Omständliga omval – del 1

De allmänna valen 2010 innebar en prövning för det svenska valsystemet. Överklagande brukar trilla in efter val, men den här gången var de av en helt ny omfattning. Det kom in 209 överklaganden avseende 2010 års val. Det är fler än i de 10 föregående valen tillsammans. Överklagandena gällde 21 av 29 riksdagsvalkretsar, 10 landsting och 38 kommuner. Valprövningsnämnden, som är den instans som fattar beslut om överklaganden, beslutade senare att omval skulle ske i valet till landstingsfullmäktige (eller regionfullmäktige som det också kallas) i Västra Götaland och i valet till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets. I det här och i ett uppföljande inlägg i morgon diskuterar jag omval, olyckliga konsekvenser av dem och behovet av att se över den nuvarande ordningen.

Det är inte klarlagt vad som orsakade alla dessa överklaganden. Ett läsvärt kapitel av Jan Teorell landar i slutsatsen att det myckna förtidsröstande var huvudorsaken, i kombination med ett jämnt valresultat och ett mediedrev kring felaktigheter i rösthanteringen. Samtidigt kan det invändas att även i 2006 års val var valresultatet jämnt och förtidsröstandet utbrett, och dessutom övergick vid det tillfället ansvaret för förtidsröstningen från Posten till kommunerna, men överklagandena var ändå endast 25 till antalet. Det fanns med andra ord anledning att grundligt utreda vad som hände, men så har inte skett. Även andra aspekter förtjänar mer uppmärksamhet. I samma kapitel tar Teorell även upp Valprövningsnämndens sammansättning. Den består av en ordförande och sex ledamöter som alla utses av riksdagen. Ordföranden ska vara eller ha varit jurist, medan ledamöterna är politiker. Den partipolitiserade tillsättningen är enligt Teorell anmärkningsvärd och internationellt sett avvikande. Att representanter för riksdagspartierna sitter i den nämnd som beslutar kring överklaganden av val (och vars beslut inte kan överklagas) ger en utmärkt grogrund för konspirationsteorier, i synnerhet om partier som inte finns i riksdagen får avslag på sina överklaganden.

I jämförelse med tidigare svenska omval är 2011 års omval väl undersökta. I en rapport från SCB studeras valdeltagandet i de båda omvalen och i forskarantologin Omstritt omval, från SOM-institutet, behandlas omvalet i Västra Götaland ingående utifrån en rad olika aspekter. I antologins inledningskapitel av politologen Henrik Oscarsson och Linda Berg lyfts tre former av kritik mot omvalen fram. Den första gällde den nämnda partipolitiserade tillsättningen av Valprövningsnämnden upp. Den andra gällde den tid det tog för nämnden att fatta beslut om omval. Beslutet kom den 11 februari 2011, nästan 5 månader efter valdagen den 19 september 2010. Beslut om valdag togs den 23 februari och fastställdes till den 15 maj, nästan 8 månader efter valdagen. Den tredje kritiken gällde att omvalen snarare är att betrakta som nyval. Detta då en ny röstlängd med röstberättigade personer tas fram, partierna tar fram nya valsedlar och nya partier kan ställa upp.

De två senare delarna har även Konstitutionsutskottet (KU) tagit fasta på. I ett betänkande framför de att vissa frågor kring omval bör utredas. De förespråkar en förstärkning av Valprövningsnämndens organisation, en fastställd tidsfrist från beslut till omval och att förutsättningarna för omval ska vara i princip desamma som för det ordinarie valet. Med samma förhållanden avses att samma röstberättigade, partier och kandidater ska gälla även i omvalen. Dock föreslås att avlidna inför omval ska tas bort från röstlängder och valsedlar. Däremot anser KU inte att själva Valprövningsnämnden bör utredas då de efter utredning nått slutsatsen att det ”inte går att se något mönster som ger anledning till oro för partipolitiska hänsynstaganden”. KU:s förslag bifölls enhälligt av riksdagen.

Det är ett lovvärt initiativ och förhoppningsvis kommer utredningen att leda till förslag till förbättringar. Samtidigt bör det framhållas att även om man inte funnit partipolitiska hänsynstaganden hos Valprövningsnämnden kan blotta misstanken vara skäl nog att överväga förändring. Det kan även ifrågasättas om en tidsfrist verkligen är nödvändig, och vad händer om den inte kan upprätthållas? År tog det tre månader från beslut till dess att omvalet hölls. Under den tiden ska ett datum som passar berörda parter hittas, organisera röstmottagning, och ges tid för att informera väljare. Troligen finns mer tid att spara genom att effektivisera Valprövningsnämndens arbete, och de föreslagna organisatoriska förstärkningarna kan säkert bidra till det. Förslaget om att förutsättningarna i omvalet ska vara desamma som i det ordinarie valet kan motiveras utifrån ett flertal skäl. Det motiv som KU framför är att det skulle förbättra möjligheterna att snabbt genomföra omval. Ett tyngre vägande skäl är att den rådande ordningen innebar att omvalen 2011 bröt mot grundläggande demokratiska principer, vilket jag får återkomma till i ett uppföljande inlägg i morgon.

One thought on “Omständliga omval – del 1

  1. ”Däremot anser KU inte att själva Valprövningsnämnden bör utredas då de efter utredning nått slutsatsen att det ”inte går att se något mönster som ger anledning till oro för partipolitiska hänsynstaganden”. KU:s förslag bifölls enhälligt av riksdagen.”

    Extremt anmärkningsvärd formulering. Man kan ju bli foliehatt för mindre… Jag närde en liten förhoppning om att din formulering skulle vara tillspetsad, men den är korrekt återgiven härifrån: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Snabbare-omval_H001KU13/?html=true

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s