Partiernas skiljefrågor

”Vi måste bli tydligare” sa Annie Lööf i P1 morgon tidigare idag som svar på vad Centerpartiet behöver göra för att lyfta i opinionen. Ulf Bjereld skriver idag bra om att det är ett vanligt (och väldigt otydligt) svar från partiernas håll. Själv hade jag uppskattat om de som säger att de ska vara tydliga också exemplifierade med frågor där de har en annan uppfattning än de andra partierna. Tydlig är något man är, inte något som man säger att man är.

Hur som helst kanske vi med hjälp av data kan identifiera vissa skiljefrågor för partierna, eller i alla fall för deras väljare. I Valundersökningen i riksdagsvalet 2010 ställdes frågor om ett antal aktuella politiska förslag. Jag har analyserat 28 av dem för att avgöra vilka av frågorna som är bäst för att skilja två partiers anhängare åt (sist i inlägget finns en uppräkning av frågorna samt en mer teknisk förklaring av hur analysen gick till). Det säger inte nödvändigtvis något om skillnader i partiers ståndpunkter i olika frågor, men om hur partiernas väljare skiljer sig åt.

Läs mer

Hur utnyttjar man resurser för att höja valdeltagandet på bästa sätt?

Inför valen senare i år har regeringen beslutat att fördela 60 miljoner kronor till insatser för att höja valdeltagandet. Även vid tidigare val har stora resurser satsats för att öka valdeltagandet. Vad vet vi då med säkerhet angående vilka metoder som fungerar för att höja valdeltagande i Sverige? Vilka insatser har varit mest effektiva och vilka har varit mindre effektiva? Svaret på frågorna är att vi har oerhört lite tillförlitlig kunskap kring vilka effekter den här typen av insatser har. Trots att stora resurser har satsat på att höja valdeltagandet har vi mycket begränsad kunskap om de kausala effekterna av sådana insatser på valdeltagande. Anledningen är att de flesta insatser för att höja valdeltagandet utformats på ett sådant vis att de inte är möjligt att utvärdera dem. Vi har alltså förlorat möjligheter till intressant forskning och ett bättre kunskapsläge. Men det finns dock vedertagna sätt att använda sig av för att kunna utvärdera kausala effekter. Det bästa alternativet anses vara randomiserade fältexperiment. Genom att använda experimentell design skulle man vinna mycket vad det gäller möjligheterna att utvärdera effekter och skapa ett bättre kunskapsläge. I och med att vi vet ganska lite om hur man skulle kunna öka valdeltagandet skulle man genom att avsätta medel för fältexperiment kunna få en möjlighet att lära sig mer.

Läs mer

Perspektiv på C:s och KD:s dåliga opinionssiffror: MP 1988-1991 och NyD 1991-1994

Idag presenteras den senaste upplagan av SIFOs väljarbarometer. Det är inga goda nyheter för varken Centerpartiet eller Kristdemokraterna, som i mätningen får 3,7 respektive 3,3 procent, båda under riksdagsspärren på fyra procent, även om det på grund av att det är en urvalsundersökning finns en felmarginal kring skattningarna.

Riksdagsspärren medför, som jag skrivit om i tidigare inlägg, ett strategiskt element i röstandet. Om väljare inte bara har en preferens för ett parti utan också för vilken färg regeringen ska ha blir det oattraktivt att lägga sin röst på ett parti som hamnar utanför riksdagen. Rösten bidrar ju inte då till att stärka ett regeringsalternativ.

Läs mer

En politolog jubilerar

Idag fyller en av de flitigaste skribenterna på bloggen, Gissur Erlingsson, 40 år. För oss övriga skribenter på bloggen är det en ynnest att få samarbeta med Gissur som är en av landets mest kreativa och produktiva statsvetare vars forskningsproduktion verkligen förtjänar att uppmärksammas. Gissurs forskning spänner över en rad områden och den som tar sig an hans böcker och artiklar kommer att lära sig mycket om hur modern politik och demokrati fungerar. Gissur är flitigt aktiv både i den svenska offentliga debatten och det internationella forskarsamhället. Han är en av allt för få statsvetare som är ett självklart inslag både i Almedalen och på amerikanska statsvetenskapliga konferenser.

Gissur disputerade 2005 på en avhandling om varför nya partier bildas, ett ämne som han nyligen återvänt till här på bloggen. Dessförinnan hade han hunnit forska om bland annat kommundelningar och medborgerligt engagemang. Efter disputationen ägnade Gissur framförallt sig åt forskning om korruption i svenska kommuner, något han uppmärksammade innan frågan skulle visa sig att bli sprängstoff i medierna. Hans forskning har också, bland annat, berört politiska partier, hur den lokala demokratin bör organiseras, villkoren för förtroendevalda, hur  Sverigedemokraternas och Piratpartiets framgångar kan förklaras, och mycket annat. Signifikativt för Gissurs forskningsproduktion är att man ofta finner kreativa tankegångar, en oräddhet för att ta sig an obekväma frågor och infallsrika kopplingar mellan spelteoretiska analyser och avancerade forskningsmetoder.

