Geografisk representation i Göteborg

I nästan alla representativa demokratier finns det någon form av system för geografisk representation. I valen till riksdagen är Sverige indelat i valkretsar, och varje valkrets väljer sina representanter (även om partierna kan ha samma kandidater i alla valkretsar). Enkätundersökningar med riksdagsledamöter visar också att ledamöterna tycker att det är särskilt viktigt att representera sin valkrets. Dessutom väljer vi representanter inom varje landsting och kommun.

Det pratas mer sällan om geografisk representation inom kommuner. I små kommuner utgör hela kommunen en enda valkrets. Större kommuner har fler valkretsar – Göteborg har till exempel fyra – men partierna kan ha samma kandidater i flera valkretsar. I små och homogena kommuner utgör det kanske inte något problem, men i större städer som Stockholm och Göteborg skulle det kunna leda till att vissa områden inte representeras i lika hög utsträckning som andra. I diskussionen om den senaste tidens oroligheter i vissa områden i Stockholm har det till exempel talats om att de boende är marginaliserade och saknar en röst. Det kan naturligtvis betyda många saker, men att boende i området är representerade i kommunfullmäktige kan i alla fall tänkas leda till att invånarnas intressen tillvaratas i högre utsträckning, som till exempel även DN:s Viktor Barth-Kron är inne på.

Jag har tittat närmare på vart kommunfullmäktigeledamöterna i Göteborg bor. Är alla stadsdelar lika väl representerade i förhållande till folkmängden? Utgångspunkten har varit uppdelningen i tio olika stadsdelsnämnder (SDN), som visas i kartan nedan (hämtad från Göteborgs hemsida).

Stadsdelsnämnder i Göteborg

Varje stadsdel har en egen nämnd, som beslutar om bland annat förskola, grundskola och individ- och familjeomsorg. Ledamöterna i nämnderna är emellertid inte valda av de boende i stadsdelen, utan de utses av kommunfullmäktige. De flesta ledamöterna bor i den aktuella stadsdelen, men så är inte alltid fallet, som en granskning från Göteborgs Fria Tidning från 2011 visade.

Kommunfullmäktige är dock det högsta beslutande organet i kommunen, vilket gör det intressant att studera dess sammansättning. Jag utgick ifrån de bostadsadresser som en del politiker angivit i kommunens förtroendemannaregister, och kompletterade med information från eniro.se och hitta.se. Med hjälp från Andreas Kron hittade jag information om alla 81 fullmäktigeledamöter.

I diagrammet nedan visas för varje stadsdel på y-axeln andelen representanter i kommunfullmäktige samt på x-axeln andelen av stadens befolkning. Den streckade linjen visar när de båda andelarna är lika stora. Stadsdelar ovanför linjen är alltså överrepresenterade i fullmäktige, medan de under linjen är underrepresenterade.

scatter

Det finns ingen tydlig koppling mellan folkmängden i stadsdelen och andelen representanter i fullmäktige. Två stadsdelar är tydligt överrepresenterade (Lundby och Centrum), medan tre är underrepresenterade (Angered, Västra Göteborg och Örgryte-Härlanda). Detta visas ännu tydligare i diagrammet nedan, där jag har dividerat andelen representanter med andelen av folkmängden. 1 betyder här proportionell representation, 2 att stadsdelen har dubbelt så stor andel ledamöter som befolkning, och 0.5 att stadsdelen har hälften så stor andel ledamöter som befolkning.

bar1

Skillnaderna är slående. Trots att Lundby är den till folkmängden minsta stadsdelen är 12 av de 81 ledamöterna bosatta där, vilket kan jämföras med 4 respektive 2 ledamöter från Angered och Örgryte-Härlanda. Detta trots att det bor 6000 fler människor i Angered, och 14000 fler i Örgryte-Härlanda.

Finns det något mönster i vilka stadsdelar som är överrepresenterade? Man skulle kunna tänka sig att resurssvaga grupper är underrepresenterade, vilket stämmer överens med att stadsdelen Angered i nordost är underrepresenterad. Det rimmar däremot illa med att stadsdelen med högst medelinkomst, Västra Göteborg, också är underrepresenterad i samma utsträckning som Angered.

Istället verkar det snarast vara de centrala stadsdelarna som är överrepresenterade. Trots att många infödda göteborgare verkar ha samma mentala avstånd till Hisingen som till Vladivostok är Lundby faktiskt en av de i det här perspektivet mer centrala stadsdelarna (OBS jäv: Jag bor själv i Lundby), och är tillsammans med Centrum mest överrepresenterat. De underrepresenterade stadsdelarna ligger istället på större avstånd från centrum.

Jag har ingen bra förklaring till varför så är fallet. Det kan ju också tänkas att den som blir invald i kommunfullmäktige i större utsträckning flyttar in mot centrum, men jag kan inte riktigt se varför (förutom att ha närmare till sammanträdena).

Mönstret är detsamma i båda de stora politiska blocken. I diagrammet nedan visar hur stor andel av ledamöterna från det rödgröna blocket (V + S + MP) och från Alliansen (C + FP + KD + M) som kommer från vardera stadsdel. I båda blocken kommer flest ledamöter från Centrum. Jag gjorde inte en separat analys av Vägvalet, SD och övriga eftersom det blev så få ledamöter.

bar2

Sammanfattningsvis kan sägas att den geografiska representationen i Göteborg är mycket ojämn. 40 av de 81 ledamöterna bor i de mest centrala stadsdelarna Centrum, Lundby och Majorna-Linné, trots att endast 31 procent av befolkningen bor där. Spelar det någon roll? Kanske inte. Politikerna förväntas se till det bästa för kommunen som helhet. Men det kan också tänkas att man som boende i ett område får upp ögonen för problem som utomstående missar, i vilket fall snedfördelningen skulle kunna leda till en alltför centrumfokuserad politik.

Uppdatering: I en tidigare version av inlägget byggde analyserna på 75 av 81 fullmäktigeledamöter. Andreas Kron hjälpte mig att hitta information om de sista sex och diagrammen har nu uppdaterats med detta.

4 thoughts on “Geografisk representation i Göteborg

  1. Skulle det faktum att centrum är överrepresenterat kunna ha att göra med vilka som väljer att bosätta sig i centrum respektive periferin, så att säga innan de blir invalda? Jag vill minnas att Göteborgs-Posten gjorde nåt reportage förra året som visade att många akademiker som arbetar på Universitetet/Chalmers bor centralt, medan företagare gärna bor i Väster och områden som Angered kan ha lägre genomsnittlig utbildningsnivå och fler arbetslösa. Har de grupperna möjligen olika benägenhet att engagera sig politiskt?

    (Skrattade för övrigt gott åt det där med Hisingen och Vladivostok – jag har Norra Älvstranden på ca 15 minuters avstånd med buss men visst känns det ändå som världens ände.)

  2. Kan förklaringen vara ”kulturell”? De som blir politiker kommer från en kulturmiljö, eller inlemmas i en kulturmiljö, där man har en viss livsstil och bor centralt. Det skulle vara intressant att veta var journalister bor i Göteborg.

  3. Skulle inte centrums överrepresentation kunna hänga samman med skillnader i åldersstrukturer och familjeförhållanden i de olika delarna av Göteborg? Om jag inte misstar mig så är ju andelen barn och barnfamiljer lägst i just de centrala delarna av stad, och mycket högre i områden som t ex Angered och Torslanda. Jag tänker att småbarnsföräldrar inte är de som är mest benägna att ta på sig fullmäktigeuppdrag, och barnen själva kan ju inte kandidera till kommunfullmäktige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s