Ny avhandling: ”En legitim (elektronisk) förvaltning?”

Sverige brukar framhållas som ett av världens mest IT-mogna länder. Här har också offentliga satsningar mot allt mer e-förvaltning, där medborgarnas möte med den offentliga förvaltningen i allt större utsträckning förväntas ske via tangentbord och opersonliga skärmar, kommit ganska långt: det pratas väldigt visionärt om den nya teknikens välsignelser från offentligt håll, och det investeras skattemiljarder i utvecklingen.

Ur ett demokratiskt hänseende förutsätter detta, tja, systemskifte – där öga-mot-öga-möten tonas ned och IT-kontakter tonas upp – två saker: (a) för det första en ordentligt utbredd möjlighet till uppkoppling bland medborgarna och, (b) för det andra, hyggliga kunskaper om hur den nya tekniken ska användas. Och så kan man väl anta att det ser ut i ett av världens mest IT-mogna länder? Nja, det är verkligen inte helt givet. För ett par veckor sedan sändes ett Agenda på SVT (20/10 2013) där man uppmärksammade att dessa förutsättningar nog inte alltid är helt uppfyllda:

Vi lever i ett av världens mest digitaliserade samhällena där vi förväntas göra mer och mer själva via nätet och för många är det nog nästan omöjligt att tänka sig ett fungerande vardagsliv utan Internet. Samtidigt lever fler än en miljon människor fortfarande utan uppkoppling i Sverige och är beroende av att dom traditionella systemen fungerar.

I torsdags, dvs. 7e november, försvarade Gabriella Jansson sin doktorsavhandling En legitim (elektronisk) förvaltning? Om IT-utveckling i kommunal förvaltning. Det är en sammanläggningshistoria som, med de fem uppsatser som bär upp avhandlingen, på lite olika sätt kastar ljus över en uppsättning (potentiella) legitimitetsproblem som kan följa av att man (alltför oreflekterat) flyttar mer och mer av offentlig information och tjänster över till Internet, samtidigt som man nedvärderar analoga kontaktkanaler till det offentliga. Som Olle Findahl, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, säger i det länkade Agenda-reportaget ovan:

Utvecklingen går mot att man minskar och minskar de här alternativa vägarna som är så otroligt viktiga för många människor. Och det är dem man behöver tänka på i ett skede med en så här stark teknikutveckling. Vilka är alternativen och att alternativen måste finnas kvar en längre tid. Alla som i dag inte använder internet kommer att finnas kvar i tio femton år framåt i tiden åtminstone.

Det som huvudsakligen bekymrar åtminstone mig med den här utvecklingen, finns sammanfattat i uppsatsen ”More E-government – Less street-level bureaucracy? On Legitimacy and the human side of public administration”, samförfattad med Jansson (och är ”artikel 5” i sammanläggningsprodukten som nås via länken till Janssons avhandling). Kort och sammanfattningsvis är vår poäng där att det under 1980- och 1990-talen växte fram en tämligen övertygande och sympatisk litteraturströmning, som med start i Michael Lipskys (1980) Street Level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services; via exempelvis Camilla Stivers (1994) ”The Listening Bureaucrat” och Louis C Gawthrops (1998) ”The Human Side of Public Administration”, lyfte fram närbyråkraten/frontlinjebyråkraten som en oerhört viktig, legitimitetsuppbyggande beståndsdel i hela vårt politiska system. Bakar man ihop kärnpoängerna i Lipskys, Stivers och Gawthrops argumentationslinjer – såsom vi läser dem – kan en norm utkristalliseras som ser ut ungefär såhär:

Våra närbyråkrater bör beredas möjligheter att vara lyhörda visavi medborgarna, och kunna flexibelt anpassa sig till den breda variation av individuella ärenden hen kan ställas inför. Vårt system bör även ge goda förutsättningar för närbyråkraterna att förmedla medborgarnas synpunkter och preferenser till politikerna, så att signaler om vad som fungerar sämre i verksamheterna snabbt når den politiska nivån. Närbyråkrater kan härvid fungera som en utmärkt mekanism för löpande ansvarsutkrävande. I den omvända riktningen har våra närbyråkrater också en uppgift att – i sina möten med medborgarna – att försöka skapa förståelse för politikens villkor och göra politikers och experters överväganden begripliga för medborgaren, för att på så sätt skapa legitimitet för beslut och underlätta för beslutens genomförande samt stimulera till ett politiskt samtal bland medborgarna.

Givet att man accepterar att det ligger en viss rimlighet i denna norm, detta sätt att resonera kring närbyråkraternas potential i att bygga upp legitimitet för vårt politiska system och för enskilda beslut, följer också att man bör förhålla sig sunt kritisk till hallelujah-tal om e-förvaltningens välsignelser. En av Janssons övergripande slutsatser – en slutsats som bland annat också återfinns i Bovens & Zouridis (2002) ”From Street-Level to System-Level Bureaucracies” – är att en allt för snabb övergång till allt för rigida tekniska system, utan att man lämnar kvar möjligheter till alternativa kontaktvägar in i det offentliga, kan långsiktigt skapa bekymmer för den politiska legitimiteten. Jag är förstås, i egenskap av handledare, genomjävig här, men den som är intresserad av förvaltningen som legitimitetsskapare rekommenderas verkligen en läsning av Janssons avhandling, och hur hon reflekterar kring de potentiella implikationerna för den politiska legitimiteten vid införandet av allt mer e-förvaltning.

Vidare läsning?

Bovens, M., & Zouridis, S. (2002). “From Street-Level to System-Level Bureaucracies: How Information and Communication Technology is Transforming Administrative Discretion and Constitutional Control”, Public Administration Review 62(2): 174-184.

Gawthrop, L.C. (1998). “The Human Side of Public Administration”, PS: Political Science and Politics, 31(4): 763-769.

Lipsky, M. (1980), Street Level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services, New York: Russell Sage Foundation.

Stivers, C. (1994). “The Listening Bureaucrat: Responsiveness in Public Administration”, Public Administration Review 54(4): 364-369.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s