Forskas det för lite om svenska kommuner?

I fredags (4/10) hade Per Dahl – f.d. politisk chefredaktör på Barometern – en krönika i Svensk tidskrift betitlad ”Kommunpolitikens status quo”. Ett av argumenten som förs fram är att kommunpolitik inte intresserar svenska statsvetare i särskilt stor utsträckning. Han går t.o.m. så långt som att skriva att ”forskarsamhället lyser oftast med sin frånvaro” när det kommer till att uppmärksamma politiken i våra kommuner. Vore Dahls porträtt av den svenska kommunforskningen riktigt, är läget dystert. Som Dahl mycket riktigt påpekar, det är i kommuner och landsting som mycket av den svenska politiken i praktiken sker; cirka två tredjedelar av Sveriges totala offentliga utgifter förvaltas av dessa nivåer. Skulle kunskapsutveckling om kommuner och landsting saknas, sitter vi i praktiken med en ganska stor blind fläck rörande hur svensk demokrati fungerar.

Jag är sympatisk till Dahls rop på ett större, framför allt statsvetenskapligt, intresse för de svenska kommunerna. Dessutom, och på en relaterad not, skulle åtminstone jag uppskatta en bättre medial bevakning och granskning av kommunpolitiken, samt ett starkare studentintresse för frågor som rör våra subnationella nivåer.

Emellertid delar jag inte fullt ut Dahls beskrivning av forskningsläget. Det pågår (och har historiskt sett pågått) en hel del forskning som riktat in sig på den svenska lokalnivån. Eftersom jag tror (eller snarare hoppas) att intresset för kommunpolitik är på uppåtgående – manifesterat bl.a. genom SVT:s satsningar på Kommungranskarna och Kommunpamparna – tänkte jag med några hastiga penseldrag göra Per (och läsaren i gemen) uppmärksam på…

  • det hyfsat stora engagemanget för kommunforskning i Sverige, sett i ett längre historiskt perspektiv
  • ett par läroböcker (och några forskningsöversikter) som introducerar en rad ämnen och problemkomplex relaterade till svenska kommuner – varifrån läsaren kan fördjupa sig i sina favoritområden
  • ett antal forskningsmiljöer (plus personer och forskningsinsatser) som kan vara bra att hålla koll på, exempelvis om man som journalist skulle vilja ha kommentarer/perspektiv på någon kommunrelaterad nyhet

Nota bene: Jag kommer säkert att glömma bort några kollegor och/eller böcker/forskningsinsatser i framställningen. Därför ber jag redan i förväg om ursäkt för detta, men ber er fylla på i kommentarsfältet om ni tycker att jag osynliggör tunga insatser och nyckelpersoner i genren.

Historiskt har Sverige investerat stora resurser i kommunforskning

Dahl inleder sin krönika med:

Kommunpolitik – kan det intressera? Den som någon gång varit aktiv i Uppsalas borgerliga studentpolitik ler igenkännande åt den gamla uppsatsrubriken från 1961. För den engagerade studenten är också svaret ett ganska klart nej.  

1961, alltså. Värt att notera att det är ungefär här någonstans som svensk kommunforskning började ta rejäl sats. Under 1960- och 1970-talen sjösattes nämligen två omfattande statsvetenskapliga kommunforskningsprogram (det första, 1966-1974, det andra 1979-1984). En oändlig rad studentuppsatser, licentiatavhandlingar, avhandlingar och rapporter/sammanfattningar ramlade ut från dessa projekt (för en bråkdel av detta, se t.ex. Janerik Gidlunds [1983] sammanfattning av några forskningsresultat i boken Kommunal självstyrelse i förvandling).

Ett tredje större projekt, vars idé var att kumulativt bygga på de undersökningar som tidigare genomfördes, pågick 1993-1996 (då under rubriken Demokrati i förändring). Projektet redovisades bl.a. i en serie böcker utgivna av Liber – t.ex. Henry BäckKommunpolitiker i den stora nyordningens tid (2000); Folke Johansson med fleras Kommunal demokrati under fyra decennier (2001); samt Tomas Bergströms Organisationskultur och kommunal förnyelse (2002).

