Vilka regeringars lagar och förordningar styr Sverige?

Regeringen styr riket, står det i sjätte paragrafen i Regeringsformen. Men hur? Regeringen verkställer riksdagens beslut, tar initiativ till ny lagstiftning och utfärdar förordningar. Förordningarna beslutar regeringen själv om, och reglerar bland annat myndigheternas verksamhet. Nya lagar måste däremot godkännas av riksdagen.

Sverige har sedan valet 2010 styrts av en koalition av de fyra borgerliga partierna under ledning av Fredrik Reinfeldt. Hur har det påverkat Sverige? I en artikel i Aftonbladet (2013-03-21) hävdar till exempel författaren Ulrika Kärnborg att Sverige genomgått en ”rekordsnabb omsvängning från expansivt, högbeskattat välfärdssamhälle till 2010-talets liberala nattväktarstat” och vidare att det svenska folkhemmet för länge sedan är ”rivet och bränt på bål”.

Kärnborgs ståndpunkt är väl drastisk – till exempel uppgick skatteintäkter i Sverige 2012 till ca 46% av BNP, att jämföra med typexemplet för en liberal stat, USA, där skatteinteäkter 2012 uppgick till 27% av BNP. Att helt utvärda Kärnborgs påstående kräver dock givetvis en omfattande analys som tar hänsyn till en mängd olika faktorer, något jag inte tänker försöka mig på här.

Jag tänkte i det här inlägget ändå göra ett litet bidrag, genom att undersöka hur stort avtryck olika regeringar gjort i svensk lagtext. Hur stor del av nu gällande svensk lagstiftning kan hänföras till Socialdemokratiska respektive borgerliga regeringar? Har regeringen Reinfeldt på de snart sju år som gått sedan maktövertagandet helt lyckats avskaffa Socialdemokratisk lag och införa nya lagar och förordningar?

Även en sådan begränsad analys är naturligtvis svår att genomföra på ett bra sätt. Jag har helt enkelt räknat antalet lagar och förordningar som utfärdats varje år, och sedan noterat ifall det var en Socialdemokratiskt eller borgerligt ledd regering som styrde under tidpunkten för utfärdandet. Det är naturligtvis problematiskt – regeringsformen är naturligtvis oändligt mycket viktigare än en kungörelse om prägling av minnesmynt till Gustaf V:s ära, men båda kommer i den här analysen att betraktas som likvärdiga. Resultaten ska därför betraktas med försiktighet, som en första indikation.

Uppgifter om nu gällande svenska lagar kommer från sidan lagen.nu, vilket är en privat driven sida. Det kan verka naturligare att använda sig av regeringskansliets officiella rättsdatabaser http://rkrattsbaser.gov.se/, men jag har upptäckt att funktionen som ska filtrera bort upphörda lagar inte fungerar, och därför inte kan användas för ändamålet. Problemet har påtalats. Enligt beskrivningen på lagen.nu ska den dock innehålla alla nu gällande lagar och förordningar, även om de ansvariga reserverar sig för eventuella fel.

I diagrammet nedan presenteras antalet nu gällande lagar och förordningar uppdelat efter utfärdandeår. De år då det varit regeringsskifte mellan en socialdemokratisk och borgerlig regering har lagar och förordningar utfärdade efter den nya regeringens tillträde räknats till året därpå. Per Albin Hanssons och Tage Erlanders koalitionsregeringar tillsammans med Bondeförbundet och Folkpartiet har räknats som socialdemokratiska regeringar, då statsministrarna var socialdemokrater. Det ska också noteras att en av förordningarna för året 1936 utfärdades under statsministern Axel Pehrsson från Bondeförbundet, som var statsminister mellan 19:e juni och 28:e september. Uppgifter om regeringar kommer från regeringens hemsida.

stapel

Vi har faktiskt två nu gällande lagar som härstammar från 1736: Byggningabalken och Handelsbalken. De har givetvis ändrats därefter, även om man fortfarande i Byggningabalken under rubriken ”Huru å tomt byggas” kan läsa att det i ”Mangården” ska finnas bland annat sädeshus, redskapshus och ”hemligt hus”.

