Fattiga belönar regeringar som ökar inkomsterna för de rika

I helgen går Amerikanska statsvetarförbundets årliga konferens (APSA) av stapeln i Chicago och tusentals statsvetare samlas för att presentera de senaste forskningsrönen. En festlig sak med att lyssna på de olika panelerna är att Sverige ofta dyker upp som exempel, på grund av bland annat vår omfattande välfärdsstat och den i huvudsak välfungerande statsapparaten.

På en av dagens paneler presenterade Alan M. Jacobs från University of British Columbia i Kanada en spännande uppsats som behandlade Sverige. Uppsatsen finns fritt tillgänglig här. Ett standardantagande inom statsvetenskap är att väljare belönar regeringar som lyckas öka väljarnas inkomst under mandatperioden, vilket verkar intuitivt rimligt (även om man också kan tänka sig att väljare prioriterar annat, så som kvaliteten på välfärden). En viktig del av Alliansregeringens budskap är hur som helst att löntagare ”fått mer i plånboken” under mandatperioden, vilket tyder på att åtminstone regeringen tror att skattesänkningar för löntagare lönar sig politiskt.

Samtidigt har det den senaste tiden diskuterats om ojämlikheten ökar i Sverige. Om inte alla får mer i plånboken är det ju inte säkert att strategin lönar sig. Eller?

Är sänkta skatter en valvinnare?

Efter Fredrik Reinfeldts sommartal ser det ut som om frågan om ett femte jobbskatteavdrag blir en viktig sakfråga inför riksdagsvalet 2014. Men är skattefrågor verkligen valvinnande? Självklart finns det inte något tydligt svar på en sådan fråga. Som vanligt beror det på hur skatter och skattenivåer omtalas och hur frågan om sänkta skatter gestaltas av politiker, intresseorganisationer, medier och förståsigpåare.

Ett blogginlägg kan inte ge något uttömmande svar på huruvida frågan om ett femte jobbskatteavdrag har potential att bli en valvinnare. Låt oss ta en närmare titt på några evidens. Skattefrågor hamnar sällan särskilt högt på väljarnas dagordning inför ett val. Andelen väljare som i svenska valundersökningar på en helt öppen fråga nämnt ett skäl till partival som handlar om skatter har varierat mellan 8 och 20 procent. Det har bubblat med men sällan nått pallplats. I SOM-undersökningarna när vi frågat om viktiga frågor och samhällsproblem har skatterna hamnat ännu lägre ned på dagordningen. Senaste noteringen är att blott tre procent av befolkningen ger ett svar som kan kategoriseras som ”skatter”.

Försöker Löfven ”göra en Reinfeldt”? Medianväljarteoremet i svensk politik

Sedan Stefan Löfven tog över som partiledare för Socialdemokraterna har åtminstone jag fått intrycket att partiet verkar vilja röra sig åt höger och lägga sig närmare regeringens politik. Detta märks framförallt i konkreta politiska utfästelser, som att den ekonomisk-politiske talespersonen Magdalena Andersson trots invändningar mot ett eventuellt femte jobbskatteavdrag inte skulle avskaffa det vid en valvinst, eller att partiet till skillnad från Vänsterpartiet inte vill förbjuda vinster i välfärden.

Även retoriskt tycks en viss högerförskjutning kunna skönjas. Partiets höstbudgetmotion 2012 presenterades som en ”Affärsplan för Sverige” – knappast typisk socialdemokratisk retorik. På de två senaste partikongresserna syntes inga röda fanor , och till skillnad från när Mona Sahlin första maj-talade 2010 så var det inga röda fanor på scenen varken under Håkan Juholts eller Stefan Löfvens första maj-tal 2011 och 2012. Ordval och olika dekorationer ska inte övertolkas, men kan kanske ge en viss indikation om vilken bild partiet vill förmedla. Kommunikationschef Nina Wadensjö sa till exempel angående avsaknaden av de röda fanorna att ”det finns förståelse för att förnyelse är nödvändig.”

För att förstå Socialdemokraternas agerande kan en av de centrala statsvetenskapliga teorierna vara till god hjälp: Medianväljarteoremet. I sin enklaste form kan man dra en parallell till en gata med tio hus. I varsin ände av gatan ligger en mataffär, Coop till vänster och ICA till höger. Priser och utbud är likvärdigt, så de boende på gatan handlar i den affär som är närmast, som i figuren nedan.