Statsvetenskapliga spekulationer: Om vikten av att ha fel på rätt sätt

Det här inlägget är samförfattat av Mikael Persson och Anders Sundell.

Hösten 2007 såg det mörkt ut för regeringen i opinionsmätningarna. Statsvetarprofessorn Sören Holmberg gjorde då ett uttalande om att regeringen var ”rökt”  och skulle få svårt att vinna valet 2010. Det uttalandet fick sedan kritik  och Holmberg fick fel – regeringen lyckades komma tillbaka och vann valet.

2011 gjorde vi själva en prediktion som senare visade sig inte stämma. Det gällde  effekterna av affären med Håkan Juholts lägenhet: vi antog att Socialdemokraternas stöd i opinionen skulle minska med ungefär en procentenhet, och att effekten skulle gå över på några månader. Istället visade det sig efter några månader att S hade tappat sju procentenheter. Vi hade fel. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren spådde däremot att S skulle tappa 5-10 procentenheter och fick alltså rätt.

Borde vi gjort något annorlunda? Som vi ser det finns det två olika ”ben” att stödja sig på om man vill göra systematiska förutsägelser om framtiden:

  1. Generell teori: Utifrån vissa antaganden om hur olika saker hänger ihop kan man räkna ut vad som kommer att hända. Till exempel säger medianväljarteoremet att två röstmaximerande partier successivt kommer att föra sin politik mot den ideologiska mitten, mot medianväljaren, givet vissa förutsättningar.
  2. Erfarenhet: Utifrån kunskaper om hur det tidigare har gått i liknande fall kan man, om allt fortsätter på samma sätt, gissa vad som kommer att hända.

Bra forskning stödjer sig på båda benen, men det är inte alltid det går. Ofta finns inga lämpliga teorier att applicera på den aktuella frågan. Den aktuella situationen kan också vara unik, eller så tar händelseutvecklingen en oväntad riktning. Det är till exempel inte särskilt meningsfullt att nu, mer än ett år före valet, utifrån opinionsmätningar spekulera kring vilka partier som klarar av att ta sig över fyra procentsspärren och hänga kvar i riksdagen. Utifrån opinionsmätningarna kan man idag inte säga mycket mer än att det är osäkert om C och KD skulle kunna klara att ta sig över spärren om det var val idag (vilket det ju inte är) – och på det dryga år som återstår till valet kommer mängder av oförutsägbara händelser att påverka opinionen.

Även under gynnsamma förutsättningar är det alltså svårt att förutsäga framtiden. Som statsvetare blir man dessutom ofta tillfrågad om sådant man inte forskat direkt om. I gengäld har många statsvetare djupa kunskaper och erfarenheter av politik, vilket gör att de kan göra goda gissningar om vad som kommer att hända, och ofta få rätt, på samma sätt som en politisk reporter kan göra det.

Tyvärr tenderar det i media att heta ”Forskare vid Göteborgs universitet har kommit fram till…” oavsett om det handlar om ett femårigt forskningsprojekt eller en undersökning gjord på en eftermiddag (som vår Juholt-undersökning), vilket gör det svårt för gemene man att bedöma trovärdigheten i en studie. Enklare studier behöver inte vara felaktiga, men i längre forskningsprojekt prövar man olika mätmetoder och hypoteser, och kan väga ihop resultaten från en mängd analyser till en slutsats.

Vad är då syftet med att göra förutsägelser? Det intuitiva svaret är att vi är nyfikna på framtiden, och vill ha ledtrådar om vad som komma skall. Men förutsägelser kan, om de görs på systematiska grunder, också användas för att pröva existerande teorier och sätta skeenden i ett sammanhang. Den vetenskapliga metoden bygger på att man ställer upp hypoteser och sedan prövar dem mot verkligheten, inte att vi hittar på förklaringar i efterhand. Vi tänkte därför göra en tillbakablick på de två förutsägelserna som nämndes i inledningen.