Med andra ord: utan att ha några exakta siffror på det, vågar jag ändå sätta en slant på att Sverige hör till de länder som – historiskt sett – plöjt ned allra mest resurser till forskning om sin kommunnivå.

Läroböcker och forskningsöversikter

För den som hastigt vill sätta sig in i vad kommuner gör och hur de fungerar, samt vilka problem och utmaningar svenska kommuner står (och har) stått inför, saknas ingalunda trevliga läroböcker och/eller forskningsöversikter. Min favorit härvid är Agne Gustafssons tegelsten Kommunal självstyrelse. Söker man sig till något mer grundläggande, introducerande, finns såväl Olof Peterssons Kommunalpolitik som Gunnar Wettergrens Kommunerna, och den bok som (väl?) används mest på grundutbildningar i statsvetenskap idag är Stig Montins Moderna kommuner (Mikael Granberg är medförfattare på den senaste upplagan). 

Det finns mer renodlade forskningsöversikter som i sammanhanget är värda att uppmärksamma. De tipsar typiskt sett om vidare forskning, samtidigt som de ger bra perspektiv på en del av de problem som kommunerna brottas med. Här kommer ett litet axplock: Jessica Wides och Gunnel Gustafssons Lokal demokrati i förändring, ”rapportantologin” Makten över kommunerna, Henry Bäcks Komparativ kommunal konstitutionspolitikmin egen Partier i kommunpolitiken, Gullan Gidlunds och Tommy Möllers Demokratins trotjänare – lokalt partiarbete förr och nuStig Montins Politik och förvaltning i förändring (plus hans Politik och styrning i kommunerna), samt Andreas Bergh med fleras introduktion till frågan om korruption och maktmissbruk i, framför allt, svenska kommuner.

Miljöer och exempel på forskare att hålla koll på för den kommunpolitiskt intresserade

I krönikan nämner Dahl tvärvetenskapliga miljöer/initiativ som Centrum för kommunstrategiska studier (där undertecknad är verksam), det Nationella kommunforskningsprogrammet, samt Institutet för kommunal ekonomi. I sammanhanget bör även KEFU i Lund nämnas, liksom Kommunforskning i Västsverige (i Göteborg). Också CEFOS ska uppmärksammas. Fastän det bommade igen 2011, finns här en rad kommunrelevanta rapporter att återbesöka. Från deras rapportserie slår jag gärna ett särskilt slag för Mikael Gilljam med fleras trilogi om Demokratiutveckling i svenska kommuner, samt Peter Wrennes sak om ett kommunalråds vardag (den som är intresserad av den senare frågan rekommenderas att kolla upp Thorbjörn Nilssons bok Den lokalpolitiska karriären). Med andra ord, personer som vill lära sig mer om svenska kommuner borde åtminstone okulärbesikta de publikationer som ramlat ut från dessa miljöer/initiativ (ja, just det, jag ska säga att initiativet Natkom är ett samarbete mellan CKS, IKE, KEFU och KFi).

Ett snabbt svep över landets lärosäten (och ett par kommunstatsvetare jag kommer på i hastigheten), illustrerar också att det finns hyggligt med kunskapsutveckling på kommunområdet: På Förvaltningshögskolan i Göteborg finns flera forskare med kommuner i fokus, bl.a. redan nämnda Stig Montin, men också  David Karlsson (i hans publikationslista finns en del matnyttigt – inte minst boken han skrivit med Mikael Gilljam och Anders SundellPolitik på hemmaplan: tiotusen fullmäktigeledamöter tycker om politik och demokrati). Riktas blicken mot Lund, hittar vi Hanna Bäck som t.ex. skrivit en bok om logiken bakom koalitionsbyggande i kommunerna, och Dalia Mukhtar-Landgren som forskat om kommunala visionsarbeten och förutsättningarna att genom planering omvandla städer/kommuner. Örebro har en lång tradition av kommunforskning, och här finner vi exempelvis Jan Olsson, som bl.a. forskat om lokal näringspolitik och värdekonflikter i kommunpolitiken. På Mittuniversitetet finns Ingemar Wörlund (som skrivit om lokala partier i svenska kommuner och det ”kommunala folkhemmet”) och Susanne Wallman Lundåsen (som skrivit om tillit i svenska kommuner). Ännu längre norrut, i Umeå, återfinns Jessica Wide, som håller på med ett kul projekt om partiernas nomineringsprocesser, samt hennes kollega Anders Lidströmsom idag koordinerar ett av världens största nätverk för kommunforskare (och bland mycket annat skrivit boken Kommunsystem i Europa). Återigen, jag missar säkert många, men den enkla poäng jag vill ro hem: runt omkring i landet finns många statsvetare som har kommuner som huvudsakligt forskningsobjekt.

