Motverkar ”Vital demokrati”-propositionen andemeningen i Vallagskommitténs förslag?

Ta inlägget för vad det är: en reflektion från elfenbenstornet. Det principiella argument som förs fram är, från min sida, något intuitivt. Jag tror/hoppas det håller, men det ska erkännas att jag inte har överblick över detaljer och finlir som rör frågan som avhandlas. Argumentet är att det finns förslag i Proposition 2013 14/5 (som föreslår ändringar Kommunallagen) som riskerar att lite grand motverka grundavsikten i Proposition 2013 14/48 (som föreslår ändringar i Vallagen för att öka proportionaliteten i kommunala val).* 

Minns du Proposition 2013 14/48Om inte, låt mig färska upp minnet. Propositionens titel är talande, Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val. Syftet är att ändra valsystemet för att bl.a. ”säkerställa att partierna får en representation i […] kommunfullmäktige som överensstämmer med partiets väljarstöd”. På Politologerna har Olle Folke kommenterat ett par av förslagen uttömmande, och bl.a. uppmärksammat de passager som handlar om att införa utjämningsmandat i kommunalvalen – samt sänka divisorn från 1,4 till 1,2 – för att få en bättre proportionalitet i valen. Propositionen bygger på Vallagskommitténs utredning, som redovisades i 2013:24 E-röstning och andra valfrågor. 

Parallellt med Vallagskommittén har utredningen Kommittén för förstärkning av den kommunala demokratins funktionssätt pågått. Kommitténs arbete utmynnade i SOU 2012:30 Vital kommunal demokrati, som ligger till grund för Proposition 2013/14:5 Vital kommunal demokrati. Ett förslag här, som nyligen fått en del istid i medierna, är värt att uppmärksamma i anslutning till Vallagskommitténs idéer för att öka proportionaliteten i kommunala val: Mindre kommuner ska nämligen ges ett rätt så verkningsfullt valtekniskt verktyg: Kommuner med mellan 8 000 och 16 000 röstberättigade kan (om de så vill) minska sina fullmäktige till 31 ledamöter, och kommuner med färre än 8 000 röstberättigade tillåts ha ett minsta antal ledamöter om 21. Reformen berör kommuner med färre än 16 000 röstberättigade, vilket är omkring hälften av landets kommuner, om jag förstått saken rätt.

***

Det finns flera goda argument som ligger bakom reformen, men här vill jag uppmärksamma en teoretisk valteknisk konsekvens av Vital demokrati-propositionen:** på ett principiellt plan riskerar den att lite grand upphäva en av avsikterna med Proportionell fördelning av mandat…-propositionen; att partier ska få så många mandat i fullmäktige som deras väljarstöd motiverar. Såhär: Kommuner som väljer att maximalt utnyttja möjligheten att minska sina fullmäktige (säg, gå från 31 till 21 mandat), kommer i praktiken att höja den effektiva spärren för hur många röster som krävs för ett mindre parti att komma in i fullmäktige.

Allt annat lika gäller – ju färre mandat som ska fördelas, desto svårare blir det för de (relativt sett) mindre partierna att komma in i fullmäktige. Omkring hälften av landets kommuner utrustas sålunda med ett instrument som – om de väljer att utnyttja det – de facto höjer den spärr som Proposition 2014 14/48 har föreslagit att man ska införa i kommunalvalen.

Nå, hur stor blir effekten? Nu blir effekten av en fullmäktigeminskning inte så stor som den hade blivit om inte Vallagskommittén föreslagit att sänka den första divisorn vid tillämpningen av den s.k. jämkade uddatalsmetoden (som används när röster ska omvandlas till mandat) från 1,4 till 1,2.

