Är valkompasser bra eller dåligt för demokratin?

En  nätaktivitet som har haft ett stort genomslag i moderna valrörelser är olika typer av valkompasser (voting advice applications). Så gott som alla större medieredaktioner bjuder sin publik på  möjligheter att matcha sina åsikter i sakfrågor med partiernas ståndpunkter. Genom att fylla i en enkät om vad man tycker i ett stort antal sakfrågor får testpersonen reda på vilka partier eller kandidater som står honom eller henne åsiktsmässigt närmast. Hur bra funkar testen? Har de några effekter? Är de bra eller dåliga för demokratin? På några punkter börjar forskningsläget klarna tack vare helt nya studier på området.

 Mer än var fjärde väljare gör partitest i Sverige

Partitest är populära. I Sverige uppger mer än var fjärde väljare uppger att de gjort ett partitest enligt de två senaste valundersökningarna (27 procent 2006 och 28 procent 2010). Valkompasser och partisnurror uppfattas som ett kul och lärorikt inslag i valrörelserna och är sannolikt här för att stanna. 

Partitest för åsiktsmatchning mellan partier och osäkra väljare låter som en harmlös och en i grunden god idé – ett kul och engagerande sätt att sprida information om partiernas sakfrågeståndpunkter och att ge vägledning åt individuella väljare.

Men partitesterna är inte enbart politainment. Analyser av användandet av valkompasser har kunnat visa att en mindre del av väljarna – främst yngre och politiskt oerfarna – faktiskt låter sig påverkas av den rådgivande informationen så till den grad att de får en ny syn på sig själva och partierna och förändrar sitt röstningsbeteende (Oscarsson & Holmberg 2013). Under vissa omständigheter kan testresultaten påverka individer att rösta på ett annat parti än vad de gjort om de inte utfört ett test. Bra eller dåligt? Vi återkommer till det längre fram i inlägget.

Åsiktsnärhet är inte allt

Men användandet av partitest är inte okontroversiell. Medieredaktioners val att erbjuda partitest är ett kraftfullt normativt ställningstagande. Testen bygger oftast på en extrem variant av en åsiktsröstningsmodell som inte tar hänsyn till andra faktorer än ståndpunkter i sakfrågor. Testkonstruktören gör antagandet att inga andra faktorer än matchningen av sakfrågeståndpunkter mellan väljare och valda är allenarådande för väljarnas partival. 

Åsiktsrepresentation är förstås betydelsefullt men knappast det enda utvärderingskriteriet för en välmående valdemokrati. Det finns många fler komponenter som är viktiga när det gäller hur väljare bör hitta ”sitt” parti. Flera helt avgörande faktorer i den representativa demokratin uteblir helt från rådgivningen: partiernas grad av ansvarstagande, uppnådda politiska resultat, interndemokrati, ideologisk stabilitet och kongruens, koalitionspreferenser, kapacitet att genomföra sin politik, kandidaters och ledares kompetens. Listan kan göras längre.

Jag har ännu inte sett något test som försöker inkorporera annat än åsikter i sakfrågor för matchningen mellan väljare och partier. Det är svårt att plocka med andra faktorer i testerna eftersom dessa bygger på bedömningar av partiers track record, pålitlighet, trovärdighet, kompetens och möjligheter att påverka som inte har något ”facit”: demokratiska medborgare behöver göra självständiga och oberoende egna bedömningar baserade på information om partierna som inte är lika lätt att fastställa som information om deras ståndpunkter i sakfrågor.

 

Svenska analyser av effekter av partitest

Har partitest effekt på väljarnas röstning? Om man ställer frågan till väljarna själva blir svaret ett rungande nej. En förkrossande majoritet bland de som genomfört testerna svarar att de inte haft betydelse för valet av parti. För de allra flesta väljarna tycks partitesten alltså vara ren politainment – politik som underhållning. Åtta procent svarade i våra studier att testen haft viss betydelse och 1 procent att testen spelat en stor roll för partivalet.

