Politiska grafer

Av allt att döma kommer statistik och statistiska analyser bli allt vanligare och viktigare i framtiden. I och med att mer och mer av samhället digitaliseras blir det allt enklare att samla in stora mängder data vilket öppnar upp för fler och nya analyser. Det blir också, är min uppfattning, allt vanligare att organisationer och individer använder sig av grafer och diagram för att kommunicera information på ett effektivt sätt, till exempel inom politiken. Den som läst något av mina inlägg här på Politologerna har kanske sett att jag själv också är rätt förtjust i grafer av olika slag. I det här inlägget tänkte jag bara presentera tre ovetenskapliga och subjektiva tankar om hur man kan göra effektiva grafer samt även drista mig till att recensera några exempel från de politiska partiernas Twitter- och Facebookkonton.

1. Berätta en historia
Vilket budskap är det tänkt att grafen ska förmedla? Detta är naturligtvis viktigt att tänka på om man gör en graf för en politisk kampanj, men också om det är för en forskningsartikel. Vad är det tänkt att läsaren ska lära sig av grafen? När man vet vilket budskapet är bör man renodla grafen så mycket som möjligt för att göra budskapet tydligt. Data talar inte för sig själv. Interaktiva visualiseringar av olika slag är ofta häftiga, och verkar vid första anblicken imponerande, men överskattas i mitt tycke ofta. Min erfarenhet är att jag ofta klickar runt lite, men sedan har svårt att hitta något intressant. Ju mer data, desto svårare att veta vad man ska titta efter, och vad det är som är anmärkningsvärt.

2. Det är du som ska göra jobbet
Det jag menar här är att det aldrig finns en ursäkt för att inte göra sin graf så pedagogisk den kan bli. Utgångspunkten i de flesta fall är att folk inte är så intresserad av vad du har att säga. Folk skummar en tidningsartikel, läser bara sammanfattningen på en forskningsuppsats, eller slänger snabbt kampanjbroschyren. Det bör därför inte krävas särskilt mycket ansträngning för att förstå hur en graf ska läsas. Det är den som gör grafen som ska göra jobbet, inte den som läser. Detta är inte ett argument för fördumning, utan för förtydligande.

3. Så enkelt som möjligt, men inte enklare
I enlighet med tips ett och två, och för att det ofta tvingar en att tänka mer strukturerat, är det ofta en bra idé att försöka förenkla. I det här blogginlägget finns en fantastisk animation på hur det kan gå till. Men – inte längre än det går, alltså så långt att grafen blir vilseledande på grund av att viktig information utelämnats. Det är enklare att redovisa ett spridningsdiagram över sambandet mellan två variabler än en komplicerad statistisk analys som försöker ta hänsyn till alternativa förklaringar, men då får man inte heller påskina att sambandet i grafen är ett bevis för att det ena orsakat det andra, till exempel.

Jag tänkte nu titta lite närmare på några exempel på hur riksdagspartierna använder sig av grafer i sin offentliga kommunikation. Jag gick in på partiernas officiella Twitterkonton och tog den senast publicerade grafen. Flera av partierna, bland annat S och M, hade en hel del. SD hade inget på Twitter men en del på Facebook. FP och KD hade inga alls, varken på Twitter eller Facebook.

Vänsterpartiet. Betyg: 1/5
v_45
Vilket parti för den bästa skolpolitiken (enligt ”lärare och annan skolpersonal” enligt medföljande tweet)? Tydligen Vänsterpart, enligt den här grafen som fick 45 retweets. Budskapet är tydligt, men det här tycker jag är ett tydligt exempel på en väldigt underarbetad graf. Varför har alla partier en blå nyans som färg och inte den vanliga partifärgen? Varför är partinamnen kapade? Varför presenteras inte partierna i texten i fallande ordning så att man kunde se att flest tyckte att V hade bäst politik? Varför redovisas antal svarande för varje parti och inte bara totalsumman? Allt detta hade gjort grafen tydligare och mer effektiv, tror jag. Grafen är visserligen gjord av Skolporten och inte partiet, men det hade ju bara tagit fem minuter att göra den snyggare i Excel utifrån siffrorna.

Socialdemokraterna. Betyg: 1/5
s_14
Den här pärlan inkasserade 14 retweets och ackompanjerar en artikel på DN Debatt av Magdalena Andersson och Mikael Damberg. Den är visserligen enkel och snygg, men så enkel att den blir otydligt. Vad betyder det att ungdomar är fast i arbetslöshet? I artikeln står att det handlar om genomsnittlig längd på arbetslösheten (för alla eller bara för de som är arbetslösa?) men det står ju inte i grafen. Det är dessutom oklart vad det mörkare blåa området i den högra stapeln betyder. Jag antar att det ska visa hur mycket som det har ökat, men det står ingenstans och gör nästan att staplarna ser mer lika ut. En bra sak är att partiets namn står angivet i grafen, ifall grafen sprids vidare.

