Medierapportering om dansk invandringspolitik i Skåne och övriga Sverige

Följande inlägg är samförfattat av Kajsa Karlström och Anders Sundell, och bygger på Kajsa Karlströms C-uppsats ”Dansk politik på agendan – en studie om Sverigedemokraternas framgångar i Skåne”. Uppsatsen finns att ladda ner i sin helhet på länken.

***

Sjöbo, Bromölla, Bjuv, Hörby, Trelleborg, Östra Göinge, Skurup, Tomelilla, Svedala och Svalöv. Tio kommuner med två saker gemensamt. De är, för det första, de tio kommuner i Sverige där Sverigedemokraterna fick starkast stöd i riksdagsvalet 2010. För det andra, ligger de alla i Skåne.

Att stödet för antiinvandringspartier är störst i just Skåne är inget nytt mönster. Ända sedan 80-talet har många små lokala antiinvandringspartier så som Sjöbopartiet och Skånepartiet rönt framgångar i ett stort antal skånska kommuner och i regionen. Sverigedemokraterna har i sin tur haft sitt starkaste nationella fäste i Skåne under det senaste decenniet. Under riksdagsvalen 2006 och 2010 var väljarstödet för SD dubbelt så starkt i Skåne jämfört med övriga Sverige.

Men vad är det egentligen som gör att antiinvandringspartier är så framgångsrika i just Skåne? Vad är det som särskiljer Skåne från övriga Sverige som gör att invandringsmotståndet har blivit så starkt just där?

Det är svårt att hitta några enkla svar. SD:s förhållandevis starka stöd i Skåne kan inte förklaras med strukturella faktorer så som utbildningsnivå, arbetslöshetsnivå, urbanitets¬grad, åldersstrukturer, ohälsotal eller andel utomeuropeiskt födda (se Lindgren Åsbrink 2006). En viktig förklaring kan dock vara organisatorisk: i valet 2006 hade SD bara kandidater i kommunalvalet i drygt hälften av landets kommuner, och de fick också mycket fler röster i de kommuner där de hade kandidater. (Erlingsson, Loxbo, Öhrvall 2012) Men den slutsatsen leder i sin tur till frågan om varför Sverigedemokraternas organisation har varit starkare i just Skåne.

I Danmark har antiinvandringspolitiken länge haft ett mycket större genomslag än den haft i Sverige, och invandringsfrågan har legat högt (om inte högst) på dagordningen ända sedan slutet av 90-talet. Under samma period har Danmark haft ett framgångsrikt antiinvandringsparti – Dansk Folkeparti – i sitt parlament; ett parti som lyckats bana väg för ett invandringsmotstånd och en hård retorik i invandringsfrågan som även anammats av många av de etablerade partierna i Danmark. Kan den geografiska närheten till Danmark göra att tongångarna i den danska debatten sprids till Skånska tidningar?

Invandringsfrågan och antiinvandringspartier
Utifrån tidigare forskning om antiinvandringspartier är det rimligt att anta att mycket uppmärksamhet kring dansk politik och den danska invandringsdebatten skulle kunna hänga samman med ett starkare stöd för antiinvandringspartier i Sverige. Tidigare forskning visar nämligen relativt entydigt visat att mycket fokus på invandringsfrågan gynnar antiinvandrings¬partier, vilket beskrivits i ett tidigare blogginlägg. Mycket medierapportering om invandringens negativa sidor och fokus på invandring i negativa sammanhang har i forskningen också visats göra människor mer negativa till invandring (Lubbers, Scheepers & Vergeer 2000; Schlueter & Davidov 2011).

Om det riktas mycket uppmärksamhet kring dansk politik i Sverige, innebär det just uppmärksamhet kring en politik som lägger stort fokus på invandringsfrågan och ofta framhäver invandringens negativa sidor. Stor uppmärksamhet kring dansk politik skulle därför kunna bidra till att legitimera den danska invandringspolitiken och göra väljare mer mottagliga för invandringskritik och antiinvandrings¬partier.

På grund av den geografiska närheten kan man misstänka att uppmärksamheten kring den danska invandringspolitiken är större i Skåne än i någon annan del av Sverige. Om det är så, skulle detta vara en möjlig förklaring till varför stödet för antiinvandringspartier som SD är så starkt i just Skåne.

