Osäkra svenska väljare kan inte låta bli att rösta

Det här inlägget är samförfattat av Donald Granberg, professor emeritus vid University of Missouri, och Mikael Persson.

Det här inlägget handlar om attityder och beteende vad det gäller valdeltagande. I svenska och amerikanska valundersökningar frågar man om man har för avsikt att rösta före valet och frågar sedan om faktiskt väljarbeteende efter valet. Denna utformning på undersökningarna möjliggör intressanta analyser av relationen mellan intentioner och beteende när det gäller valdeltagande. Intentioner till att rösta reflekterar människors förväntningar på sitt framtida beteende men också anpassning till kulturella normer. I och med att det anses socialt önskvärt att rösta vet vi att människor gärna vill anpassa sig till normen och säga att de ska rösta när man innan valet frågar om de har för avsikt att rösta. Men hur hänger avsikt till röstning ihop med faktiskt beteende? Går de som säger att de avser att rösta faktiskt också och gör det? Och i vilken mån röstar de personer som på förhand säger sig inte ha för avsikt att rösta eller är osäkra på om de ska rösta?

I det här blogginlägget tittar vi närmare på denna fråga genom att använda data från valundersökningar gjorda i samband med 15 amerikanska presidentval (1952-2008) och 16 svenska riksdagsval (1956-2010). Varje studie bygger på ett representativt urval av vuxna medborgare som intervjuats före och efter valet. Vi kan därför alltså jämföra deras intentioner till att rösta (i förvalsstudien) med deras faktiska valdeltagande. Dessa två undersökningar utgör några av världens längsta obrutna tidsserier inom valforskning. Sverige och USA är också intressant att jämföra eftersom Sverige är en kontext med relativt högt valdeltagande och USA en kontext med relativt lågt valdeltagande. Därmed kommer vi att kunna jämföra om sambandet mellan intentioner och beteenden är starkare in i kontext med högt valdeltagande jämfört med en kontext med låg valdeltagande.

Intentioner till röstning

I figur 1 och 2 nedan visar vi andelen som avser att rösta, som inte avser att rösta och som är osäkra på om de kommer att rösta, samt det faktiska valdeltagandet i Sverige och USA. I Sverige säger drygt 90 procent att de har för avsikt att rösta. Det är vid varje val fler personer som säger att de är osäkra på om de kommer att rösta (3 till 6 procent) än personer som säger att de inte tänker rösta (1 till 4 procent). De faktiska valdeltagande blir dock aldrig riktigt lika högt som andelen som säger att de avser att rösta, utan är vanligtvis 5-10 procentenheter lägre. För övrigt är stabiliteten över tid påfallande hög.

I USA är det vanligtvis mellan 80 och 90 procent av de tillfrågade som säger att de avser att gå och rösta. Men i USA är andelen som säger att det inte har för avsikt att rösta vid varje större än andelen osäkra. Andelen som säger att de inte har för avsikt att rösta varierar mellan 10 och 20 procent medan andelen osäkra varierar mellan 1 och 4 procent. Amerikaner är alltså mer benägna att säga ”nej” jämfört med att säga att de är osäkra jämfört med svenskar. Skillnaden mellan andelen som säger att de har för avsikt att rösta i valundersökningar och det faktiska valdeltagandet är större i USA än i Sverige, i vissa val över 30 procentenheter. I Sverige finns det också en signifikant korrelation mellan andelen som avser att rösta och det faktiska valdeltagandet (korrelationen är .66, p=.01), men det finner vi inte i de amerikanska undersökningarna (korrelationer är -.07, p=.80).

Figur 1.1

Figur 2.2

Valdeltagande bland individer med olika intentioner till röstning

I figur 3 och figur 4 visar vi andelen som faktiskt röstar bland de som hade för avsikt att rösta, de som inte hade för avsikt och bland osäkra samt det officiella valdeltagandet. För Sverige använder vi röstlängdskontrollerat valdeltagande medan de amerikanska resultaten bygger på självrapporterat valdeltagande. Det finns därför en större överskattningar av valdeltagande i de amerikanska undersökningarna. Vissa av de amerikanska undersökningarna innehåller dock ävenvaliderat valdeltagande, men det påverkar inte våra slutsatser när vi jämför grupperna med varandra.

Figur 3.

3

Figur 4.

4

Både de svenska och amerikanska undersökningarna visar att sambandet mellan intentioner och beteende är starkt bland de som har för avsikt att rösta. I Sverige är det drygt 90 procent av de som har för avsikt att rösta som faktiskt gör det och i USA är motsvarande andel vanligtvis knappt 90 procent.

Om vi istället ser på valdeltagande bland de som var osäkra på om de skulle rösta och de som inte avsåg att rösta ser vi intressanta skillnader mellan länderna. Här bör det påpekas att antalet individer i dessa kategorier är få vilket innebär att osäkerheten i skattningarna är stor. Bland individer som sade sig vara osäkra på om det skulle rösta före valet är valdeltagandet i Sverige (i samtliga mätningar utom en) över 50%. Vid vissa mätningar är valdeltagandet bland de på förhand osäkra till och med över 80%. Bland svenskar som före valet säger sig vara osäkra på om de ska rösta är alltså sannolikheten stor att de faktiskt kommer att rösta.

I USA är trenden den motsatta – bland väljare som på förhand är osäkra på om de ska rösta eller ej är valdeltagandet i de allra flesta val lägre än 50%. Bland amerikaner som före valet säger sig vara osäkra på om de ska rösta är alltså sannolikheten stor att de faktiskt inte kommer att rösta.

En liknande intressant skillnad ser vi om vi jämför valdeltagande bland individer som på förhand inte avsåg att rösta. I USA är sambandet mellan röstningsintention och faktiskt röstning starkt, de flesta som inte avser att rösta gör inte heller det. Endast kring 10 % av de som inte avsåg att rösta ändrar sig och går och röstar. I Sverige är det däremot annorlunda. Bland de som inte har för avsikt att rösta är valdeltagandet högt. I valet 1973 var det till och med så att majoriteten av de som på förhand avsåg att inte rösta faktiskt gjorde det. Vanligtvis är dock valdeltagandet i gruppen som inte hade för avsikt att rösta mellan 20 och 40%. Med andra ord, en stor del av de svenskar som inte på förhand har för avsikt att rösta kan inte låta bli att göra det i alla fall! Och de flesta amerikaner som är osäkra på om de ska rösta struntar i det.

Vi kan inte presentera några analyser som kan förklara exakt vad denna skillnad mellan Sverige och USA beror på. Vår bästa gissning är att det beror på att en starkare röstningsnorm i Sverige påverkar fler att rösta, även bland de som inte på förhand hade för avsikt att göra det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s