Ett av världens mest jämställda parlament – men männen tar mer plats

Följande inlägg är författat av gästpolitologerna Hanna Bäck, docent i statsvetenskap, samt Alvina Erman, båda vid Lunds Universitet.

***

Sverige brukar rankas som ett av världens mest jämställda länder, och kvinnor är väl representerade i den svenska riksdagen. I vår studie visar vi emellertid att de tar mindre plats i riksdagsdebatterna och att de endast håller anföranden inom vissa ( s.k. mjukare) sakfrågeområden.

Debatter i Riksdagens kammare är ett viktigt forum för partier och riksdagsledamöter att signalera sin position till väljare och övriga politiska aktörer. Tidigare forskning om andra länders lagstiftande församlingar visar att tiden för att debattera i kammaren är begränsad. Partiledningen styr därför i stor utsträckning över debatten, bland annat genom att bestämma över vilka ledamöter som ska företräda partiet i talarstolen. Att få tillgång till talarstolen i Riksdagen kan därmed liknas vid andra urvalsprocesser inom partierna, så som tillträde till viktiga positioner inom partiet och i olika politiska organ (t ex inom utskott). Med anledning av detta har vi tittat närmare på vilka det är som debatterar i Riksdagen. För att kunna göra det använder vi oss av en ny databas som innehåller information om riksdagsledamöterna och deras anföranden framförda i riksdagsdebatter mellan 2002 och 2010 (data har samlats in inom ramen för projektet ”The ideological cohesion of parliamentary parties” som leds av Hanna Bäck och finansieras av Riksbankens Jubileumsfond).

Tidigare forskning har visat att ledamöternas personliga egenskaper påverkar deras deltagande i det parlamentariska arbetet. En av dessa egenskaper – som vi anser vara speciellt viktig – är ledamotens kön. Andra forskare har funnit att just kvinnor tenderar att vara mer underrepresenterade högre upp i hierarkierna, det vill säga att vi ser färre kvinnor ju högre positioner och mer betydelsefulla uppdrag vi studerar. Enligt Raaum (1995) beror det på att det finns en ”hierarkisk marginalisering” av kvinnor som blir tydligare ju högre upp i hierarkin man kommer, och tidigare jämförande studier av många länder visar till exempel att få kvinnor återfinns på högre poster som i regeringen. Vi är intresserade av att undersöka om detta mönster återfinns även när vi studerar parlamentariska debatter. Kort sagt: Är sannolikheten att en ledamot intar talarstolen lägre om hen är en kvinna?

Utöver detta visar litteraturen om politisk representativitet att det tycks finnas en så kallad ”horisontell arbetsfördelning” mellan könen: kvinnor arbetar med vissa specifika sakfrågor, män med andra. Till exempel tenderar kvinnor att inneha poster som har hand om sakfrågeområden som jämställdhet, kultur och utbildning (som av vissa forskare har kallats ”mjuka” områden). Män har å andra sidan dominerat inom områden som ekonomi, försvar och teknologi (som kallats ”hårda” områden). Lena Wängnerud (2010) har studerat riksdagsledamöters placering i olika utskott över en längre tidsperiod. Hon finner att kvinnor varit kraftigt underrepresenterade i ekonomi- och teknologirelaterade utskott medan de varit överrepresenterade i kultur- och socialutskotten. Detta är dock en trend som har försvagats över tid i det svenska fallet. Liknande mönster har även observerats i tidigare forskning om hur ministerposter fördelas samt inom regionalt och lokalt politiskt arbete (t ex när man studerar kommunala nämnder). Vi har med hjälp av våra data granskat om det finns en liknande ”horisontell arbetsfördelning” mellan könen i riksdagsdebatterna.

Det finns mycket lite forskning på hur partiers interna processer ser ut när det gäller att fördela talartiden mellan representanter. Vi kan därmed inte med säkerhet säga vad som ligger bakom de mönster som vi finner i riksdagsdebatterna (vi kan till exempel inte säga i hur stor utsträckning partiledningen påverkar huruvida en ledamot får tillgång till talarstolen). Om kvinnor talar mindre i parlamentariska debatter och om de endast talar inom vissa sakfrågeområden, kan det givetvis bero på att kvinnor och män har olika intressen. Men det skulle också kunna bero på att kvinnor inte har tillträde till talarstolen och inte väljs att vara företrädare för vissa sakfrågeområden.

Vi presenterar här några enkla empiriska resultat som beskriver skillnader mellan män och kvinnor i riksdagsdebatterna i våra data för tidsperioden 2002–2010. I hela datamaterialet ingår över 100 000 muntliga bidrag, men i den aktuella analysen har repliker exkluderats, det vill säga, vi fokuserar här enbart på anföranden i olika debatter. Figur 1 visar två staplar per parti, där den översta beskriver fördelningen av riksdagsmandat mellan kvinnor och män, och den nedre representerar fördelningen av partiets totala antal anföranden mellan kvinnor och män.

