Politisk segregation? Skolvalet 2010 i fria och kommunala gymnasier.

Den senaste tiden har det diskuterats om det fria valet av skolor i Sverige leder till ökad segregation. Ett uppmärksammat inspel kom från en amerikansk professor som menar att den resursstarka medelklassen väljer bort skolor med en blandad social och etnisk sammansättning. De mindre resursstarka familjerna blir kvar i svagare skolor.

När det talas om segregation i svenska skolor handlar det ofta om segregation med avseende på inkomst, etniskt ursprung eller studieförmåga. En sällan nämnd aspekt är politisk segregation. Med det menar jag att elever med olika politiska åsikter i hög utsträckning går på olika skolor. Skolvalet, ett låtsasval som har hållts i Sverige i samband med riksdagsvalen 1998, 2002, 2006 och 2010, ger oss en möjlighet att undersöka detta. Jag tänkte i det här inlägget se om det finns någon skillnad i valresultat i Skolvalet 2010 mellan fria och kommunala gymnasieskolor, och om det finns, försöka se vad den skillnaden beror på. Det kan naturligtvis finnas segregation bland kommunala skolor och bland friskolor, men om det finns segregation dem emellan är det definitivt en indikation på att det finns segregation. Analysen är alltså inte uttömmande men ger en indikation på omfattningen.

I Skolvalet 2010 deltog 473 gymnasieskolor. Jag har lyckats matcha ihop 416 av dessa med kompletterande data från Skolverket och kommer utgå från ifrån dessa 416 gymnasieskolor i analysen. 254 av dem är kommunala skolor och 162 är friskolor.

De första två diagrammen visar valresultatet för de åtta riksdagspartierna bland friskolor och gymnasieskolor. Två saker utmärker skolvalet gentemot riksdagsvalet 2010: Socialdemokraterna fick betydligt färre röster, och Sverigedemokraterna betydligt fler, kring 15 procent.

bar_kommun bar_fri

Den mest iögonfallande skillnaden mellan kommaunala skolor och friskolor gäller Socialdemokraterna och Moderaterna. I kommunala skolor fick S 25 procent of M 20. I friskolor däremot är förhållandet det omvända: Moderaterna fick 25 procent, och S bara 17. Sverigedemokraterna fick något färre röster i friskolorna.

Jag tänker fokusera på skillnaden mellan de rödgröna partierna och Alliansen, och konstruerar därför ett mått som är andelen röster på alliansen minus andelen röster på de rödgröna. 100 betyder att alla i skolan röstade på ett Alliansparti och -100 att alla röstade på V, S eller Mp. I diagrammet nedan visas en så kallad densitetsplot. Ju högre upp linjen sträcker sig, desto fler skolor har det värdet på x-axeln. Den gråa linjen visar värdet för kommunala skolor och den orangea värdet för friskolor.

density

Den gråa linjen är som högst nära nollpunkten, vilket visar att det vanligaste valresultatet för kommunala skolor var att de rödgröna fick något fler röster än Allianspartierna. Medelvärdet för kommunala skolor var -10,5. Bland friskolorna finns det istället en puckel högerut i diagrammet, kring en övervikt på 50 procentenheter för Alliansen. Det drar upp medelvärdet till +5,4. Det verkar alltså som det finns en viss politisk segregation i svenska gymnasieskolor: elever på friskolor står längre till höger än elever på kommunala gymnasieskolor.

Vad beror skillnaden på?
En effekt av det här slaget kan rent teoretiskt bero på tre olika saker, som jag kallar behandling, selektion och bakomliggande orsaker.

  1. Behandling: Att de olika skoltyperna har orsakat de politiska skillnaderna. Det skulle alltså innebära att det inte var någon politisk skillnad mellan eleverna när de började gymnasiet, utan att de uppstått under skoltiden.
  2. Selektion: Att elever med olika politiska åsikter systematiskt sökt sig till skolor av olika typ, antingen beroende på just de politiska åsikterna eller på grund av andra egenskaper som hänger ihop med politiska åsikter, till exempel socioekonomisk bakgrund.
  3. Bakomliggande orsaker: Att friskolor och kommunala skolor till exempel ligger i olika delar av landet, och att skillnaden beror på det snarare än skillnader skolor emellan.

En eventuell behandlingseffekt är väldigt svår att uppskatta statistiskt med den här typen av data. För att verkligen mäta den skulle man egentligen behöva tilldela elever antingen friskola eller gymnasieskola slumpmässigt, och efter genomgånget gymnasium mäta skillnader. Det är av naturliga skäl omöjligt. Istället ska jag försöka uppskatta selektionseffekten och effekten av de bakomliggande orsakerna och se om det blir något kvar.

