Vargen – medias kelgris?

Jag har flera gånger i olika sammanhang fått frågan vad det är som är så speciellt med vargen? Varför väcker frågor om vargens vara eller icke vara, frågor om licens- eller skyddsjakt, vem som ska få bestämma i frågan, vargens förflyttningar över vårt land och de skador som den ibland lämnar efter sig väcker så mycket känslor? Jag har tyvärr inget bra svar på den frågan eftersom mitt fokus i den forskning jag har bedrivit (och tidigare bloggat om) handlar om huruvida vargfrågan har potential att mobilisera väljare och partier längs skiljelinjer som har med stad/land respektive centrum/periferi att göra.

En fråga som vargen som väcker mycket känslor får också mycket utrymme medialt, åtminstone är det en känsla jag får. Nu senast har vi kunnat följa vargen som vandrat ner till Skåne och självklart också resultatet från vargkommitténs betänkande. Men frågan är hur mycket uppmärksamhet vargfrågan får i svensk media? Och hur mycket uppmärksamhet får vargfrågan jämfört med andra politiska frågor?

Jag har gjort några sökningar på Mediearkivet och undersökt hur många artiklar som skrivits om vargfrågan. Jag har också, för jämförelsens skull, undersökt förekomsten av artiklar som handlar om arbetslöshet, jobbskatteavdrag och FRA-lagen. Arbetslöshet är en av våra största och viktigaste politiska frågor och kan i sammanhanget ses som ett maxvärde för hur mycket det rapporteras om en fråga. Arbetsmarknadsrelaterade frågor ligger ofta i topp när det gäller medborgarnas bedömningar av ”viktigaste samhällsproblem” (Weibull, Oscarsson & Bergström, 2013: 26-29) och sysselsättningen är ofta en av de viktigaste frågorna för väljarna när de tar ställning till vilket parti de ska rösta på (Oscarsson & Holmberg 2013: 189). Arbetslöshet bör därför vara en fråga som tidningarna skriver mycket om. Jobbskatteavdraget är en väldigt specifik skattepolicy men samtidigt en av Alliansens stora profilfrågor och ofta en central fråga när partiföreträdare möts i debatter. Både arbetslöshet och jobbskatteavdrag är frågor som tillhör vänster-högerdimensionen i svensk politik. FRA-lagen till sist är liksom vargfrågan ingen vänster-högerfråga. Även om FRA-lagen i sig är en specifik sakfråga kan den ses som en del av en politisk skiljelinje som har med kunskap och kommunikation att göra. (Demker, 2013). Frågans uppmärksamhet satte frågor om bland annat övervakning och integritet på internet på agendan och var en bidragande orsak till Piratpartiets framgång i Europaparlamentsvalet 2009 (Erlingsson & Persson, 2011).

Figur 1 nedan visar antalet publicerade artiklar per år mellan 2006 och 2012 för de olika sökorden jag använt. Som grafen visar är arbetslöshet i Sverige som väntat den klart dominerande frågan av de fyra som jämförs här och under valåret 2010 förekommer över 17366 artiklar om arbetslöshet i svensk tryckt press. Artiklar som samtidigt berör frågor om varg och jakt ökar stadigt i antal från 2007 och framåt och når 2009, då beslutet om licensjakten tas, drygt 7500 artiklar och 2010, då den första licensjakten genomförs, en topp på 8808 artiklar. Därefter kulminerar debatten (för den här gången). Antal artiklar där jobbskatteavdraget nämns ökar stadigt från 2008 och når sin topp (hittills) under 2011 med 7991 artiklar. Artiklar där FRA-lagen omnämns ligger inledningsvis under mätperioden på några hundra upp till cirka tusen men blir 2008 en omskriven nyhet med 6677 stycken artiklar. Frågan är mindre omskriven under valåren 2009 och 2010 men fortfarande omnämns FRA-lagen i omkring 3800-3900 artiklar under de här två åren för att sedan kraftigt minska i antal.

Figur 1 Antal artiklar i svensk tryckt press 2006-2012, jämförelse av fyra frågor

Frågor-år

Kommentar: Källa: Mediearkivet. Sökorden anges till höger om grafen. Observera att Mediearkivet inte är fritt tillgängligt utan en betaltjänst. Jag har tillgång till Mediearkivet via Göteborgs Universitetsbibliotek.