Medierapportering om dansk politik
Får då dansk politik, och särskilt dansk invandringspolitik, större uppmärksamhet i Skåne jämfört med övriga Sverige? Detta kan man undersöka genom att mäta hur stor andel av medierapporteringen som upptas av den danska invandringspolitiken.
Genom att söka på vissa ord i det digitala nyhetsarkivet Mediearkivet kan man fånga upp alla tidningsartiklar i 84 svenska tidningar (varav tio skånska) som handlar om invandring och om dansk politik mellan 2000 och 2013. Det går därmed att mäta hur stor andel av tidningarnas rapportering som ägnas åt dessa ämnen. I diagrammen nedan visas hur stor procentandel av alla artiklar som tar upp dels Danmark i allmänhet (vänster diagram) samt dansk politik (höger diagram). Sökorden som använts anges under diagrammen.

Andel artiklar om Danmark och dansk politik.

Andel artiklar om Danmark och dansk politik.

Resultaten visar att skånska tidningar skriver mer om Danmark: 6,5 % av artiklarna nämner Danmark, jämfört med 3,8 % i övriga svenska tidningar. De skriver också mer om dansk politik: 0,28 % av artiklarna tar upp något av sökorden jämfört med endast 0,08 % i tidningar utanför Skåne.

Medierapportering om invandring
Hypotesen är att ett större fokus på Danmark och dansk politik skulle leda till ett ökat fokus på invandringsfrågan, och en annan vinkel på invandringsfrågan. Skrivs det då mer om invandring i skånska tidningar? Det vänstra diagrammet nedan visar att det visserligen skrivs något mer om invandring i skånska tidningar, men inte mycket. Däremot skriver skånska tidningar oftare om invandring i samband med att de skriver om Danmark: det högra diagrammet visar andelen artiklar som nämner orden ”invandrare” eller ”flykting” OCH ”dansk” eller ”Danmark”.

Andel artiklar om invandring och invandring i dansk kontext.

Andel artiklar om invandring och invandring i dansk kontext.

Det verkar alltså som om invandring i ett danskt sammanhang får större uppmärksamhet i skånska tidningar. Präglas då artiklar som tar upp invandring i dansk kontext mer av ett problemperspektiv? För att testa om så är fallet undersöktes hur stor andel av artiklarna om invandring som tar upp ord som kriminalitet, gäng, segregering, islamisering, ghetto, med mera. Diagrammet nedan visar att 14% av artiklarna som handlar om invandring i allmänhet tar upp något av dessa ord, medan hela 34% av invandringsartiklarna som tar upp Danmark gör det.

Andel av artiklar om invandring och invandring i dansk kontext med problemperspektiv.

Andel av artiklar om invandring och invandring i dansk kontext med problemperspektiv.

Samband mellan medierapportering och stöd för SD
Slutligen undersöks om tidningarnas rapportering om dansk invandring hänger samman med röststödet för SD. Genom att jämföra tidningarnas rapportering om Danmark mot SD:s resultat i riksdagsvalet 2010 i tidningarnas hemkommuner kan man få svar på om det går bättre för SD där det rapporteras mer om den danska invandringsdebatten. I den här delen av undersökningen används endast de tidningar som har en hushållstäckning på över 25 % i sin hemkommun, vilket begränsar antalet tidningar i den här analysen till 47 stycken, varav 5 skånska. Sambandet visas i diagrammet.

Samband mellan medierapportering om invandring i dansk kontext och stöd för SD 2010.

Samband mellan medierapportering om invandring i dansk kontext och stöd för SD 2010.

Resultatet tyder på att det finns ett samband. I de kommuner där tidningarna rapporterat mycket om Danmark och den danska invandringsdebatten går det också bättre för SD. Till exempel är Trelleborgs Allehanda den tidning som skrivit mest om invandring och Danmark, och SD fick 2010 13,75% av rösterna i Trelleborg. Västerbottens-Kuriren skrev å sin sida minst av alla om dansk invandring, och SD fick endast 2,3 % av rösterna i tidingens hemkommun, Umeå. Resultaten säger inte heller något om vad som orsakar vad. Det går inte att säga om stödet för SD är högt i vissa kommuner på grund av att tidningarna där skriver om invandring på ett visst sätt, eller om tidningarna skriver på ett visst sätt på grund av att kommuninvånarna i hög grad sympatiserar med SD och därför efterfrågar den här typen av artiklar.