Tips: sentida personliga favoriter

Så, det har alltså forskats (och forskas) faktiskt ganska mycket om svenska kommuner. Och förutom att det faktiskt forskas, är ganska mycket faktiskt rätt så festligt. Här är några personliga favoriter ur den mer sentida floran: Martin Lundin med flera har skrivit en rapport om beredningsarbetet i svenska kommuner, där de försöker besvara hur välgrundade/upplysta besluten egentligen kan sägas vara. Sedan finns ett antal nationalekonomer som använt kommundata för att göra mer generella teoretiska poänger, och som jag gillar: Olle Folke med flera har skrivit en uppsats om effekterna av varannan damernas på – slarvigt uttryckt, jag vet – ”politikerkvaliteten” i kommunerna. Matz Dahlberg och Eva Mörk har en kul uppsats om huruvida det finns en ökning av kommunanställda under valår, och Jonas Vlachos har skrivit om styrningen av skolan, exempelvis om vinst och konkurrens är en bra styrningsmodell på skolområdet.

Till slut…

Ok, när jag läste Dahls krönika, ville jag ta tillfället i akt och bjuda läsarna en snapshot-view av vad som idag finns avseende svensk kommunforskning. (För den riktigt nördige rekommenderas förövrigt en botanisering i rapporten som ger snabba inblickar i 113 pågående/halvt nyligt avslutade forskningsprojekt om kommuner i norden). Jag delar sålunda inte bedömningen att kommunerna negligeras av forskningen i allmänhet och statsvetare i synnerhet. Däremot tror jag att Dahls iakttagelser är ett symptom på ett problem bland oss svenska kommunforskare: de som sysslar med detta område kan nog jobba betydligt bättre med att synliggöra sin forskning för en bredare allmänhet. Men svaret på inläggets fråga är emellertid bestämt nekande: det forskas inte särskilt lite om svenska kommuner, forskarna lyser inte med sin frånvaro på detta område. 

Slutligen, månne inte helt hörande till saken, men som i sammanhanget tål att poängteras. Om läget är ändå hyfsat gott vad gäller forskning om svenska kommuner, är forskning om svenska landsting klart frånvarande. När jag för ett par år sedan skrev forskningsöversikten ”Partidemokrati på landstingsnivå”, stod det tämligen snabbt klart att  Zarembas reflektioner om landstingsforskningen fångade kunskapsläget bra: ”Man kan finna ett femtiotal böcker om EU:s utveckling från början  till idag, men inte en enda om Sveriges största arbetsgivare [landstingen]”. Nåja, detta stämde nu inte riktigt helt – men läs gärna rapporten om du vill ha en inblick i vilken forskning som finns om landstingen.

One thought on “Forskas det för lite om svenska kommuner?

  1. För protokollets skull: i den här snapshoten över svensk kommunforskning, har jag inte alls berört den policyspecifika forskningen (som t.ex. den som direkt berör ”lokal tillväxtpolitik”, ”socialt arbete”, ”skolutveckling”, ”styrning av kommunala bolag”, med mera, med mera). Inkluderas också denna litteratur – som jag inte riktigt har full koll på (och som då breddar sig mot företagsekonomi, sociologi, socialt arbete, pedagogik etc) – breddas och fördjupas kommunforskningsområdet givetvis än mer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s