Låt oss fokusera på de kommuner som kan minska sina fullmäktige som mest – det är där effekterna kan bli som störst. Hade man behållit divisorn 1,4, hade de effektiva trösklarna sett ut på följande sätt i en kommun som minskat sitt fullmäktige från 31 till 21 mandat (och nu stjäl jag helt sonika resonemangen från  Lagrådsremissen ang Vital demokrati, som tabellen nedan är hämtad från, se s. 18):

Effekt av minskat fm, div 1,4Med nuvarande divisor på 1,4 skulle en minskning av fullmäktige från 31 till 21 mandat innebära att den faktiska spärren för att ett parti troligen ska få ett mandat gå från ca 2,2 procent (där den är idag) till 3,3 procent. Men Vallagskommitténs förslag att sänka divisorn till 1,2 mildrar denna effekt. På s. 19 i Lagrådsremissen hittar vi nämligen följande tabell, där man räknat på den nya effektiva tröskeln efter att en kommun minskat fullmäktige från 31 till 21 mandat; men där den nya divisorn á 1,2 gäller:

Effekt av minskat fm, div 1,2

Tabellen visar att den faktiska spärren för att troligen få ett mandat skulle bli ca 2,8 procent i ett fullmäktige med 21 mandat när Vallagskommitténs förslag plus Vital demokrati-förslaget implementerats (och använts av berörda kommuner). Men igen, med reservation för att jag missar finlir och detaljer här (ni får vädra invändningar i kommentarsfunktionen…): en kommun som maximalt utnyttjar möjligheten att minska fullmäktige, kan alltså göra en aning surare för småpartier – man tvingas så vitt jag förstår locka 0,6 procentenheter fler röster (än läget är innan en fullmäktigeminskning) för att få representation där fullmäktige får 21 platser snarare än 31.

***

Poängen? I ett vällovligt försök att göra livet lite enklare för partiorganisationer i de mindre kommunerna (att underlätta arbetet med att fylla förtroendeposter i kommunen med uppdragsvilliga personer), tycks det som om Vital demokrati-utredningen byggt in en detalj i sitt reformförslag som riskerar att minska proportionaliteten i de mindre kommunerna: att de facto-tröskeln för småpartier att ta sig in i fullmäktige höjs, alltså, motverkande andemeningen i Vallagskommittén om att öka proportionaliteten i kommunalvalen.

Som synes av lagrådsremissen – detta är inga nyheter. De potentiella implikationerna av fullmäktigeminskning är kända. Men kända är en sak, huruvida insikten är spridd bland dem som mest kan beröras av reformen är en annan. Skulle jag bo i en kommun som idag har 31 mandat i fullmäktige och där man pratar om att minska fullmäktige till 21 platser, och jag representerar ett mindre parti som balanserar runt 2-3 procent av rösterna, skulle jag nog motsätta mig förslag till att minska antalet platser i fullmäktige…

____

Det är viktigt att påpeka att inlägget rör en detalj beträffande proportionaliteten; i sina huvuddrag påverkas förstås inte Valkommitténs förslag. Som Olle Folke påpekat i ett tidigare inlägg fanns det ett slags orättvisa i systemet som gjorde att den effektiva småpartispärren kunde variera mellan 1,5 och cirka 5 procent. Nu varierar den mellan 2 och 3 procent. Det jag intresserar mig för i inlägget är hur spärren kan förändras inom en och samma kommun, när antalet mandat i kommunfullmäktige minskas från tidpunkt 0 till tidpunkt 1.

** Vallagskommittén ville främst komma åt bristen på proportionalitet i kommuner som är indelade i valkretsar (för, som t.ex. Nils O Erlandsson (2005) påpekar, valkretsindelningen är ett avsteg från principen att alla röster är lika värda; och detta är ett faktum som lett till heta politiska strider om t.ex. hur många valkretsar en kommun kan ha (beroende på att småpartier kan missgynnas av flera – se t.ex. här). Vallagen har hittills påbjudit att kommuner med fler än 6 000 röstberättigade får delas in i två eller flera valkretsar, och om det finns fler än 24 000 röstberättigade, eller kommunen utser minst 51 fullmäktige, måste kommunen indelas i två eller flera valkretsar.

Men kom ihåg: utjämningsmandaten gör att den tröskelhöjande effekten av valkretsindelning försvinner. Och, att med Vallagskommitténs nya förslag: väljer man att valkretsindela, höjer man bums – med Vallagskommitténs nya förslag – småpartispärren till 3 procent. Samtidigt med detta ska man ha i bakhuvudet att kommittén föreslagit att kommunerna ska få ordentligt ökad frihet vad gäller indelningen i valkretsar – skyldigheten att dela in en kommun i valkretsar tas bort; och för samtliga kommuner ska detta nu vara frivilligt. Emellertid gäller: om en kommun har 36 000 eller färre röstberättigade får kommunen delas in i valkretsar endast om särskilda skäl finns.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s