”Regeringen Reinfeldt är rökt”

Möjligen uttryckte sig Holmberg väl drastiskt när han påstod att regeringen var ”rökt”, men han var tydlig med att det var just en spekulation om händelseutvecklingen utifrån den kunskap vi har om tidigare opinionsutveckling mellan valen. Han slog inte fast att ”Alliansen är rökt”, utan sade: ”Mitt stalltips är att regeringen Reinfeldt är rökt”. Det är en viss skillnad. Bakgrunden var att statsvetenskaplig forskning visat att det finns en ”cost of ruling”-effekt, det vill säga att regeringar oavsett politisk färg i regel tappar stöd i nästkommande val. Det kostar helt enkelt opinionsstöd att regera. I de svenska valen mellan 1948 och 2006 tappade regeringar i genomsnitt 2 procentenheters stöd i påföljande val. Mot bakgrund av att Alliansen 2006 vann valet med drygt 2 procentenheter skulle alltså ”cost of ruling”-effekten i sig nästan vara tillräcklig för att utradera regeringens övertag, om händelseutvecklingen skulle följa det gängse mönstret.

Lägg därtill att vissa opinionsmätningar under hösten 2007 uppskattade Alliansens underläge till att vara mycket stort. I september 2007 var blockskillnaden enligt SIFO över 11 procentenheter och i januari 2008 var det så stort som 16,4 procent. Om man ligger under så kraftigt i opinionen hör det inte till vanligheterna att man lyckas vända utvecklingen och vinna nästkommande val. Faktum är att en så stor blockskillnad (uppmätt i en SIFO-mätning) aldrig vid något annat tillfälle har följts av att den sida som legat under tagit hem valsegern. Sören Holmbergs ”stalltips” om att alliansen var rökt var alltså inte taget ur luften, utan byggde på både etablerade teorier och tidigare erfarenheter, vilket Henrik Oscarsson har också skrivit bra om tidigare.

”Juholt-affären kommer bara ha en liten och kortvarig effekt”

Vi byggde istället vår förutsägelse om Juholtaffären bara på tidigare erfarenheter, ingen teori. Vi undersökte vad som hänt med opinionsstödet för partier i anslutning till 16 tidigare politiska skandaler och fann att det tycktes finnas en liten negativ effekt av skandaler (i genomsnitt 0.8 procentenheters fall i opinionen månaden efter skandalen) men att effekterna var kortvariga. Men det handlar alltså om genomsnitt. I diagrammet nedan har vi ritat ut Socialdemokraternas stöd i opinionen efter några av de senaste skandalerna som de drabbats av. 0 betecknar månaden skandalen inträffade, 1 månaden därpå, och så vidare.

lines2

Som synes verkar Juholtaffären ha haft ovanligt stark effekt på opinionen, värre än till exempel Mona Sahlins Tobleroneaffär. Vissa av skandalerna verkar inte heller ha gett någon negativ effekt alls. En förklaring är kanske att Juholtaffären växte från att bara handla om lägenheten till ett ifrågasättande av Juholts krishantering och ledarskap i kölvattnet av skandalen, eller att de ansvariga i flera av de andra skandalerna avgick kort efter skandalen, eller att Juholtskandalen rörde partiledaren. I vår statistiska modell tog vi emellertid inte hänsyn till några av de faktorerna.

Å andra sidan kan man invända att efter att Löfven tog över partiledarskapet återställdes stödet för S på en nivå en bra bit över 30 procent, så några långsiktiga opinionseffekter tycks inte Juholt-affären ha haft.

Slutsats

Vi underskattade alltså opinionsförändringen i samband med Juholt-affären. Precis som Sören Holmbergs stalltips om att regeringen Reinfeldt var rökt så infriades inte vår gissning. Borde Sören Holmberg gjort en annorlunda bedömning? Vi anser inte det. Om man nu under hösten 2007 var tvungen att komma med en gissning om utgången av valet 2010 vore det svårt att dra en annan slutsats än Holmbergs, det vill säga att det skulle bli svårt för regeringen Reinfeldt att bli återvald. Borde vi då gjort en annorlunda bedömning av Juholt-affärens effekter? Vi tycker inte det, då vi baserade vår bedömning på den kunskap vi då hade och en metod som vi redovisade öppet.

