Kommuner med högre arbetslöshet tar emot fler flyktingar per capita

Följande inlägg är samförfattat av Elin Cronholm, tidigare student på Göteborgs universitet och numera masterstudent på Uppsala universitet, och Anders Sundell. Inlägget bygger på Elin Cronholms kandidatuppsats ”Flyktingar i svenska kommuner – arbetslöshet, bostäder och närhet till andra utlandsfödda.” Uppsatsen i sin helhet finns att ladda ned här.

***

En av många tragiska konsekvenser av kriget i Syrien är att människor tvingas på flykt. Under 2012 och 2013 har cirka 14700 personer sökt sig till Sverige, och de som får uppehållstillstånd ska enligt beslut få stanna permanent istället för tillfälligt. Integrationsminister Erik Ullenhag menar att permanenta uppehållstillstånd underlättar för flyktingarna att lära sig svenska och få jobb.

Överlag har integrationsarbetet i Sverige alltmer kommit att fokusera på arbete. På 1980-talet var istället bostadstillgängligheten den uttalat viktigaste fördelningsfaktorn i den svenska flyktingmottagningen. Då fördes Hela Sverige-strategin med främsta syfte att sprida ut flyktingmottagningen över hela landet, för att jämnare fördela ansvaret mellan kommunerna. Idag har såväl den politiska debatten som de institutionella strukturerna förändrats och efterfrågan på arbetskraft anses vara det som främst ska fälla avgörandet för var flyktingar hamnar. Det syns inte minst i Etableringsreformen från år 2010, vars huvudsakliga syfte var att lägga större vikt vid arbetsmarknadsperspektivet för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i Sverige. I budgeten för 2014 föreslår regeringen också att nyanlända invandrare ska tvingas flytta till jobb i andra delar av Sverige.

Asylsökande som väntar på beslut kan bo i anläggning som ordnas av migrationsverket (ABO) eller ordna eget boende (EBO). De som ordnar eget boende flyttar ofta in hos anhöriga eller vänner, och kan bosätta sig var som helst. Asylsökande som sedan beviljas asyl och har rätt till en etableringsplan kan få ett anvisat boende i en kommun. 71 procent av de som bor i ABO tackar ja till det anvisade boendet, jämfört med 45 procent för de som bor i EBO. En förklaring till att färre av de som bor i EBO tackar ja till anvisat boende är att de oftare blir kvar där de bott under handläggningstiden.

En studie från IFAU 2006 visar att den arbetsmarknad nyanlända möter får konsekvenser långt fram i tiden. Flyktingar som under Hela Sverige-strategin placerades i sämre arbetsmarknader 1990-91 hade en högre sannolikhet att vara arbetslösa åtta år senare, 1999.

Hur ser då mottagandet av flyktingar ut i Sverige? Är det kommunerna med de gynnsammaste arbetsmarknaderna (låg arbetslöshet är antagligen en bra indikation) som tar emot flest flyktingar, och beror det på boendeform?

Problemet är att tillgängligheten på arbete och bostad många gånger har ett negativt förhållande till varandra; i de kommuner där många lägenheter står tomma, finns det ofta få arbeten och tvärtom. Då tak över huvudet är ett akut behov har det från flera håll påpekats att tillgång på lediga lägenheter ofta i realiteten är det som styr mottagandet, snarare än arbetsmarknaden. När det gäller EBO framhålls det istället att nyanlända söker sig till andra utlandsfödda, vilket bidrar till segregation. Regeringen skriver bland annat att ”De nyanlända invandrare som själva ordnar sitt boende fördelas väldigt ojämnt mellan landets kommuner.”

Genom att jämföra mottagande i kommuner 2010 med olika kommunegenskaper 2009 kan vi få en bild av hur olika faktorer kan tänkas påverka mottagandet, och hur det skiljer sig mellan grupper som ursprungligen inte ordnar sin bostad själv (ABO – här ingår även kvotflyktingar) och de som gör det (EBO).

Nedan visas ett antal spridningsdiagram. Varje kommun utgör en punkt i diagrammen, och på y-axeln visas antalet mottagna per 1000 invånare. Eftersom vissa kommuner tar emot många fler används en logaritmisk skala. Eftersom den logaritmiska skalan inte kan innehålla 0 har kommuner som inte tog emot någon tilldelats det minsta positiva observerade värdet. I diagrammen har också regressionslinjer ritats ut. Linjer som lutar snett uppåt höger visar på positiva samband (mer av det ena hänger ihop med mer av det andra), och linjer som lutar snett neråt höger visar istället på negativa samband (mer av det ena hänger ihop med mindre av det andra). Klicka på diagrammen för att få upp dem i större storlek.

Lediga bostäder
Vi tittar först på sambandet mellan lediga bostäder per 1000 invånare i kommunen och mottagande av flyktingar. För båda grupperna, ABO och EBO, finns det ett positivt samband, men det är starkare för ABO. Bland de kommuner som tog emot flest från ABO 2010 hittar vi flera nordliga kommuner med många lediga lägenheter, som Sorsele, Bjurholm och Dorotea, men även Kronobergskommunerna Lessebo och Uppvidinge. För EBO finns det istället inget statistiskt signifikant samband. Toppmottagarna Södertälje och Borlänge har relativt få lediga bostäder. Det verkar alltså som att praktiska hänsyn har en viktig inverkan när det gäller mottagandet från ABO. Regeringen vill i sitt nya förslag också ekonomiskt belöna kommuner som tar emot många från ABO.

