Sveriges mest segregerade kommuner

Det verkar råda stor konsensus om att (etnisk) boendesegregation är ett stort problem i Sverige. Som boende i Göteborg är det också lätt att se att min stad är väldigt segregerad. Första och andra generationens svenskar bor i hög utsträckning i områden där många också är arbetslösa, och där det den senaste tiden varit stora problem med skottlossningar. Men jag har inte kunnat hitta någon jämförbar data på hur stor segregationen är i olika kommuner i Sverige. Var är segregationen störst och minst?

Jag har gjort ett försök att mäta segregationen i landets kommuner. Jag har använt mig av data om befolkningen från SCB, som har information om befolkningssammansättningen bland d e röstberättigade i kommunalvalen i de olika valdistrikten, inklusive information om hur många som är utrikes födda (även de som inte är svenska medborgare har rösträtt i kommunalvalen om de varit folkbokförda i Sverige i tre år, eller är EU-medborgare) Det finns säkert mycket bättre data, men det här var den jag hade tillgång till och kan ses som ett uppslag för fortsatta undersökningar.

Utifrån den här informationen kan man räkna fram ett så kallat dissimilaritetsindex. Det går från 0 till 1, där högre värden betyder större segregation. Lägst värde skulle indexet få om det var lika stor andel svenskfödda som utrikesfödda i alla valkretsar i kommunen. Indexet kan tolkas som hur stor andel av de utrikesfödda (eller svenskfödda) som skulle behöva flytta för att få till en helt jämn fördelning. Det kan vara ett problem att antalet valdistrikt är olika i olika kommuner: Två kommuner har till exempel bara ett valdistrikt, vilket gör att de automatiskt får värdet 0 i indexet. Men de är å andra sidan så små att det kanske blir märkligt att tala om boendesegregation ändå. Som sagt, metoden är inte perfekt.

De 15 kommuner som har högst boendesegregation listas nedan. En fullständig förteckning över landets kommuner finns i en excelfil som kan laddas ned här.

Rank Kommun Dissimilaritetsindex
1 Trollhättan 41.6
2 Botkyrka 41.5
3 Göteborg 39.0
4 Huddinge 38.9
5 Landskrona 37.6
6 Södertälje 37.2
7 Karlskrona 37.1
8 Halmstad 37.1
9 Kristianstad 37.0
10 Örebro 36.6
11 Borås 36.3
12 Malmö 35.0
13 Linköping 34.4
14 Stockholm 34.1
15 Haninge 33.5

Listan toppas, något otippat åtminstone för mig, av Trollhättan, som har nästan exakt samma värde som tvåan Botkyrka. Flera av de andra kranskommunerna till Stockholm är också med på topplistan, som Huddinge, Södertälje och Haninge. Göteborg kommer på tredje plats (och slår därmed både Stockholm och Malmö), vilket däremot inte förvånade mig. Nedan visas bilder på hur boendemönstrena ser ut i de tre kommunerna som toppar listan. Jag har fått fram kartorna genom en interaktiv karttjänst från SCB som är fritt tillgänglig.

I tre distrikt i Trollhättan, Kronogård Norra och Södra samt Lextorp Norra, är andelen utrikes födda över 50 procent. I många andra områden är den istället under 10 procent, som i till exempel Halvorstorp, där den är 6.7 procent.

Trollhättan

Trollhättan

I Botkyrka är andelen utrikes födda störst i Fittja. I Fittja Forvägen är andelen utrikesfödda nära 84 procent.

Botkyrka

Botkyrka

I Göteborg ser det lite annorlunda ut. Här finns det tre områden som sticker ut: Biskopsgården i nordväst, Angered och Bergsjön i nordost, och Västra Frölunda i sydväst. Här ska det också sägas att indexets konstruktion nog underskattar segregationen. Indexet ser inte till hur de olika distrikten ligger i förhållande till varandra. I Göteborg ligger ju många distrikt med en hög andel utrikes födda i anslutning till varandra, vilket tyder på stor segregation, men det fångas inte upp av indexet. För att mäta det skulle nog någon typ av geografisk analys behöva göras, men det kan jag inte göra tyvärr.

