Om sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande

I fredags disputerade jag på min avhandling ”Does education cause participation in politics?” Enligt en rad studier är utbildning den faktor som har starkast effekt på politiskt deltagande. Vanligtvis framhålls att utbildning påverkar kunskap och kognitiv förmåga, vilket i sin tur påverkar politiskt deltagande. På senare år har dock en rad studier ifrågasatt hur det kausala sambandet ser ut. Frågan gäller närmare bestämt om utbildning bör ses som en direkt orsak till politiskt deltagande eller om det snarare är en proxy för andra faktorer som är relaterade till utbildning. Avhandlingen syftar till att bidra till debatten genom en serie analyser av hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande.

I litteraturen finns tre teoretiska modeller som erbjuder olika alternativa förklaringar till sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande. Enligt den första modellen har utbildning i sig effekt på politiskt deltagande. Utbildning påverkar kognitiv förmåga och kunskap som i sin tur påverkar politiskt deltagande. Den kausala mekanismen är alltså enligt detta synsätt läroprocesser på individnivå.

Enligt den andra modellen, som ibland kallas sorteringsmodellen, har utbildning en relativ effekt på politiskt deltagande (Nie, Junn och Stehlik- Barry 1996). Utifrån detta synsätt har inte utbildning i sig någon direkt kausal effekt utan endast en indirekt effekt via sociala nätverk. Utbildning fungerar som en sorteringsmekanism som påverkar individers sociala nätverk vilket i sin tur påverkar politiskt engagemang. Utbildning är enligt den här modellen alltså enbart en proxy för social position. Personer med hög social status är mer exponerade för sociala nätverk som uppmuntrar politiskt engagemang och har också större chans att bli rekryterade. Och vice versa, individer med relativt låg utbildning är ofta utanför rekryteringsnätverken till politiska aktiviteter. Modellen implicerar att effekten av utbildning är relativ snarare än absolut; vilken statusposition som utbildning genererar är beroende av utbildningsnivån i omgivningen.

Enligt den tredje modellen har utbildning inte någon effekt. Snarare är det den socialisationsprocess som sker tidigt i livet, och medfödda förmågor, som påverkar både utbildning och politiskt deltagande (Kam och Palmer 2008). Sambandet mellan utbildning och deltagande drivs alltså av en eller flera bakomliggande variabler. Särskilt viktigt i sammanhanget är faktorer så som uppväxtfamiljens socioekonomiska status, samtalsklimatet i uppväxtfamiljen och individens kognitiva förmåga.

Samtliga tre teoretiska modeller är svåra att pröva i samma studie eftersom det inte existerar någon undersökning som mätt alla relevanta faktorer vilka hade varit nödvändiga för att utföra ett sådant test. Av det skälet undersöker de fem artiklarna i avhandlingen olika aspekter av de tre teoretiska modellerna. De inledande tre artiklarna undersöker sorteringsmodellen om relativa utbildningseffekter och de senare två undersöker om utbildning har någon kausal effekt eller om sambandet kan förklaras med hänvisning till selektionseffekter. Artiklarna undersöker sorteringsmodellen i Sverige och i ett komparativt perspektiv, vidare undersöks effekten av högre utbildning med hjälp av brittiska data och slutligen testas effekterna av gymnasieutbildningprogram på intentioner till deltagande i Sverige.

Överlag ger studierna svagt stöd till hypotesen att den läroprocess som sker genom deltagande i utbildning direkt påverkar politiskt deltagande. Istället tyder resultaten på att vad man inom tidigare forskning tolkat som en utbildningseffekt i huvudsak snarare beror på social nätverksposition och selektionseffekter (att både utbildningsval och politiskt deltagande drivs av medfödda förmågor och socialisationsprocesser som sker tidigt i livet).

