Hur effektiva är samtalskampanjer egentligen? Ett varningens ord från forskningen

Det nya svarta inom svenska politiska kampanjer är samtal. Miljöpartiet ska genomföra 250000 samtal innan valet, Moderaterna 900000 och Socialdemokraterna slår på allra störst och satsar på att prata med 1,5 miljoner väljare, avslöjade valledaren Jan Larsson häromdagen.

Man får anta att dessa samtal ska syfta till att övertyga väljare att rösta på partiet i fråga. Men hur effektiv är strategin egentligen? Jag känner inte till forskning i ämnet på svenska förhållanden (men tar gärna emot tips i kommentarsfältet!), men det finns i gengäld en del från USA. Det kanske dessutom är passande, eftersom man kan anta att samtalskampanjerna inspirerats av Barack Obamas imponerande kampanjorganisation. En förklaring till Obama-kampanjens effektivitet har varit dess ”ground game”, det vill säga förmågam att övertyga och mobilisera väljare genom direkta väljarkontakter snarare än nationella politiska budskap.

Det finns framförallt mycket forskning om hur effektiv olika ”get out the vote”-kampanjer är, det vill säga kampanjer som syftar till att få folk att gå och rösta, oavsett på vilket parti. De två statsvetarna Alan Gerber och Donald Green, båda från Yale University, är de ledande forskarna på området, och de har genom en seri experiment undersökt hur effektiva olika metoder är. I en stor studie från kongressvalet 1998 utsattes cirka 29000 personer för dörrknackning, brevutskick eller telefonsamtal med uppmaningar att gå och rösta. Slumpen avgjorde vem som skulle få vilken behandling, vilket gör att forskarna med stor säkerhet kan säga att det är själva experimentbehandlingen som orsakar eventuella skillnader i röstbenägenhet. Slutsatsen från experimentet är att dörrknacking är det absolut mest effektiva sättet att få folk att gå och rösta. Sannolikheten att gå och rösta ökade från ungefär 45 procent till 57 procent bland de som blev kontaktade personligen. Brev ökade sannolikheten något; telefonsamtal i princip inte alls.

Annan forskning från Gerber och Green visar att sociala effekter verkar vara viktiga. I experiment kan de se att personer som bor i samma hushåll som folk som blivit kontaktade också är mer benägna att gå och rösta, vilket indikerar att olika kampanjer kan få ringar på vattnet. Slutligen visar en artikel av två andra forskare att olika ”get out the vote”-kampanjer verkar ha störst effekt på de väljare som står och väger om de ska rösta eller ej. Effekten är mindre på de väljare som förväntas ha minst och högst röstningsbenägenhet, vilket ju låter rimligt. En röstningskampanj utgör en liten extra knuff.

Dörrknackning och samtal är alltså bra för att höja valdeltagandet, vilket kan vara en nog så viktig slutsats för valgeneralerna, om de kan identifiera väljargrupper som förväntas rösta på det egna partiet men är svårmobiliserade. Henrik Ekengren Oscarsson har visat att Socialdemokraterna till exempel skulle tjäna mycket på ett högre valdeltagande i Europaparlamentsvalen, men inte lika mycket i riksdagsvalen.

Men hur effektivt är då samtal och dörrknackning för att påverka vilket parti personer faktiskt väljer att rösta på? Här finns det inte lika mycket forskning, vilket antagligen har att göra med att det inte finns officiella register som visar hur folk har röstat (som tur är). Dessutom är det ju frågan om det är etiskt försvarbart att som forskare försöka påverka utgången av ett val.

Ett nytt arbetspapper från statsvetarna Michael Bailey, Daniel Hopkins och Todd Rogers (Georgetown University och Harvard University) försökte hur som helst i samband med presidentvalet 2008 undersöka saken, genom att kontakta 56000 registrerade väljare. I deras uppsats finns också en genomgång av forskningen som handlar om att övertyga väljare att rösta på ett visst parti: i korthet kan sägas att det verkar svårare att övertyga folk än att få dem att gå och rösta.

