Väljarna och valrörelsen

Idag är det 127 dagar kvar till Europaparlamentsvalet och 239 dagar kvar till Riksdagsvalet och. Supervalåret 2014 har inletts och vi är många som med spänning ser fram emot hur valåret kommer att gestalta sig. I det här inlägget ska jag jämföra hur väljarna uppfattar valrörelserna i två tidigare val: Europaparlamentsvalet (EUP) 2009 och Riksdagsvalet 2010. Som nämnts i tidigare blogginlägg benämns inom statsvetenskaplig forskning ofta Europaparlamentsval som ett andra rangens val. En aspekt som skiljer andra rangens val (ofta lokala/regionala val och Europaparlamentsval) från första rangens val (oftast det nationella parlamentsvalet) är en mindre intensiv valrörelse med lägre intresse från såväl partier, politiker, media och väljare. I de svenska valundersökningarna ställs frågor till de utvalda respondenterna om deras intresse för valrörelsen. Tack vare att samma frågor delvis ställs i  valundersökningarna i samband med EUP-val och Riksdagsval finns goda möjligheter att göra jämförelser om väljarnas uppfattningar av valrörelsen.

Figuren nedan visar väljarnas intresse för valen och valrörelserna. Till att börja med går det att konstatera att väljarnas intresse för politik i allmänhet inte skiljer sig åt beroende på om frågan ställs efter ett Europaparlamentsval (gul stapel) eller ett Riksdagsval (blå stapel). Drygt halva väljarkåren anger att de är ganska eller mycket intresserade av politik. Överlag sker små förändringar över tid i graden av intresse för politik bland svenskarna. Enligt de nationella SOM-undersökningarna går det att se ett något ökat intresse för politik i samband med valår men den generella bilden är att runt hälften av svenskarna är politiskt intresserade (Weibull, Oscarsson & Bergström, 2012: 26).

Nästa indikator som jämförs är i vilken grad väljarna instämmer i påståendet att det spelar stor roll vem som vinner eller förlorar. I EUP-valet 2009 instämde 45 procent av väljarna i detta påstående medan motsvarande siffra bland väljarna i Riksdagsvalet 2010 var 84 procent – nästan dubbelt så stor andel som i EUP-valet. Det här är givetvis en viktig indikator på valets viktighet. Om det inte spelar roll vem som vinner eller förlorar blir viljan att rösta också lägre. Det går samtidigt att konstatera att andelen väljare som i samband med Riksdagsvalet 2010 ansåg att det är viktigt vem som vinner eller förlorar valet nådde all time high sedan första mätpunkten för den här frågan (1964 års val) (se Oscarsson & Holmberg 2013: 145).

figureuprdvalrörelse

Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2009 och Valundersökningen 2010.

Väljarna gör också olika bedömningar av hur stora skillnader det är mellan partierna som konkurrerar i EUP-valet respektive Riksdagsvalet. Andelen väljare som anser att det är mycket eller ganska stora skillnader mellan partierna i EUP-valet är 28 procent medan motsvarande siffra för Riksdagsvalet är 48 procent. Även i denna fråga kan vi konstatera att 2010 års Riksdagsval är det val i mätserien (sedan 1973 års val) som väljarna uppfattat störst skillnader mellan partierna (se Oscarsson & Holmberg 2013: 145).

Det är också färre väljare som försöker övertyga andra om att rösta på ett visst parti i samband med EUP-valet jämfört med Riksdagsvalet. Visserligen är det överlag relativt väljare som ägnar sig åt att övertyga andra. I EUP-valet anger 10 procent av de svarande att de försökt övertyga andra medan 16 procent anger detsamma i samband med Riksdagsvalet.

Enligt tidigare studier av svenska väljare ökar andelen väljare som bestämmer sig för sitt partival under valrörelsen vilket medför att valrörelserna och inte minst valspurten blir allt viktigare (Oscarsson & Holmberg 2013: 170). Med tanke på att 46 procent av väljarna 2009 bestämde sitt partival för EUP-valet under valrörelsens sista vecka finns all anledning för partierna att öka sitt engagemang. Som jag visade i ett tidigare inlägg röstar väljarna oftare på småpartier och utmanarpartier i EUP-valet. Den som lyckas bäst i valspurten inför EUP-valet 2014 kan potentiellt vinna över många väljare. I Riksdagsvalet 2010 var det 30 procent av väljarna som bestämde sitt partival under sista veckan vilket var en något lägre siffra jämfört med de tre föregående valen (Oscarsson & Holmberg, 2010: 22).

Den sista indikatorn på väljarnas intresse för valrörelsen är en fråga om hur många som gjort ett så kallat partitest. Möjligheten för väljarna att på olika mediers hemsidor fylla i en valkompass eller partitest för att matcha sina åsikter med partiers ståndpunkter i sakfrågor ökade kraftigt i samband med valet 2010 och spås öka ytterligare under Supervalåret. I EUP-valet 2009 angav 11 procent av de svarande att de gjort partitest medan motsvarande siffra i Riksdagsvalet 2010 var 28 procent. Tidigare studier visar att det finns en liten grupp väljare – särskilt yngre och mer osäkra väljare – för vilka resultaten av partitestet faktiskt delvis påverkar hur de sedan röstar. För den stora majoriteten väljare är partitestet dock mer att betrakta som en slags politisk underhållning som inte påverkar valet av parti (Oscarsson & Holmberg 2013: 157).

Sammanfattningsvis går det att konstatera att väljarnas intresse för valrörelsen inte helt oväntat skiljer sig en hel del mellan de två valen. EUP-valrörelsen är betydligt svalare och mindre intressant ur väljarnas perspektiv. Samtidigt är det också tydligt att det finns outnyttjad potential i EUP-valrörelsen. Med ett större intresse från partier, kandidater och media kan valtemperaturen i valrörelsen inför Europaparlamentsvalet stiga vilket gör fler väljare intresserade av valet vilket i slutändan leder till att fler väljare röstar.

Referenser:

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (red) (2010) Väljarbeteende i Europaval, Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen. http://www.valforskning.pol.gu.se/digitalAssets/1325/1325593_oscarsson—holmberg–2010–v–ljarbeteende-i-europaval-hemsideversion.pdf

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norsteds Juridik

Weibull, Lennart, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red). 2012. Svenska Trender 1986-2011. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1384/1384743_svenska-trender-1986-2011.pdf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s