Figur 1. Fördelning av andel riksdagsmandat och andel anföranden mellan kön och parti. Figuren baseras på en analys av ungefär 22 000 anföranden (interpellationsdebatter är exkluderade). Observera att den övre stapeln för respektive parti beskriver fördelningen av riksdagsmandat mellan kvinnor och män, och den nedre beskriver fördelningen i anföranden mellan kvinnor och män.

Figuren visar att kvinnor generellt sett är underrepresenterade i Riksdagen och att graden av underrepresentation varierar mellan partierna. Kvinnor är dessutom ännu mer underrepresenterade i andelen anföranden de håller i Riksdagen i jämförelse med männen. Kön tycks därmed vara en viktig egenskap som har betydelse för om en ledamot deltar i parlamentariska debatter. Kvinnor talar mindre än andelen de utgör av ledamöterna i alla partier utom i Kristdemokraterna och Centerpartiet. Det är dock värt att ha i åtanke att dessa partier har den lägsta kvinnorepresentationen av Riksdagspartierna, något som kan påverka tolkningen av resultaten – de kvinnor som faktiskt finns representerade i dessa partier kanske får eller förväntas ta mer plats då de är relativt få? Den generella slutsatsen är alltså att partiernas ambition att fördela mandaten i Riksdagen lika mellan kvinnor och män inte tycks reflekteras i kvinnors deltagande i riksdagsdebatterna. Alltså, trots att vissa partier har uppnått en representativitet av kvinnor i Riksdagen – som i stort sett reflekterar andelen kvinnor i samhället – tyder dessa resultat på att kvinnor är underrepresenterade i det parlamentariska arbetet, åtminstone när man studerar parlamentariska debatter. Det mönster som vi finner här kan givetvis bero på många olika saker, som stereotypa könsroller inom partierna eller i samhället, partistrategi, eller mer psykologiska faktorer. Vi kan som sagt inte, på basis av dessa data, säga något om varför dessa mönster uppstår. Men mönstren finns alltså där.

Finns det även en form av ”horisontell arbetsfördelning” mellan könen när vi studerar riksdagsdebatterna? För att kunna genomföra den här typen av analys har alla anföranden kategoriserats enligt 25 olika sakfrågeområden. Figur 2 visar skillnaden mellan hur stor andel anföranden som getts av kvinnor och män i genomsnitt inom några utvalda sakfrågeområden. Staplarna i figur 2 beskriver avvikelser från genomsnittet i procentenheter.

Figur 2. Fördelningen mellan kvinnor och män över debatter inom olika sakfrågeområden. Figuren baseras på en analys av ungefär 52 000 anföranden.

Som figuren visar, finner vi tydliga skillnader i vilka sakfrågeområden som män och kvinnor tenderar att debattera inom. Under den aktuella tidsperioden har manliga ledamöter i genomsnitt hållit nära 10 procent av alla sina anföranden om makroekonomiska frågor, medan samma siffra för kvinnliga ledamöter var 8 procent. Kvinnliga ledamöter höll i genomsnitt 7 procent av alla sina anföranden i hälsofrågor medan männen höll mindre än 5 procent av sina anföranden i sådana frågor. I övrigt kan vi konstatera att kvinnor tenderar att debattera mer än den genomsnittliga riksdagsledamoten om sociala frågor, jämställdhet och brott- och familjefrågor. Män dominerar istället debatterna inom transport, finans och näringsliv. Detta mönster är alltså konsistent med observationer i tidigare forskning om en form av ”horisontell arbetsfördelning” mellan könen i det politiska arbetet. Kvinnor tenderar att vara överrepresenterade inom sociala frågor medan män tenderar att vara överrepresenterade inom ekonomi och teknologi.

Sammanfattningsvis visar alltså våra resultat att kvinnor talar mindre än män i Riksdagen. Vidare visar våra data att det finns en form av ”horisontell arbetsfördelning” där kvinnor tenderar att vara överrepresenterade i debatter inom specifika områden relaterade till sociala frågor och underrepresenterade i debatter inom ekonomi och transport. Våra resultat presenterade i detta inlägg är av enkel beskrivande natur, men huvudresultaten håller även i mer avancerade analyser där vi kontrollerar för en rad egenskaper (som till exempel medlemskap i det relevanta utskottet) som kan tänkas påverka hur mycket olika ledamöter deltar i debatter i Riksdagen. Det tycks alltså finnas tydliga könsskillnader i det parlamentariska arbetet och en intressant fråga som bör besvaras i framtida forskning är vad detta mönster beror på – handlar det här om någon form av ”hierarkisk marginalisering” inom partierna och i riksdagsarbetet eller handlar det snarare om att kvinnor och män har olika intressen?

Referenser
Bäck, Hanna, Marc Debus och Jochen Müller. 2013. ”Who takes the floor? The role of saliency and gender when explaining speech-making in the Swedish Riksdag”. Uppsats presenterad vid 2013 års MPSA-konferens i Chicago.

Raaum, Nina. 1995. “Women in local democracy”. I Lauri Karvonen och Per Selle (red.), Women in Nordic Politics. Aldershot: Darthmouth Publishing Company.

Wängnerud, Lena. 2010. “Diminished gender differences in the Swedish parliament”. Uppsats presenterad vid Statsvetenskapliga förbundets årsmöte i Göteborg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s