Lediga bostäder i kommunen och mottagande från ABO och EBO.

Lediga bostäder i kommunen och flyktingmottagande från ABO och EBO. Kommuner med fler lediga lägenheter tar emot fler från ABO.

Andra utlandsfödda
Hur ser det då ut när det gäller närheten till andra utlandsfödda? Sambandet ser olika ut för de två olika kategorierna av mottagna, som framgår av diagrammen nedan. Kommuner med högre andel utlandsfödda 2009 tog emot färre från ABO 2010, medan det motsatta förhållandet gäller för EBO. Södertälje, Botkyrka och Malmö har alla en stora andel utlandsfödda och tog emot många från EBO. Ett anmärkningsvärt fall är Haparanda, där utlandsfödda 2009 utgjorde nära hälften av alla invånare, men som ändå inte tog emot någon från EBO, vilket antagligen beror på att en stor andel av de utlandsfödda i Haparanda är födda i Finland, och inte i länder som många flyktingar kommer ifrån.

Utlandsfödda i kommunen och mottagande från ABO och EBO.

Utlandsfödda i kommunen och mottagande av nyanlända från ABO och EBO. Kommuner med många utlandsfödda tar emot färre från ABO, men fler från EBO.

Arbetslöshet
Kommuner med många lediga bostäder tar alltså emot fler från ABO, och kommuner med många utlandsfödda tar emot fler från EBO. Vilket ger det då bästa utfallet när det gäller den viktigaste frågan, arbetsmarknaden? Nedan visas sambandet mellan arbetslöshet i kommunen 2009 och mottagning av personer från ABO och EBO. Ett önskat utfall vore att de streckade linjerna lutade snett neråt höger – kommuner med högre arbetslöshet tog emot färre, och vice versa.

Arbetslöshet i kommunen och mottagande från ABO och EBO.

Arbetslöshet i kommunen och mottagande från ABO och EBO. Kommuner med högre arbetslöshet tar emot fler från framförallt ABO, men också EBO.

Tyvärr är verkligheten den motsatta: kommuner med högre arbetslöshet 2009 tog emot fler 2010. Det intressanta är att sambandet är tydligare för ABO än för EBO, vilket kanske är oväntat med tanke på att kommunerna har mindre kontroll på de nyanlända som kommer från EBO. Kommuner som Dorotea och Arjeplog har en mycket hög arbetslöshet men tog ändå emot många från ABO (betydligt färre än från EBO).

Vad kan då den här undersökningen och dess resultat säga oss? Först ska klargöras att den datamängd som använts i analysen avser året innan Etableringsreformen infördes, varför reformens eventuella effekt på bosättningen inte kan analyseras. Studien visar dock att de flyktingar som ordnar boende utan statlig inblandning är i större utsträckning hamnar i kommuner med lägre arbetslöshet, även om kommunernas arbetslöshetsnivå inte direkt visar på om den enskilde individen får jobb eller inte. Den tidigare refererade studien från IFAU undersökte till exempel arbetsmöjligheterna inom en radie av fem kilometer från personen ifråga, inte i hela kommunen. Trots att arbetslösheten i en stad som Borlänge är genomsnittlig kan arbetsmarknaden för nyanlända vara dålig, om de är bosatta i en stadsdel med hög arbetslöshet. Samtidigt publicerade Boverket år 2008 en utredning som visade att EBO hade en bättre sysselsättnings- och boendeintegration än ABO.

Analyserna visar i alla fall att ingen av formerna för bosättning för nyanlända, sett på kommunnivå, verkar ha det önskade utfallet: att nyanlända ska bosätta sig i kommuner med goda arbetsmarknader.

3 thoughts on “Kommuner med högre arbetslöshet tar emot fler flyktingar per capita

  1. Knappast förvånande utfall. Generellt skulle jag nog gissa följande. Kommuner med låg arbetslöshet är av två kategorier.

    1. Kommuner med många egna jobb och relativt dyra bostäder. Hög utbildningsnivå. Det finns bostadsbrist.
    2. Kommuner som ligger nära andra kommuner med många jobb. Hög utbildningsnivå. Människor pendlar härifrån och det är mycket höga bostadspriser och finns definitivt inga lediga jobb.

    Kommuner med hög arbetslöshet.

    1. Få egna jobb och ligger långt ifrån områden med gått om jobb. Låg utbildningsnivå. Billiga lägenheter, kanske rent av lediga sådana.
    2. Kommuner som ligger nära orter med många jobb. Låg utbildningsnivå. I sammanhanget billiga bostäder.

    Att placera en flykting i en kommun med bostadsbrist medför att man antingen måste bygga nytt eller köpa dyrt. Dessutom så går det inte att ta emot många för att det finns inte tillräckligt mycket ledigt boende för att kunna ta emot många. Ska de ta emot många så är det gymnastiksalar eller snart tältläger som gäller. Kortsiktigt är det en stor kostnad för kommunen att ta emot en flykting.

    Att placera en flykting i en kommun med mindre bostadsbrist eller ingen brist alls medför klart lägre initiala kostnader. Kortsiktigt kan en kommun tjäna pengar på att ta emot en flykting.

    Med snart bostadsbrist i stora delar av landet så indikerar det mesta på att antingen får vi bygga nytt eller så får det bli tältläger som blir lösningen. Inget av alternativen är någon bra lösning på problemet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s