Summerar man totalt antal artiklar för varje fråga som skrivs under de här åren framkommer – som visas i figur 2 nedan – att frågor om arbetslöshet i Sverige förekommer i över 78200 artiklar, på andra plats kommer frågor om varg och jakt med drygt 31600 artiklar, på tredje plats jobbskatteavdraget med dryga 25300 artiklar och till sist FRA-lagen med drygt 17700 artiklar.

Figur 2 Totalt antal artiklar i svensk tryckt press 2006-2012, jämförelse av fyra frågor

frågor-total

Kommentar: Källa: Mediearkivet. Sökorden anges till vänster om staplarna.

Det finns flera intressanta slutsatser att dra av de två grafer jag presenterat.

1)   Vargfrågan är mer omskriven i antal artiklar räknat än en av Alliansens största och mest omdebatterade profilfrågor, jobbskatteavdraget.

2)   Det skrivs också fler artiklar om vargen än om FRA-lagen, en fråga som bidrog till Piratpartiets valframgångar i Europaparlamentsvalet. Det finns ingen motsvarande partipolitisk mobilisering i vargfrågan.

3)   När vargfrågan peakar i antal artiklar mätt ligger den på en högre nivå än peakarna för jobbskatteavdraget respektive FRA-lagen.

4)   Upp- och nedgångarna för olika frågor känns intuitivt rimliga. Arbetslöshet blir en stor fråga under 2010 som både var ett valår 2010 och året då Eurokrisen drabbar flera EU-länder. FRA-frågan når sin topp 2008 som är samma år då Riksdagen röstar om propositionen ”En anpassad underrättelseverksamhet” och flera borgerliga ledamöter meddelar att de ska rösta mot regeringens förslag och den stora debatten kring FRA, integritetsskydd och liknande frågor inleds. Det skrivs mest om vargfrågan i samma år som beslut om licensjakten kommer och första året licensjakten genomförs. Jobbskatteavdraget når sin topp 2011 då regeringen avser att presentera det femte jobbskatteavdraget men förslaget möter stor kritik från de rödgröna och Sverigedemokraterna. Regeringen drar tillbaka förslaget med hänvisning till för lite budgetutrymme.

Av naturliga skäl finns det flera begränsningar med min undersökning. Jag vill påpeka det självklara i att det kan finnas flera felkällor, att artiklar som dyker upp om varg och jakt kan handla om älgjaktVargön, artiklar om arbetslöshet kan handla om Estland och hur stor del av deras handel som sker med Sveriges och så vidare. Dessutom kan det också vara så att de källor som ingår i Mediearkivet varierar över tid i takt med att tidningar/magasin läggs ner och startas upp. I mina sökningar har jag begränsat underlaget till svensk tryckt press. Vidare kan samma artikel förekomma i flera olika källor, särskilt om nyheten ursprungligen kommer från en nyhetsbyrå. Jag bedömer dock att felkällorna borde vara lika förekommande oavsett sökord. Till sist säger inte min undersökning något om hur stort utrymme en fråga får eller på vilket sätt frågan vinklas. Det handlar bara om antal artiklar och kan ses som en förenklad bild av mediernas rapportering. Det är också så att det i samtliga fall finns associerade begrepp jag skulle kunna sökt på som sysselsättning, vargstam, signalspaning och så vidare och det kräver naturligtvis mer ingående analyser för att få en fullständig bild av medierapporteringen.

Jag är inte medieforskare och ska inte uttala mig om principer för nyhetsvärdering eller medialogik, det lämnar jag med varm hand över till mina duktiga kollegor på JMG. Men faktum kvarstår att vargfrågan – som hur man än ser på det inte utgör någon av de stora politiska stridsfrågorna – onekligen får mycket medial uppmärksamhet. Under förutsättning att min enkla undersökning stämmer kan jag inte dra någon annan slutsats än att vargen är lite av medias kelgris, en tacksam fråga att rapportera om eftersom den engagerar och berör och skapar stor debatt bland medborgare. Frågan kvarstår alltjämt: Varför?

Referenser

Demker, Marie (2013). ”Sailing Along New Cleavages: Understanding the Electoral Success of the Swedish Pirate Party in the European Parliament Election 2009”. Government and Opposition

Erlingsson, Gissur Ó & Persson, Mikael (2011) ”The Swedish Pirate Party and the 2009 European Parliament Election: Protest or Issue Voting?Politics

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013). Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts Juridik

Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik & Bergström, Annika (2013). ”Vägskäl”. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik & Bergström, Annika (red), Vägskäl. Göteborgs universitet, SOM-institutet

2 thoughts on “Vargen – medias kelgris?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s