Men det mest komiska med grafen (och debattartikeln) är att faktauppgiften i huvudbudskapet (längden har ökat med 30 procent) är felräknad. I debattartikeln står att arbetslöshetens medellängd ökat från 12,6 till 18,1 veckor. Det är en ökning med 44 procent, inte 30. Däremot är 12,6 70 procent av 18,1, vilket antagligen är anledningen till att de skriver att det ökat med 30 procent. Ett inte helt ovanligt misstag, men i en debattartikel om bland annat vikten av utbildning författad av två av partiets tyngsta politiker blir felräkningen onekligen lite komisk.

Miljöpartiet. Betyg: 3/5
mp_21
Den här är inte helt dum tycker jag. Den visar alltså att miljöskatterna har sjunkit i Sverige sedan 2001, och att de med Miljöpartiets förslag skulle öka betydligt, pedagogiskt illustrerat med avvikande färg. Min enda invändning är att det ser lite slarvigt ut att det i förklaringen står ”Sweden” istället för Sverige och ”Linjär(Sweden)” som förklaring till trendlinjen. Varför inte bara skriva ”Trend” eller ”Framräknad trend” eller något i den stilen?

Centerpartiet. Betyg: 3/5
c_12
En hyfsat pedagogisk bild med 12 retweets som visar svarsfördelningen på en (givetvis hårt vinklad) enkätfråga bland både S-väljare och hela väljarkåren. Plus för källhänvisning, pedagogiska färger, partilogga, tydligt budskap i rubriken. Minus: Jag tycker att det kunde gjorts ännu tydligare att det är fler som tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag än ganska eller mycket bra, vilket väl är det centrala förhållandet. Sen tycker jag också att den ”rustika” grafiken med diagrammet målat på ett plank är ganska snygg, men de vertikala linjerna förvillar ju när man ska läsa grafen.

Moderaterna. Betyg: 1/5
m_30
Den första negativa grafen (30 retweets), som syftar till att visa en hel del: Att de rödgröna vill höja skatten, att det kommer leda till färre jobb , vilket inte ger så mycket intäkter som de lovar, vilket i sin tur leder till ett djupare budgethål. Dessutom med en bild på Magdalena Andersson i bakgrunden.

Helrörigt, tycker jag. Vad betyder siffrorna ovanför staplarna? Är det miljarder kronor eller procent av någonting? På vilket sätt hänger de gigantiska neråtpilarna ihop med de bruna staplarna? Efter att ha stirrat på grafen i en kvart tror jag att jag börjar förstå hur det hänger ihop, men det kunde gjorts betydligt klarare. Om huvudbudskapet är att det saknas finansiering skulle jag bara haft staplarna, samt siffror på hur mycket det fattas i varje budget (röd stapel minus brun stapel). Om budskapet istället är att det slår mot jobben skulle jag istället bara presenterat jobbsiffrorna. Varför inte två grafer? Så enkelt som möjligt är min devis, som sagt. Men andra kanske förstår mycket snabbare än mig.

Sverigedemokraterna. Betyg: 3/5
sd_fb_127
Enkelt och hyfsat tydligt – EU-avgiften har blivit större än vad Fredrik Reinfeldt sa (förutom 2016). Bra med partilogga. Kanske kunde man gjort det ännu tydligare genom att ha ett streck vid 32 miljarder och sedan rödmarkera den del som överstiger detta, eftersom det är huvudbudskapet. Jag hade gärna sett en källa på både EU-avgiftens storlek och på Reinfeldts citat.

Avslutning
Det här är alltså bara mina personliga tankar om vad som gör en bra graf. De flesta av mina kommentarer handlar om hur det ska bli tydligare, och kan kanske uppfattas som onödiga. Men varför inte försöka få med alla? Som bonus kommer vad jag tycker är ett riktigt bra exempel på en politisk graf, hämtad från moderaternas Twitterkonto (55 retweets). Enkelt, snyggt, med källa, Sverige utmärkt i egen färg, fina flaggor och med källhänvisning. En nackdel är att inte moderaternas logga finns med. Jag har sett den här och andra grafer av samma typ spridas vidare av andra där det inte framgår vem som är avsändare, vilket jag tycker minskar trovärdigheten. Betyg: 4,5/5
m2_55

One thought on “Politiska grafer

  1. Ping: Helgläsning vecka 17 | Six minutes

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s