Skolsegregation och boendesegregation

Den senaste tiden har det i olika sammanhang diskuterats om skolvalet ökar segregationen. Enligt en opinionsundersökning anser 55 procent av föräldrarna att det fria skolvalet ökat segregationen, och både Vänsterpartiet och vissa Socialdemokrater har argumenterat för att det ska avskaffas för att motverka olika typer av segregation.

Jag kan inte säga någonting om skolvalets eventuella effekter, utan tänkte i det här inlägget endast presentera lite siffror på hur skolsegregationen ser ut i grundskolan, med avseende på elever med utländsk bakgrund. I ett tidigare inlägg presenterade jag kort lite siffror om segregation mellan utlandsfödda och infödda i svenska kommuner. Hur förhåller sig denna boendesegregation i kommunen till skolsegregationen?

Skolverket tillhandahåller data på andelen elever med utländsk bakgrund (födda utomlands, eller födda i sverige med två utlandsfödda föräldrar) för alla skolor. Jag har utifrån detta för varje kommun räknat fram ett så kallat dissimilaritetsindex. Indexet får ett lågt värde när andelen elever med utländsk bakgrund på alla skolor är densamma, och ett högt värde när andelen är hög på vissa skolor och låg på vissa skolor. I de fall där antalet elever med utländsk bakgrund är färre än 10 anger inte Skolverket det exakta antalet. Jag har då antagit att antalet sådana elever är 5. Jag har slagit ihop alla årskurser för skolor med samma namn. Skolor med färre än tio elever ingår inte i undersökningen.

I tabellen nedan visas de femton kommuner som får högst värde på skolsegregationsindexet i grundskolan, samt värdet på indexet (Obs! I det tidigare inlägget om boendesegregation hade jag glömt att dividera indexets värde med 2 – rankningen är dock densamma). Segregationen i grundskolan är enligt det här sättet att räkna värst i Trollhättan – den kommun som också bedömdes vara mest segregerad i min tidigare undersökning. I valdistriktet Kronogården Södra var till exempel andelen födda i utlandet (bland de som var röstberättigade i kommunalvalet 2010) 58 procent. På skolan Kronan i samma område har 94 procent av de 365 eleverna utländsk bakgrund. Av de 376 eleverna på Sjuntorpsskolan i samma kommun har bara cirka 5 procent utländsk bakgrund.

Rang Kommun Dissimilaritetsindex
1 Trollhättan 60
2 Söderhamn 55
3 Botkyrka 55
4 Göteborg 54
5 Kristianstad 54
6 Landskrona 54
7 Borås 52
8 Gävle 52
9 Norrköping 51
10 Halmstad 51
11 Linköping 51
12 Malmö 50
13 Burlöv 50
14 Södertälje 49
15 Stockholm 49

Faktum är att 12 av de 15 mest skolsegregerade kommunerna också återfinns bland de 15 mest boendesegregerade kommunerna, alla förutom Söderhamn, Gävle och Burlöv.

Hur ser då kopplingen mellan boendesegregation och skolsegregation ut när man gör ett systematiskt test med alla kommuner? Den så kallade korrelationskoefficienten (r), som har ett maxvärde på 1 (perfekt samband) visar att det finns ett starkt samband mellan boendesegregation i kommunen och segregation i grundskolan: r=0.76. Detta illustreras i diagrammet nedan. Varje kommun är en prick. Kommuner med hög boendesegregation har också en högre skolsegregation.

Sambandet mellan segregation i boende och segregation i grundskolan.

Sambandet mellan segregation i boende och segregation i grundskolan.

För att göra det lite tydligare har jag i diagrammet nedan bara ritat ut de 47 kommuner som har minst 50000 invånare, tillsammans med kommunnamnen. Återigen framgår att det är ett mycket starkt samband mellan boende- och skolsegregation.

Samband mellan boendesegregation och skolsegregation i kommuner med minst 50000 invånare.

Samband mellan boendesegregation och skolsegregation i kommuner med minst 50000 invånare.

Vad beror detta på? I en studie där en enkätundersökning gjordes med föräldrar framkom att den viktigaste faktorn för valet av grundskola också är närhet till hemmet, vilket ju är förståeligt i och med att vi för de lägsta åldrarna pratar om barn som är sju år. Vidare blir man också tilldelad den grundskola som ligger närmast om man avstår från att göra ett val. Trots möjligheten att välja skola verkar det alltså finnas ett starkt samband mellan hur segregerat boendet är i en kommun och hur segregerade dess skolor är.

Som vanligt är det viktigt att komma ihåg att det finns brister i alla sätt att mäta. Täby framstår här som en kommun med förhållandevis låg segregation. Den skola som har störst andel elever med utländsk bakgrund har 28 procent, och i de flesta andra ligger andelen mellan 10 och 20 procent. Samtidigt är detta ju lågt om man jämför med andra kommuner i Stockholmsområdet. Måttet visar alltså att segregationen mellan skolor inom Täby är låg, men inte huruvida Täby som helhet är segregerat jämfört med närliggande kommuner. Denna undersökning ska alltså inte tolkas som något definitivt svar på hur segregation ser ut i Sverige. Det finns ju också andra typer av segregation, till exempel med avseende på resultat, som inte behandlas här.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s