Mitt eget första möte med Gissur skedde våren 2001. Jag lästa b-kursen i statsvetenskap i Lund och Gissur var doktorand på institutionen. Min handledare på b-uppsatsen föreslog att jag skulle fråga Gissur till råds angående mitt uppsatsämne. Sagt och gjort knackade jag på hans dörr och fem minuter senare hade han, samtidigt som han tog på sig sina ytterkläder och packade sin väska, vänligt men bestämt förklarat att min uppsatsidé nog inte var så lyckad och försett mig med en ny spetsigare problemformulering och en diger lista med böcker jag borde läsa. Därefter tog det några år innan vi sågs igen. 2008 hade jag själv blivit doktorand och Gissur var för längesen disputerad då vi träffades på en konferens och han gav mig, som han alltid gör, uppmuntrande och sporrande kommentarer. Året därpå hörde han helt oförhappandes av sig och undrade om vi inte skulle skriva en artikel ihop, vilket mynnade ut i ett roligt, kreativt och problemfritt samarbete. Det blev inte en artikel utan istället en handfull publikationer om utmanarpartier (och Piratpartiet i synnerhet) och politiskt engagemang.

På Gissurs födelsedag vill jag särskilt slå ett slag för och rekommendera några höjdpunkter i hans produktion som bör vara obligatorisk läsning för den som är politiskt intresserad: artikeln ”Anti-Immigrant Parties, Local Presence and Electoral Success” (tillsammans med Karl Loxbo och Richard Öhrvall) där det analyseras hur lokal närvaro och organisering påverkar Sverigedemokraternas framgångar, den fantastiska texten med Anders Sundell där de gör slarvsylta av oseriösa kommunrankningar, och artikeln ”The Eroding Effect of Corruption on System Support in Sweden” (tillsammans med Jonas Linde) där svenskars syn på korruption och dess effekter analyseras i jämförelse med andra nordiska länder.

Vi övriga skribenter på politologerna hurrar idag för Gnestas stolthet och ser med tillförsikt fram emot vad hans penna kommer att producera i framtiden!

Kommer Kristna Värdepartiet att göra en Ralph Nader mot Kristdemokraterna?

För några veckor sedan tillkännagavs starten av ett nytt parti, Kristna Värdepartiet. Dess viktigaste fråga är att göra aborter olagliga, och de menar att Kristdemokraterna svikit sina väljare i den här frågan. Partiet är ännu mycket litet och har till exempel inte registrerat sig hos valmyndigheten, vilket det krävs 1500 namn för att göra. Trots detta fick partiets start ganska mycket uppmärksamhet i media.

Om partiet växer tillräckligt mycket för att ställa upp i riksdagsvalet är det självklart mycket osannolikt att partiet skulle lyckas ta några mandat. Vi fick visserligen ett nytt parti i riksdagen vid det senaste valet, Sverigedemokraterna, men då ska det betänkas att de redan hade mandat i ungefär hälften av Sveriges kommunfullmäktige.

Kristna Värdepartiets grundande fick mig ändå att dra en parallell till det amerikanska presidentvalet 2000, och politikern Ralph Nader. Nader ställde då upp i presidentvalet som kandidat för Gröna partiet, med fokus på miljö- och konsumentfrågor. Det Gröna partiet för precis som alla andra amerikanska partier förutom Demokraterna och Republikanerna en tynande tillvaro. Anledningen är det amerikanska ickeproportionella valsystemet där bara ett parti kan vinna i varje valkrets. Detta leder till utvecklingen av ett tvåpartisystem, och kallas Duvergers lag, eftersom det är så nära en lag man komma inom statsvetenskapen. I den här youtubefilmen ges en mycket pedagogisk (och underhållande) förklaring till hur detta går till.

Läs mer

En fjärdedel minns inte hur de röstade sist

Det kan verka otroligt. Men faktum är att även det politiska minnet kan svika oss. Särskilt om det förflutit fyra år sedan vi sist deltog i ett allmänt val. Det visar sig att en stor grupp väljare inte riktigt minns sitt partival.

Undersökningsdesignet för de svenska valundersökningarna (www.valforskning.pol.gu.se) är sedan 1976 en tvåvalspanel som tillåter oss att undersöka i vilken utsträckning väljare minns sitt partival. Hälften av de som intervjuas i samband med varje val har vi nämligen haft förmånen att intervjua en gång tidigare, vid det senaste valet.

I en tidigare analys jag presenterat på min forskarblogg visade det sig att 26 procent av väljarna 2006 inte mindes sitt partival från 2002. En fjärdedel av respondenterna i 2006 års valundersökning gav ett annat svar på frågan om hur de röstade 2002 än vad de hade gjort när vi intervjuade dem fyra år tidigare. Alla dessa inkonsistenta svar behöver dock inte handla om minnesfel. Vi människor har en stark förmåga att önsketänka och efterrationalisera.

Läs mer

Påverkar vädret valdeltagandet?

Det här inlägget är samförfattat av Mikael Persson, Anders Sundell och Richard Öhrvall.

Uselt väder för att rösta, klagade ordföranden för valförättarna i valkrets fjorton sedan han med en smäll fällt ihop det dyvåta paraplyet…” – José Saramago, Klarsynen (översättning Hans Berggren)

Omslaget till den engelska utgåvan av José Saramagos "Klarsynen".

Omslaget till den engelska utgåvan av José Saramagos ”Klarsynen”.

Så börjar romanen Klarsynen” av nobelpristagaren José Saramago. Vid vallokalen väntar valförrättarna och partiernas representanter medan regnet öser ner utanför. Bokomslaget till den engelska utgåvan illustrerar den öde vallokalen.

Enligt ett vanligt förekommande antagande, som då och då framförs både i media och av forskare, påverkar vädret (i synnerhet regn) valdeltagandet. Läs mer