Mer avancerade analyser visar dock att skillnader i mängden rapportering bara kan förklara en liten, begränsad del av ”Skåneeffekten” på SD:s väljarstöd: även om man tar hänsyn till medierapporteringen om dansk invandring är SD:s stöd i Skåne oväntat starkt.

Vad kan man dra för slutsatser av de här resultaten? Det finns vissa indikationer på att den danska debatten influerar de skånska tidningarnas innehåll, då de skriver mer om dansk politik och om invandring i en dansk kontext. Dessa artiklar är också särskilt benägna att ta upp problemrelaterade ord. Vidare går det bättre för SD i kommuner som rapporterar mycket om dansk invandring, men det går här inte att säga vad som påverkar vad.

Studier av den här typen dras naturligtvis med begränsningar, då det handlat om att räkna antal artiklar som nämner vissa ord, snarare än att analysera dess innehåll. Men resultaten, vilka framtida forskning bör ta i beaktande, visar att rapporteringen i skånska tidningar verkar skilja sig från tidningar i övriga Sverige.

Referenser
Lindgren Åsbrink, Marika (2006) Vad förklarar Sverigedemokraternas valframgång 2006? (Examensarbete i nationalekonomi). Uppsala: Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Erlingsson, G.Ó., Loxbo, K., Öhrvall, R. (2012). Anti-immigrant parties, local presence and electoral success. Local Government Studies. 38. 817-839.
Lubbers, Marcel, Peer Scheepers & Maurice Vergeer (2000) Exposure to Newspapers and Attitudes toward Ethnic Minorities: A Longitudinal Analysis. Howard Journal of Communications. Volume 11, Issue 2, pp 127-143.
Schlueter, Elmar & Eldad Davidov (2011) Contextual Sources of Perceived Group Threat: Negative Immigration-Related News Reports, Immigrant Group Size and their Interaction, Spain 1996-2007. European Sociological Review.

6 thoughts on “Medierapportering om dansk invandringspolitik i Skåne och övriga Sverige

  1. Jens Rydgrens och Patrick Ruths studie som försöker sig på att förklara SDs framgångar torde vara relevant att ta del av i det här sammanhanget. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9477.2011.00269.x/abstract
    De lyckas inte heller förklara fullt ut varför det går så bra för SD just i Skåne. Men så här skriver de i abstractet till artikeln:

    ”Sweden is no longer a negative, exceptional case regarding the presence of radical right-wing populist parties. The Sweden Democrats has continually grown stronger, and in 2010 they won seats in the Swedish parliament. However, their electoral support varies considerably across Sweden. This study analyses their electoral support in 290 Swedish municipalities in order to explain this variance. Support is found for the social marginality hypothesis: electoral support for the Sweden Democrats tends to be negatively correlated with the average level of education and with the Gross Regional Product per capita, and positively correlated with the unemployment rate. The ethnic competition hypothesis, that there is a positive correlation between the proportion of immigrants and electoral support of the Sweden Democrats, is also supported.”

  2. Hur stor andel SD-anhängare prenumererar på en morgontidning? Hur stor andel läser sidorna om utländsk politik? Poängen är inte att jag vill uttala mig nedlåtande om SD-sympatisörers läsvanor, utan snarare att jag ibland får känslan av att den här typen av undersökningar görs främst för att de är så smidiga att göra (och att journalister – när det är den yrkesgruppen i farten – tenderar att överskatta genomslagskraften med sitt egna arbete). Man kan sitta hemma på studiekammaren och enkelt knappa in lite söktermer i en databas och ut kommer det siffror som man kan göra grafer på. (Detta när alternativet kan vara något så luddigt och icke-konkret som att försöka förklara den skånska (utbrytarprovins-)mentaliteten och hur den skiljer sig mot övriga svenskars.)

  3. Anders, apropå era hänvisningar till vår artikel och den fråga ni (antagligen rätteligen) menar att vi lämnar er hängande med. Indirekt berör jag frågan i min avhandling, Varför bildas nya partier?, samt kanske något mer utförligt i artikeln ”The Spatial Diffusion of Party Entrepreneurs” (Political Geography).