Hela avhandlingen kan läsas här:

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/34121

 

8 thoughts on “Om sambandet mellan utbildning och politiskt deltagande

  1. Hej Jonas, ja i den fjärde artikeln använder jag genetic matching på en brittisk kohortstudie för att estimera den kausala effekten av högre utbildning: http://link.springer.com/article/10.1007/s11109-013-9254-0. de tre första artiklarna i avhandlingen testar om effekterna av utbildning på deltagande är relativ eller absolut och diskuterar den kausala mekanismen. Men i dessa artiklar identifierar jag ingen kausal effekt i strikt mening. I den femte artikeln analyseras ungdomars attityder till deltagande vid olika tidpunkter i gymnasiet, men jag skulle inte säga att den artikeln har något starkt design för att identifiera någon kausal effekt.

    • Hej igen och tack för ditt svar. Tycker själva frågeställningen är väldigt intressant och dessutom utmanande eftersom just kausaliteten är så svårfångad. Då jag är student så kände jag att jag inte hade råd att lägga ut $40 på ditt papper (även om de säkert är läsvärt) så därför passar jag på att fråga om jag har förstått det hela rätt.

      Det är alltså så att det inte finns någon exogen variation i studien utan du har använt dig av matchningstekniker där du jämför grupper som har engagerat sig politiskt mot en grupp som inte har det? Dessa grupper antar jag är i övrigt då lika på observerbara karakteristika som mäts innan behandlingsgruppen började engagera sig politiskt? Slutligen, om du har lust, kan du kort förklara skillnaden på genetic matching och propensity score matching?

      • En matchning blir typ samma sak som regressionsanalys med Kontroller. Matchningen parar ihop individer med utvalda ”liknande” övriga karakteristika och räknar fram koefficienterna på så sätt. Ser du hur det i princip blir samma sak? Båda lider av stora potentiella problem med ovb, reverse causality etc.

      • nej rickson, det är definitivt inte ”typ samma sak”, särskilt när treatments och controls är obalanserade och inte överlappar varandra tillräckligt. du kan läsa mer om det i mitt papper om du vill, eller i tex Gelman & Hill.

  2. hej igen, hutlöst att springer tar $40 för pappret – om du skickar mig din adress (mikael.persson[at]pol.gu.se) ska jag skicka dig avhandlingen gratis.

    svar på din fråga: jag har matchat personer som har högre utbildning med personer utan högre utbildning (och dessa individer är så lika varandra som möjligt på alla relevanta mätbara faktorer som föregår utbildningsval). i propensity score matching använder man de relevanta variablerna för att ta fram en variabel som predicerar sannolikheten att individen skaffar högre utbildning (eller vilket treatment det nu är) och sedan matchar men på prediceringsvariabeln så att säga. i genetic matching använder man samtliga variabler i en process där en sökalgoritm försöker minska avståndet i värdena på variablerna mellan treatments och controls.

  3. Hej, Jag har en ganska enkel fraga, och det ar sakerligen sa att min ringa utbildning i statsvetenskap ar till grund for en kanske lite naiv fraga. But here goes: Nar du fragar dig: ”Does education cause participation in politics?”, menar du da att utbildning framtvingar politisk deltagade, i likhet med ”does smoking cause lung cancer”? Allsta inte bara att foresla att det finns en storre chance att folk med hogre utbildning engagerar sig politiskt, men att faktiskt att politiskt deltagande ar en direkt konsekvens av hogre utbildning, likt HIV kan vara att jag delar spruot med en AIDS smittad narkoman? Jag har ocksa en fraga angaende skillnaden mellan ”participation in politics” och ”political participation”. For mig betyder dessa tva uttryck mycket olika saker, men jag undrar hur du ser pa det?

    Vanligen – J

    • Joel! Jag kommer ju till slutsatsen att det inte finns något direkt kausalt samband mellan utbildningserfarenhet i sig och politiskt deltagande. De som tänker sig att det finns ett direkt samband brukar dock argumentera för att ökad kunskaper och ”skills” ökar sannolikheten för att engagera sig politiskt. Det är väl dock ingen som skulle säga att politiskt engagemang med nödvändighet alltid kausalt följer av högre utbildning.

      ”political participation” och ”participation in politics” använder jag synonymt, vad är skillnaden enligt dig?

      mvh
      mikael

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s