Bakomliggande orsaker
Det kan mycket väl vara så att en del av skillnaden förklaras av att det finns fler friskolor i städerna och fler kommunala skolor på landsbygden, samtidigt som stadsbor i genomsnitt röstar på Alliansen i högre utsträckning. För att komma åt den problematiken kan vi jämföra kommunala skolor med friskolor i samma kommun. Om skillnaden mellan kommunala skolor och friskolor försvinner berodde skillnaden på bakomligande orsaker som hänger ihop med kommun, och det är då inte relevant att tala om politisk segregation beroende på det fria valet av skolor.

För att få en indikation på om så är fallet jämför jag resultatet i riksdagsvalet i kommunen med resultatet i skolvalet. Först tittar jag på skillnaden mellan blocken, där positiva värden alltså innebär att Alliansen fick fler röster än de rödgröna, och tvärtom för negativa värden.

scatter_riksdag_block

Det är tydligt att det finns ett samband: I kommuner där alliansen fick relativt fler röster (längre till höger på x-axeln) gick Alliansen också bättre än de rödgröna i skolvalet i skolorna i kommunen (högre upp på y-axeln). Men det är också tydligt att det finns en stor variation inom varje kommun, och det är inte heller någon tydlig uppdelning mellan de orangea friskolorna och de gråa kommunala skolorna.

Även när man tittar på valresultatet för Sd i skolvalet och riksdagsvalet framträder en positiv korrelation, men Sd gick markant mycket bättre i skolvalet än i riksdagsvalet. Jag har därför blivit tvungen att ha olika skalor på y-axeln och x-axeln. För varje procent röster Sd fick i riksdagsvalet fick de i genomsnitt 1,7 procent i skolvalet i kommunens skolor.

scatter_riksdag_sd

Försvinner då skillnaden mellan kommunala skolor och friskolor om vi bara jämför inom kommuner? För att illustrera tittar jag först bara på gymnasieskolor i Stockholm, av vilka 44 var med i Skolvalet 2010. Medelvärdet för blockskillnaden var -16,5 (övervikt för de rödgröna) i de kommunala skolorna och +6,7 (övervikt för Alliansen) i friskolorna. S fick 24,3 procent och M 20 procent i de kommunala skolorna, medan S bara fick 14,5 procent och M hela 26,9 procent i friskolorna. De politiska skillnaderna mellan friskolor och kommunala skolor vi såg tidigare kvarstår alltså även när man bara jämför inom Stockholms kommun.

I en mer systematisk analys över hela landet undersöker jag avvikelsen i blockskillnadsvariabeln från det kommunala medelvärdet i friskolor och kommunala skolor. Skillnaden är här 16,3 mellan skoltyperna: precis samma som när vi jämförde alla skolor utan att ta hänsyn till kommun. Skillnaderna kvarstår alltså även här. En utskrift av den statistiska analysen finns här för den som är insatt i mer avancerad statistisk analys. När man däremot jämför friskolor med kommunala skolor inom samma kommun finns det ingen skillnad i stöd för Sd.

Selektion
Det verkar alltså inte som om skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor beror på att de ligger i olika kommuner. Kan den då bero på att vissa elever söker sig till friskolor och kommunala skolor? För att göra en bra analys av den här typen skulle vi vilja ha data om varje elev på en mängd variabler. Det har jag tyvärr inte, och dessutom har vi ju valhemlighet. Analysen får därför göras på skolnivå, med uppgifter på skolnivå, och blir därför väldigt grov.

Variabeln jag tänkt fokusera på är andelen elever på skolan med högutbildade föräldrar. Det kan tänkas fånga upp flera andra aspekter av socioekonomisk bakgrund, som till exempel inkomst. Jag förväntar mig att alliansen ska ha fått en större andel röster i de skolor där många av eleverna har högutbildade föräldrar. I det första diagrammet visas en jämförelse av blockskillnaden och andelen elever med högutbildade föräldrar.

scatter_utb

Sambandet är positivt: Alliansen gick bättre i skolor med många elever med högutbildade föräldrar. Gränsen verkar gå ungefär vid 50 procent: I skolor med en mindre andel elever från högutbildade hem vann de rödgröna, och i övriga vann Alliansen, i genomsnitt. Man kan också se en viss tendens till att andelen med högutbildade föräldrar är högre i friskolor: genomsnittet är 51 procent jämfört med 44 i kommunala skolor, bland de skolor som deltog i skolvalet och ingick i det här urvalet.