    Argumentet är att utmanarpartier – som ju SD måste sägas utgöra – växer fram och får spridning i miljöer där några pionjärer redan tidigt varit ute med att starta lokalavdelningar (alldeles oavsett hur efterfrågan, ”fertile grounds”, ser ut). Jag minns från de otaliga intervjuer jag gjorde under min doktorandtid att flera bildare av lokala partier hänvisade till de danska erfarenheterna: man såg tidigt att det gick att få väljarmässigt gehör för den här typen av frågor, vilket sänkte trösklarna för dem att kliva fram och bilda ett lokalt parti. Ergo, det verkar finns en imitationsmekanism/inspirationsmekanism i arbete här.

    Samma torde då kunna gälla för lokalavdelningar av SD: man märker att en person som startat en lokalavdelning tidpunkt 0, i kommun X får framgångar, vilket sänker tröskeln för någon i grannkommun Y att vid tidpunkt 1 starta en lokalavdelning. Denna mekanism/tes är faktiskt fullt kompatibel med den artikel jag skrev med Loxbo & Öhrvall, som refereras i texten.

    Här är länkar till de texter jag nämner i inlägget:

    http://gissurerlingsson.files.wordpress.com/2011/10/varfc3b6r-bildas-nya-partier.pdf

    http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0962629808001169

    Tyvärr är detta förstås inget argument jag själv kan claima, utan applicerade en grej som Peter Hedström, Rickard Sandell och Lotta Stern utvecklade för att förklara utvecklingen/framväxten av det socialdemokratiska partiet i slutet av 1800-talet, i artikeln ”Mesolevel Networks and the Diffusion of Social Movements: The Case of the Swedish Social Democratic Party”. Se här:

    http://www.jstor.org/discover/10.1086/303109?uid=3738984&uid=2&uid=4&sid=21102523162137

    • Tack för dessa tips!
      Jag tror absolut att det är som du skriver. Samtidigt bygger ju spridningsmekanismen på att de tidiga pionjärerna faktiskt får gehör för sitt budskap och lyckas attrahera väljare. En del av spridningseffekten kan då vara en effekt av efterfrågan på politik, och en del ren spridning i form av bandwagoneffekten.

      Det här har jag ingen aning om, men det skulle ju till exempel kunna vara så att några försökte sig på att starta lokala avdelningar av SD i Norrland, med föga framgång, vilket avskräckte andra.

      Men det känns ju naturligt att geografisk närhet till andra framgångsrika avdelningar oavsett väljarstödet är en resurs, i fråga om utbyte av erfarenheter osv.

      /Anders

  4. Jag tror definitivt att medias bild av invandring ger ett direkt genomslag i SDs framgångar. Om man jämför Helsingborgs dagblads (HD) rapportering inför valet 2006 och inför 2010 och sedan jämför SDs resultat inom HDs utgivningsområde så kan man direkt se att den mer eller mindre rasistiska journalisitken 2006 (tex ”vi har våldet i blodet”: http://hd.se/landskrona/2006/03/12/vi_har_vaaldet_blodet/) gav ett omedelbart genomslag i opinionen med SDs resultat på 22% i Landskrona som det mest extrema. Valet 2010 hade HD en betydligt mer sansad journalistik och då sjönk också SDs lokala resultat trots den nationella framgången.Jag tror också att den lokala rapporteringen har ett större genomslag hos SDs potentiella väljare pga deras mediekonsumtion som (om jag minns rätt) inte direkt inkluderar mer nationell journalistik eller mer fördjupande skrifter/program).

  5. Resonemanget i undersökningen förutsätter att skåningarna påverkas från Danmark endast via svenska dagstidningar. Det kan vara värt att påminna om att skåningar a) oftare reser till Danmark än andra svenskar, b) många kan se dansk TV och c) flertalet förstår talad danska, även om detta kan synas osannolikt för dem som inte vuxit upp i Skåne. Om påverkan alltså utgår från Danmark, så finns andra kanaler än pressen.

    Även Norge har som bekant starkare invandringsfientig opinion än Sverige. Om det föreligger en mekanism med opinionsspridning över nationsgränser, så skulle man förvänta analoga resultat vid gränsen Norge-Sverige. Hur står det till med den saken? Utan en sådan mekanism, så kan korrelationer inte bidra till någon förklaring.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s