Högre politisk ojämlikhet i omvalet

Det här inlägget är samförfattat av Mikael Persson, Maria Solevid och Richard Öhrvall.

Nivån på valdeltagandet ses ofta som ett mått på demokratins legitimitet bland medborgarna. Ju fler som röstar i val, desto bättre ställt är det med demokratin, brukar statsvetare hävda. Ett lågt valdeltagande antas ofta leda till ett mer ojämlikt inflytande.

Redan på Tingstens dagar…

Enligt en slutsats som formulerades av Herbert Tingsten (1937) är nivån på valdeltagandet mellan olika grupper mer jämlikt ju högre valdeltagandet är. Detta brukar man kalla för ”the law of dispersion”. Genom en för tiden imponerande empirisk sammanställning av skillnader i valdeltagande (i flera länder) mellan män och kvinnor, olika åldersgrupper och sociala klasser, kom Tingsten fram till slutsatsen att skillnader mellan olika gruppers deltagande minskar ju högre deltagandet är. ”All the facts gathered here indicate the existence of a rule which may be named the law of dispersion; according to this rule, the dispersion (the differences) in regard to participation in an election or within a certain group, is smaller the higher the general participation is.” Tingsten 1937:230). Omvänt ökar alltså skillnaderna mellan olika grupper, och därmed jämlikheten, ju lägre deltagandet är.

En jämförelse av valet 2010 och omvalet 2011

I det här blogginlägget ska vi undersöka vad som hände med den politiska jämlikheten i omvalet 2011 jämfört med det ordinarie valet 2010 – minskade jämlikheten i deltagandet och i så fall på vilka gruppers bekostnad? Det ordinarie valet 2010 och omvalet 2011 erbjuder ett unikt naturligt kvasiexperiment för att testa om Tingstens (1937) law of dispersion stämmer, det vill säga om skillnader i valdeltagande i olika befolkningsgrupper är mindre ju högre det totala valdeltagandet är. I omvalet till regionfullmäktige i Västra Götaland reducerades valdeltagandet till
44,1 %, jämfört med 80,6 % i det ordinarie valet 2010. Vi kommer att jämföra valdeltagande i olika grupper med hjälp av datamaterial från undersökningarna Väst-SOM 2010, Omval-SOM 2011, samt från SCB:s valdeltagandeundersökning. För att undersöka om och hur den politiska jämlikheten förändrades mellan det ogiltigförklarade valet och omvalet använder vi oss av förklaringsfaktorer som traditionellt anses mäta individers socioekonomiska och kognitiva resurser, och där tidigare forskning pekat ut att det finns viktiga skillnader i valdeltagande: kön, ålder, hushållsinkomst, civilstånd, utbildning, medborgarskap och politiskt intresse. För att se om dessa skillnader är större i omvalet än i det ordinarie valet, det vill säga om den politiska jämlikheten har minskat, illustrerar figurerna nedan sannolikheterna för valdeltagande i ordinarie valet respektive omvalet för personer med olika nivåer av ålder, inkomst, utbildning respektive politiskt intresse (estimaten i de olika figurerna kommer från modeller där vi kontrollerar för övriga variabler, för fullständig redovisning av modellerna, se länkarna i slutet). omval1 omval2

I det ordinarie valet 2010 var skillnaderna i valdeltagande mellan yngre och äldre relativt små. Vid omvalet hade däremot skillnaderna mellan de yngsta och äldsta vuxit till uppemot 30 procentenheter. Vad det gäller skillnader i valdeltagande relaterade till hushållsinkomst är skillnaderna också stora och statistiskt signifikanta vid båda valtillfällena. Vid det ordinarie valet skilde det 15 procentenheter i valdeltagande mellan hushåll med 300 000 kronor och hushåll med 1 500 000 kronor i årsinkomst. I omvalet var den skillnaden 20 procentenheter. Vi fortsätter med att titta närmare på skillnader relaterade till utbildning. Vi ser här ett mönster som liknar det vi såg vad det gäller ålder och inkomst. Signifikanta skillnader relaterade till utbildning fanns vid båda valtillfällena. Skillnaden i valdeltagande mellan de med 7 års utbildning och de med 16 års utbildning uppgick enligt våra modeller, med kontroll för andra variabler, till 19 procentenheter vid det ordinarie valet, men hela 32 procentenheter vid omvalet. Även ojämlikheten i relaterad till utbildning tycks alltså ha ökat. Slutligen ser vi också närmare på skillnader i politiskt intresse. En signifikant skillnad mellan låg- och högintresserade finns vid valet 2010, men den är relativt liten, endast några procentenheter. Både de med lågt och de med högt intresse hade trots allt en relativt hög sannolikhet att faktiskt rösta i valet 2010. I omvalet 2011 har dock denna skillnad växt sig betydligt större. Den predicerade sannolikheten för de minst intresserade att rösta i omvalet är omkring 35 procent medan den är drygt 70 procent för de mest intresserade. Man kan därmed dra slutsatsen att de som avstod från att rösta i omvalet framför allt var de med lågt politiskt intresse: det var bland de politiskt ointresserade som den största minskningen i valdeltagande går att finna. I ordinarie val lyckas politiker och partier i betydligt större utsträckning att attrahera även de med lågt politiskt intresse.
Omvalet ökade den politiska ojämlikheten
Sammanfattningsvis talar resultaten sitt tydliga språk. Ojämlikheten i valdeltagande ökade mellan det ordinarie valet 2010 och omvalet 2011 för samtliga grupper som vi jämfört här. Med andra ord bekräftar resultaten Tingstens law of dispersion: ju högre valdeltagande, desto mer politisk jämlikhet, och omvänt: ju lägre deltagande, desto mindre politisk jämlikhet. I sammanhanget ska det också påpekas att det inte spelar någon roll för våra slutsatser om vi mäter den absoluta minskningen i olika gruppers valdeltagande (uttryckt i procentenheter som ovan) eller den relativa minskningen i olika gruppers valdeltagande (uttryckt i procent, se referensen till vår artikel nedan). Extra oroväckande är det att se att de relativt små skillnaderna i valdeltagande i det ordinarie valet när det gäller ålder, inkomst, utbildning och politiskt intresse växte till stora skillnader i samband med omvalet. Yngre, låginkomsttagare, lågutbildade och politiskt ointresserade valde i betydligt högre grad att avstå sin röst. Omvalet karaktäriserades med andra ord av allt annat än jämlikhet i valdeltagandet och är ur det perspektivet att betrakta som ett misslyckande. Ökad politiskt ojämlikhet var priset vi fick betala för omvalet.
***
Den här studien publicerades nyligen i sin helhet i tidskriften Politics och finns tillgänglig här.
Resultaten har också publicerats i en tidigare version på svenska i boken Omstritt omval (red.) Linda Berg och Henrik Oscarsson. Bokkapitlet finns tillgängligt här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s