Man kan, med all rätt, tycka att den var simpel: Ett antagande att opinionsstödet ska följa genomsnittet från tidigare skandaler. Men analysen kan reproduceras och utvecklas av andra, och vi kan nu se att det antagligen vore vettigt att i framtida analyser ta hänsyn till exempelvis vem som är inblandad och partiets krishantering. Modellen kan därefter prövas mot framtida skandaler. På så vis kan vår felaktiga förutsägelse leda vidare till ny kunskap och bättre förståelse av hur skandaler i allmänhet fungerar. Vi gissar därför hellre fel på goda grunder än rätt på magkänsla.

11 thoughts on “Statsvetenskapliga spekulationer: Om vikten av att ha fel på rätt sätt

  1. En fundering, är inte det mest rimliga påståendet utifrån en vetenskaplig utgångspunkt att det helt enkelt är mer eller mindre omöjligt att predicera en valutgång tre år i förväg?

    • Cost of ruling är väl en av många faktorer. Om man nu ska göra en prediktion utifrån denna borde man väl ta hänsyn till variansen och inte bara genomsnittet. Att cost of ruling edtimaten är en korrelation snarare än en kausal effekt gör det hela än mer komplicerat. Sammantaget måste jag ändå säga att det fanns väldigt svaga vetenskapliga grunder för att göra en prediktion.

      • Ja visst, och vi påpekar ju också att det inte är särskilt meningsfullt att försöka predicera valutgången långt innan valen. Jag håller med om att man tre år under bara kunde göra en prediktion på svaga grunder. Vår poäng är bara att Sörens uttalande inte var helt taget ur luften, utan att han hänvisade till faktorer som talade till Alliansens nackdel under det rådande omständigheterna. Sedan finns det ju naturligtvis problem med ”cost of ruling”-studierna, det håller jag helt med om. Vår poäng är att Sörens uttalande fått oförtjänt mycket kritik; visst det framställdes kanske på ett väl tvärsäkert vis, men helt grundlöst var det inte. Sedan får man ju också ta det för vad det var, ett uttalande om ett ”stalltips” på ett seminarium och inga forskningsresultat från någon egen prediktionsstudie. Det är sorgligt att en person som gjort så mycket för svensk statsvetenskap ska bli förknippad med en illvillig tolkning av hans uttalande.

  2. Jag menar inte att man ska bedöma varken Sören som forskare eller svensk statsvetenskap utifrån detta. Dock tycker jag inte att man ska bedöma vetenskapligheten i uttalanden utifrån vem som har gjort det. Dessutom tycker jag att det blir konstigt när man går ut och försvarar vissa personers uttalanden utifrån deras tidigare gärningar. Så min huvudpoäng är väl att jag inte ser någon anledning att andra ska rycka ut och försvara just detta uttalande samtidigt som andra statsvetare som gör liknande uttalanden inte får samma ynnest.

    Dock måste jag säga att jag inte tycker att det hela är en stor sak överhuvudtaget och det är märkligt att det blivit en sådan grej av det hela. Mitt intryck är dock att det är främst i statsvetarkretsar det har blivit en grej av det.

  3. Självklart ska man inte bedöma uttalanden utifrån vem som gjort det. Men vad det gäller Sörens uttalande vet jag inget annat uttalande från en statsvetare som kritiserats och raljerats över så mycket i media och i sociala medier de senaste åren, och det här fallet tycker jag att det är oförtjänt. Självklart har vi ingen avsikt att försvara vissa men inte andra. Jag är den förste att försvara andra statsvetare i samma situation.

  4. Jag hade rätt! Men med vilken metod kunde jag pricka in så pass bra?
    Jo, genom att känna till en gjord men icke-publicerad opinionsmätning. Den visade 7 minus, men en exakt angivelse som detta hade låtit löjligt. Så jag höftade.
    Metoden, att ha bra kontakter, är inte fy skam.

  5. Intressant, men som journalist ges man också en inblick på vilket gungfly statsvetarkompetensen bygger sina teorier på. Som om en komplicerad föränderlig verklighet ständigt skulle upprepas och korten falla på plats och
    om alla andra yttre faktorer inte existerade…

    • Så är det! Men sån är samhällsvetenskapen. Vi är oftast hänvisade till att bygga teorier på hur det har varit, även om alla såklart är medvetna om problematiken.

      Och inte nog med att det är svårt att göra bra teorier om mänskligt beteende, så kan människorna ändra sitt beteende som svar på teorierna. Man får göra så gott man kan och vara medveten om osäkerheten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s