Sambandet mellan utbildning och stöd för Sd i skolan är ännu mer markerat, som framgår av diagrammet nedan. I skolorna med lägst utbildade föräldrar får Sd i genomsnitt cirka 30 procent. I skolorna där över 80 procent av eleverna har högutbildade föräldrar handlar det istället om cirka 3 procent.

scatter_sd

Kvarstår då skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor när man tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå, och jämför friskolor med kommunala skolor med samma utbildningsnivå hos föräldrarna? När man tar hänsyn till föräldrarnas utbildning i en regressionsanalys krymper mycket riktigt skillnaden mellan skoltyperna. I en vanlig jämförelse är blockskillnaden 16 procentenheter större till fördel för Alliansen i friskolorna. Tar man hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå blir övervikten i friskolorna bara 11 procentenheter. Ungefär en tredjedel av den politiska skillnaden mellan friskolor och kommunala skolor beror alltså på att elever i friskolor i högre utsträckning har högutbildade föräldrar. En utskrift av den statistiska analysen finns här.

Men det kvarstår alltså en viss skillnad. Beror den då på en behandlingseffekt, att man blir mer vänster av att gå i kommunala skolor, och/eller att man blir mer höger av att gå i friskolor? Jag tror inte det. Analysen var väldigt grov och jag tog bara hänsyn till en variabel, föräldrarnas utbildningsnivå. Jag har i andra sammanhang gjort mer utökade analyser och tagit hänsyn till bland annat vilka program det är på skolan. Ju fler variabler man lägger in, desto mer krymper skillnaden mellan skoltyperna. Hade man haft data på individnivå är jag rätt säker på att merparten skulle försvunnit.

Slutsats
Min bästa slutsats är alltså att skillnaden framförallt beror på selektion: olika typer av elever söker sig till de olika skolorna. Man kan emellertid inte utifrån den här analysen med säkerhet säga att den politiska segregationen har förvärrats av att det är möjligt att fritt välja gymnasieskola. Eftersom det finns en boendesegregation hade det funnits systematiska skillnader i elevsammansättning mellan skolor även om eleverna blivit tilldelade skolor.

Men faktum kvarstår: Det finns en politisk uppdelning mellan friskolor och kommunala gymnasieskolor. I friskolorna röstar eleverna mer på Alliansen än i de kommunala skolorna.

4 thoughts on “Politisk segregation? Skolvalet 2010 i fria och kommunala gymnasier.

  1. Hej

    Intressant inlägg, men jag tycker att du missar en stor poäng i att det fria skolvalet inte bara gäller mellan friskolor och kommunala skolor utan också mellan olika kommunala skolor. En rak jämförelse mellan friskolor och kommunala skolor ger alltså inte hela bilden. Jag vet inte hur bra data du har men en intressant jämförelse kunde vara t.ex. mellan skolor innanför och utanför tullarna i Stockholm (eller ännu bättre, om det finns data på vilka skolor som hade flest förstahandssökande, dvs mest populära).

    • Hej, nej du har helt rätt. Det här är verkligen inte hela bilden. Min poäng är att om det finns skillnader mellan friskolor och kommunala skolor kan vi definitivt säga att det finns segregation. Det är så att säga toppen på isberget. Det finns data på skolnivå, men om man vill göra analyser som de du beskriver behöver man lägga till mer information om dem – som exakt var de är belägna till exempel.

      • Aha, nuförstår jag hur du menar. Fast samtidigt backar du ju ur lite i slutet när du skriver att hela skillnaden förmodligen kan förklaras med selektion, samtidigt som du inte uppskattar vilken del av selektionen beror på läge (boendeselektion) och vilken del som beror på det fria valet (skolvalsselektion).
        Om man har data på föräldarnas utbildning, har man det också på inkomst? Jag föreställer mig att de som framför allt gör skolvalet är de ”fattiga” akademikerna, dvs hög utbildning men inte så hög inkomst. Hade de haft högre inkomst hade de ”löst” situationen med flytt, medan nu blir det istället skolvalet som blir sättet att komma bort.

        Slutligen är jag ju övertygad om att du har rätt, men det vore trevligt att ha belägg för det. Tyvärr är jag själv alldeles för dålig på metodiken för att kunna göra sådana här studier på ett vetenskapligt godtagbart sätt, så det är jättekul när ni gör det.

      • Det stämmer. För att dela upp effekten i boendesegregation och skolvalssegregation skulle man behöva veta hur många som faktiskt väljer en annan skola än den de blivit tilldelad i ett system utan fritt val.

        Tyvärr har jag inte inkomstdata. Den data jag har är hämtad från Skolverkets databas SIRIS:
        http://siris.skolverket.se/apex/f?p=SIRIS:53:0::NO:::

        För varje skola finns information på andel föräldrar med hög utbildning, andel kvinnor, andel elever med utländsk bakgrund, samt antal elever i varje årskurs. Det saknas dock värden för många skolor på variabeln andel elever med utländsk bakgrund vilket är anledningen till att jag inte tog med den. Den kunde ju annars tänkas vara relaterad till socioekonomisk status.

        Kul att du gillar inlägget (trots tillkortakommanden)!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s