En intressant slutsats som kommer fram i Baileys, Hopkins och Rogers experiment är att övertalningskampanjer ibland verkar ha motsatt effekt. Personer som kontaktades och iuppmanades att rösta på Obama var mindre benägna att svara på uppföljningsenkäten, och uppvisade till och emd lägre stöd för Obama än liknande väljare som inte blev kontaktade. Forskarna citerar en demokratisk kampanjarbetare som uttalar sig om vilka väljare det är man egentligen kontaktar:

”you’re going to people who are undecided, who don’t want to hear from you, and are often sick of politics”

Professor Lars Nord skriver på sin blogg att samtalskampanjer faktiskt varit med länge i svensk politik, och dörrknackning ”kan fungera väl, tillsammans med andra smarta kampanjmetoder, inte minst om det finns kunskap om vilka dörrar som är värda att överhuvudtaget knacka på.” Obama-kampanjen satsade till exempel 2012 på så kallad ”microtargeting”, analyser av vilka enskilda väljare som är värda att kontakta och försöka övertyga.

Ett varningens ord är alltså på plats. När valrörelsen är i full gång och vi blir bombarderade med politisk information verkar det alltså som om det kan finnas en risk att vissa väljare får mindre lust att rösta på ett visst parti om de blir kontaktade av partiet. Om nu slutsatserna från USA är giltiga även i Sverige.

7 thoughts on “Hur effektiva är samtalskampanjer egentligen? Ett varningens ord från forskningen

  1. När valrörelsen är i full gång och vi blir bombarderade med politisk information verkar det alltså som om det kan finnas en risk att vissa väljare får mindre lust att rösta på ett visst parti om de blir kontaktade av partiet
    Det tror jag absolut på! 2014 lär bli fullmatat som det är utan att ‘dörrförsäljare’ kommer och stör. Som det hostar och hackar på flera områden i Sverige, så är det nog mer troligt att folk blir förbannade när det tydliggörs väljare blir av intresse först när det är dags för val.

  2. Du skriver att ”Man får anta att dessa samtal ska syfta till att övertyga väljare att rösta på partiet i fråga.”, men det är nödvändigtvis inte den enda anledningen att prata med människor utanför partiet. Det finns många andra syften till att inte endast ha partiinterna möten mellan val. Som Miljöpartiet själv skriver om sin samtalskampanj: ”Grön politik utvecklas bäst i samtal. Vårt mål för mandatperioden är att 250 000 människor ska få diskutera och påverka vår politik i personliga möten med miljöpartister.”

      • Tack själv för ett intressant inlägg. Ja, det har vi 🙂 Jag kan be Anders Wallner, MP:s partisekreterare, kontakta dig med mer info.

      • Intressant! Inget besvär, det är inte för någon forskning. Men det vore intressant att höra – det känns som om det är lättare att efterfråga olika typer av input än att faktiskt ta hand om det på ett bra sätt. Så det låter spännande!

  3. Hej Maria och Anders, Jag var precis på ett seminarium med Donald Green (som Anders hänvisar till i inlägget) där han presenterade ett papper som är work in progress som kanske är av intresse att hålla utkik efter (Changing Minds About Same-Sex Marriage: Results from two Randomized Field Experiments). Experimentet gick ut på att samtala, inte på att få någon att rösta eller bidra med kampanjmedel. Den som knackade på dörren bad om att få prata smat bad den som öppnade att han/hon skulle förklara sin ståndpunkt. Poängen var att se om det går att ändra starka och vanligtvis svårändrade åsikter, i det här fallet synen på samkönande äktenskap, genom att låta individer samtala med personer som själva påverkas av en sådan lagstiftning. Resultaten, visade att personliga samtal med homosexuella (eller personer som är närstående till homosexuella) minskade motståndet mot samkönade äktenskap signifikant. Man uppmätte tom sk spill over-effekter- dvs på andra medlemmar i hushållet som inte själv träffat den som knackade på dörren. Man fick dock inte samma effekt om personen ifråga inte nämnde sin egen sexualitet/kontakt med homosexuella, vilket tyder på att det var kontakten snarare än samtalet, som spelade roll. För miljöpartiet kan det vara intressant att veta att kontrollgruppen fick tala om återvinning, och där uppmättes inte alls samma effekter…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s