Göteborg

Göteborg

Metoden har alltså sina brister, men det här kan kanske tjäna som en utgångspunkt för eventuella jämförelser. Om du känner till andra mer sofistikerade jämförelser av segregationen i svenska kommuner får du gärna tipsa om det i kommentarsfältet.

19 thoughts on “Sveriges mest segregerade kommuner

  1. får gärna ange vad för sorts segregering som syftas. Den ekonomiska segregeringen är ju något som inte alls tas upp. Etnisk segregering tas inte heller upp då man kollar enbart på utrikesfödda och vart de bor, man tar ju inte upp de områden där det enbart bor svenskfödda t.ex.

    • Ja, det är bara etnisk segregation. Men indexet tar hänsyn till både var de svenskfödda och de utrikesfödda bor, eftersom det jämför fördelningen mellan svenskfödda och utrikesfödda i alla distrikten.

  2. Intressant.
    Jag skulle också ha testat metoden på lokala arbetsmarknader, eller en annan liknande indelning som mer visar hur människors dagliga geografi.
    Misstänker att Stockholm och Malmö kommer bra ut pga många svenskfödda bor i kranskommuner med få utlandsfödda.

  3. Kan man tänka sig något liknande för elever i grundskolan? Hade varit intressant att se motsvarande om elever rör sig ”över” skolupptagningsområdens gränser.

  4. ”Listan toppas, något otippat åtminstone för mig, av Trollhättan, som har nästan exakt samma värde som tvåan Botkyrka.”

    Hur kan man bli överraskad över att Trollhättan hamnar i topp?
    Det går mer eller mindre en osynlig Berlin-mur mellan ”svenska områden” och mångkulturen i Trollhättan och har så gjort i årtionden.

    Kanske är det så att småstäder hamnar under både den mediala och akademiska radarn i många fall?

    • I Trollhättans fall lär det bli så. När personer får uppehållstillstånd och ska gå från anläggningsboende till egen bostad så är det nästan uteslutande det kommunala fastighetsbeståndet som kommer ifråga och där råder oftast endast tillgång på lägenheter i de segregerade statsdelarna.

      Trollhättan skulle nog kunna vara det ultimata exemplet på vad socialdemokratisk politik gör med en kommun. S har styrt här i alla tider och i många år av egen majoritet.

    • Vad är alternativet? De övriga områdena består väl förmodligen av villor och bostadsrätter. Ska kommunen köpa villor?

      Till och med om man börjar trycka in hyresrätter i dessa områden (som man av outgrundliga anledningar fått för sig att göra i exempelvis Stockholm) så är motståndet ofta kompakt vilket leder till eviga överklaganden.

      När överklagandena väl är över så är det ingen som vill bygga hyresrätter iallafall och om de mot förmodan byggs av Allmännyttan så är hyressättningen på nybyggda hyresrätter i stort sett fri så därför blir det mest svenskfödda eller väletablerade invandrare som har råd att bo där iallafall.

      Segregeringen är ett nödvändigt ont och alla försök att göra att något åt den kommer vara hejdlöst dyra och högst ineffektiva. Det är som att kämpa mot vädret.

  5. Jag skulle nog inte använda dissimilaritetsindexet om datan är uppdelad på valdistrikt eftersom antalet invånare i dessa kan skifta ganska mycket? Dissimilaritetsindexet är känsligt för sådana skillnader; även om proportionen mellan inrikes och utrikes födda är lika i två kommuners valdistrikt kommer segregationen att framstå som värre i den ena kommunen om de ingående valdistrikten har fler invånare där. Jag har gjort en liknande studie, med annan data dock, där jag använder snittavvikelsen (från medelandelen) och resultatet liknar ditt, men min lista toppas av Botkyrka, Huddinge och Södertälje. Det skulle vara intressant att se hur stor skillnaden skulle bli i din lista om du istället använde snittavvikelsen. Tolkningen blir ju annorlunda, men kanske speglar de faktiska förhållandena bättre.