Den absoluta merparten av nu gällande lagar och förordningar har dock tillkommit under den senare delen av 1900-talet och 2000-talet. Det år då flest nu gällande lagar och förordningar utfärdats är enligt den här sammanställningen 2007 (där också några lagar från hösten 2006 alltså ingår), vilket inte är särskilt förvånande då den nya regeringen Reinfeldt antagligen snabbt ville lägga om politiken.

Men man kan också i diagrammet se att många lagar och förordningar som utfärdades under Socialdemokratiska regeringar fortsätter att gälla. Faktum är att med det här sättet att räkna så härstammar fortfarande 57% av nu gällande lagar och förordningar från perioder då Socialdemokrater innehaft statsministerposten, som synes i diagrammet nedan.

paj

Utifrån det här diagrammet verkar det alltså som om de långa perioder då Sverige varit under Socialdemokratiskt styre fortfarande påverkar samhället. Det ska dock än en gång påpekas att jag här bara har räknat antalet lagar och förordningar – det kan ju mycket väl vara så att de lagar och förordningar som utfärdats under den nuvarande regeringen är mycket viktigare än de som kvarstår från Socialdemokratiska regeringar. Eventuella förändringar i lagar som ändå behållts märks inte heller i den här analysen. Diagrammet berättar alltså absolut inte hela historien.

I det sista diagrammet har jag sammanställt hur stor andel av nu gällande lagar och förordningar som utfärdats under olika perioder av regeringsinnehav. Faktum är att andelen nu gällande lagar och förordningar som utfärdades under perioden Ingvar Carlsson och Göran Persson under perioden 1994-2006 är större än andelen som utfärdats under Fredrik Reinfeldt: 30,7% jämfört med 27,3%.

regeringar

Det vore intressant att göra om den här undersökningen årligen, för att se hur en ny regering efter ett maktskifte ändrar om i de lagar och förordningar som styr Sverige. Hur stor andel av föregående regerings verk omintetgörs, och hur snabbt går det? Tills vidare kan man konstatera att det åtminstone lever kvar ett stort antal lagar från tidigare regeringsperioder.

7 thoughts on “Vilka regeringars lagar och förordningar styr Sverige?

  1. Kul! Bara att börja slava på en tidsserie så kan du ju göra samma grej med lagstiftning som jag gör med myndigheter. Om jag inte minns helt fel så tror jag det ”bara” är ~30 % av nu aktiva myndigheter som är skapade av borgerliga regeringar, så de verkar ju i alla fall ha varit snabbare på att utjämna lagstiftningsläget än myndighetsläget (fast det tar ju då inte i beaktning reviderade myndighetsinstruktioner etc).

  2. Det låter som ett oerhört trubbigt sätt att mäta politisk förändring. Kanske kan man mäta politisk stabilitet på det viset, och jämföra med andra länder vilken misstro det finns mot politiska motståndares förslag och möjligheten att bygga vidare på dem. Men att hävda att en grund-SFS med stor sannolikhet är viktigare än aldrig så många ändrings-SFSer politiskt sett i Sverige, det är lite som att på natten leta efter sina borttappade nycklar under gatlyktan — för att det inte är så mörkt där.

  3. Intressant vore ju att se hur många av dessa som i praktiken är implementeringar av EU-lag. En tysk undersökning från före Lissabonfördraget visade på 80%, sen dess har det blivit fler, men hur mycket? I detta perspektiv är ju vem som skött implementeringen mindre avgörande.

      • En helt rimlig siffra!

        I regeringens skrivelse 2012/13:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen så står följande: ”Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2013 är 3896. Av dessa är 1343 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2012 var 3840, varav 1327 lagar.” Finns även lite fina diagram att titta på!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s