därefter kunna mäta skillnaden mellan grupperna. Men i och med att det inte är möjligt får man försöka finna andra sätt att undersöka om det verkligen är skolan som har haft påverkan eller ej.

Gymnasiereformen på 1990-talet erbjuder en möjlighet att analysera frågan. 90-talsreformen innebar att de olika gymnasieutbildningarna likställdes allt mer; även elever på yrkesförberedande program fick läsa kärnämnen (däribland 100 poäng samhällskunskap) och utbildningstiden likställdes till tre år för alla program (tidigare hade många av de yrkesförberedande programmen varit kortare). Innebar detta att skillnaden mellan elever på teoretiska och yrkesförberedande program minskade i och med att samhällskunskapundervisningen på de yrkesförberedande programmen förstärktes? I en studie som bygger på jämförelser av gymnasielever före och efter 90-talsreformen undersökte Henrik Oscarsson och jag om skillnaderna mellan studenter från teoretiska respektive yrkesförberedande program utjämnades efter reformen. Vi kom fram till slutsatsen att skillnaderna i allt väsentligt bestod efter denna omfattande reform. Detta var fallet både vad det gäller exempelvis politiska kunskaper, politiskt deltagande och politiskt förtroende. Denna slutsats gav stöd till tesen om att utbildningsinriktning på gymnasiet är ett uttryck för andra samvarierande faktorer snarare än att gymnasieskolan i sig har en direkt kausal effekt.

Ett annat sätt att undersöka samma fråga är att följa individer över tid. I en uppföljande studie inriktad särskilt på politiskt deltagande följde jag därför ett antal elever under deras första år i gymnasiet. Den första mätningen skedde strax efter att de börjat gymnasiet och deras utbildningsinriktning inte ännu kunnat ha effekt och den andra mätningen skedde i slutet av det första läsåret. Slutsatsen från studien är tydlig. Skillnaderna mellan individer med olika typer av gymnasieutbildning existerar redan när de börjar på gymnasiet. Under det första året ökar inte heller skillnaderna mellan eleverna på teoretiska respektive praktiska program. Det mesta tyder alltså på att skillnaderna kan förklaras av andra faktorer än sådant som har med skolan att göra. Vissa faktorer i hemmiljön visar sig istället påverka både utbildningsval och politiskt deltagande.

Det verkar alltså inte vara gymnasieskolans fel att eleverna från de yrkesförberedande programmen inte har lika bra kunskaper om demokratin, inte deltar i politiska aktiviteter lika mycket, etc, som eleverna på de teoretiska programmen. Å andra sidan kan man invända att gymnasieskolan inte heller lyckas att utjämna denna ojämlikhet mellan grupperna.

Vad som nu har skett i och med de senaste reformerna av gymnasieskolan är i mångt och mycket en återgång till den gymnasieskola som fanns före 90-talsreformen. Mängden obligatorisk samhällskunskapundervisning på de yrkesförberedande programmen har halverats. Undervisningen har inriktats mer tydligt mot kunskaper som behövs i arbetslivet snarare än att dana goda demokratiska medborgare. Frågan är om denna reform av de yrkesförberedande programmen kommer att öka skillnaderna mellan elever från yrkesförberedande och teoretiska program. Det bästa svaret man kan ge utifrån tidigare forskning är att det troligen inte kommer att ha någon större betydelse för demokratiska värderingar, kunskaper och deltagande. Men frågan är värd att utvärdera och studera närmare. Är det verkligen möjligt att drastiskt minska mängden samhällskunskapsundervisning utan att det har några negativa effekter på ungdomars utveckling till goda demokratiska medborgare?

***

För vidare läsning:

Persson, Mikael. (2012). ”Does Type of Education Affect Political Participation? Results From a Panel Survey of Swedish Adolescents.” Scandinavian Political Studies. 35(3): 198-221.

Persson, Mikael & Henrik Oscarsson. (2010).”Did the egalitarian reforms of the Swedish educational system equalise levels of democratic citizenship?” Scandinavian Political Studies. 33(2): 135-163.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s