  6. Problemet i Trollhättans kommun är att kommunal politiker tror bara på Saab. Inga nya företag har de lockat till Trollhättan, onödiga utbildar som tvingar folk i arbetslöshet igen.
    Folk som flyttar från Trollhättan ersätts med nyanlända flyktingar och alla placeras i Kronogården eller Lextorp stadsdel.
    Nu är Trollhättan värst på allt och det är mest fel från kommuns politikers sida.

  7. Jag har vid flera tillfällen påpekat problemet med boendesegregation i Trollhättan men har inte fått något gehör hos s-politker eller har fått höra att vi gör vårt bästa eller de invandrarna vill bo hos sina landsmän. Lösningen är bl.a spridningen av invandrarna till olika områden och satsning på språkundervisning för dessa människor. De flesta invandrare som placeras på Kronogården är missnöjda med det men de har inget val.

    Fahimeh

    • Det är väl inte så att kommunen ”placerar” invandrare på just Kronogården eller liknande områden i övriga Sverige. Det är väl snarare så att det är i dessa områden det finns (fanns?) lediga hyresbostäder. Det är nog ingen som tror att det är trevligt att bo i dessa områden – men det är vad som finns.

      Att staten eller kommunerna skulle ge sig in och i stor skala börja köpa privatbostäder åt nyinflyttade invånare faller på sin egen orimlighet. Det skulle vara absurt dyrt, juridiskt tveksamt och politiskt omöjligt.

      Segregeringen är här för att stanna och varken kommuner eller staten kan göra något åt den saken.

  8. Olle (och Anders oxå för den delen). Skolverket har gjort ett antal rapporter (i varje fall två) där man tittar på hur segregerade kommunerna är och om de fördelar sina skolresurser med någon slags socioekonomiskomfördelning. För att göra det har tagit fram ett socioekonomiskt index för elever, som innefattar åtminstone föräldrars utbildningsnivå och eventuell utländsk bakgrund. Sedan har det kommit några studier som tittar på skolvalet utifrån just segregationsaspekter, men debut de mäter socioekonomi känner jag inte till på rak arm.

  9. 100 år av (S)-styre i Thn…
    Vart tog deras fina ideal om jämlikhet och ett folkhem för alla vägen ?
    Eller var och är det bara tomt prat ?

  10. Du har två problem, dels är disimilaritetsindexet ett ganska dåligt mått då det är känsligt för populationsstorlek och dels är kommun som skalnivå ganska illa om en vill kunna göra jämförelser (se MAUP). Jag skulle vilja tipsa om den forskning som Eva Andersson, John Östh och Bo Malmberg (kulturgeografer vid Stockholms och Uppsala universitet) genomför med hjälp av programvaran Equipop som tillåter vad man kan kalla individualiserade grannskap, dvs en kan studera en viss populationsmängds attribut i förhållande till enskilda individer, vilket gör att man kan jämföra segregering över geografiska områden. Kolla t.ex på den här länken: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=2609&area=2,10,16&typ=artikel&na=&lang=sv och titta särskilt på kartorna som bifogas i pdf-en!

  11. Intressant och relevant. Men hur är det exempelvis med inkomstklyftorna? Andel arbetslösa? Andel fast anställda? Andel som röstar? Andel långtidssjuka?

  12. Hej, jag undrar om detta har publicerats någon annanstans än i den här bloggen? Hade med glädje refererat till detta arbete i mitt ex-jobb i arkitektur på Chalmers och skulle föredra en annan källa än denna blogg, hur pålitlig den än är. Mvh Jonathan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s