Att isolera effekter av partitest från effekter av all annan information under en intensiv valrörelse är en grannlaga uppgift. Vi har försökt 2006 och 2010. Är det då några skillnader i röstning mellan de som tillstår att testen var betydelsefulla och de som säger att de inte hade någon betydelse? Vi genomförde en serie regressionsanalyser för att pröva hypotesen att det finns en direkt oberoende effekt av att ha genomfört partitest även under hårda kontroller för faktorer som påverkar såväl sannolikheten att göra partitest som partivalet. Resultaten bekräftar att det fanns signifikanta effekter i samband med 2006 års val. Då, i valkompassernas barndom, drabbades Socialdemokraterna och Moderaterna av stora röstförluster (-18 re-spektive -17 procentenheter) medan Centerpartiet gynnades stort av partitesten (+19 procentenheter). År 2010 var det betydligt mindre effekter och de når inte statistisk signifikans utom för Socialdemokraterna och Moderaterna i de analyser där vi gjort det lätt för hypotesen (-12 respektive -8 pe). Moderaterna kan alltså ha missgynnats av att väljare genomförde partitest under valrörelsen 2010.

Effekterna kan tyckas vara stora men de aggregerade effekterna på partiernas samlade röststöd är ändå högst marginella eftersom gruppen som gjort test och tagit dem på allvar ändå är relativt små. Vinsterna för demokratin i form av ökat engagemang, intresse och kunskap bland väljarna är enligt min uppfattning långt större än de potentiella farorna med användande av partitest, särskilt när det finns så många olika test. Samtidigt bör testkontruktörer vara medvetna om att det spelar stor roll hur testerna konstrueras och att de har en potential att under vissa omständigheter förmå tusentals väljare att hitta hem till ett annat parti än vad de annars hade gjort.

I boken Nya svenska väljare (därifrån tabellen är hämtad) drar jag och Sören Holmberg slutsatsen att det kanske var nyhetens behag som orsakade de tydliga effekterna av partitest i samband med valrörelsen 2006? Redan år 2010 fanns det fler och kanske också bättre designade test tillgängliga för väljarna. De nya testen som används idag är i än större utsträckning anpassade för att kunna modifieras av användaren. Du kommer själv kunna experimentera med testresultatet genom att själv vikta vilka frågor som ska väga tungt in i resultaten, plocka bort partier du ändå aldrig skulle tänka dig att rösta på, och så vidare. Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet kommer att upprepa vår analys av effekter av partitest på basis av nya data från EP-valet och riksdagsvalet 2014. Hypotesen är att vi fortfarande kommer att hitta tendenser till att små partier gynnas av den särskilda ”uppmärksamhet” de får genom testerna, men att dessa effekter sannolikt blir mindre än 2006 och 2010. Det finns fler test, bättre test och fler test som inbjuder till interaktion med användaren idag än i valkompassernas barndom.

 

Ny forskning om VAA

I dagarna har det kommit inte mindre än sex helt nya artiklar som analyserar utformning och effekter av voting advice applications (VAA). Rosema, Anderson och Walgrave står bakom specialnumret i Electoral Studies. Jag har inte hunnit lusläsa men här kommer en kort sammanfattning av resultaten.

Resultaten är överlag kritiska mot konstruktioner av testen. Otjes och Louwerse menar att algoritmerna i valkompasser oftast inte möter vetenskapliga standarder (skalbarhet i spatiala analyser) för andra dimensioner än vänster-höger. Pianzola lanserar ett nytt sätt att försöka hantera selection bias i analyser av testernas effekter på partival och genomför sedan en analys av Schweiziska väljare som kan läggas till raden av studier som visar att tester har effekter på partival. Lefevere och Walgrave visar att valet av indikatorer i testen spelar stor roll för resultaten; ju fler vänster-högersakfrågor desto bättre fungerar testen för att leda väljare till rätt parti. Och ju fler indikatorer för andra dimensioner desto större fördelar ges till små och extrema partier. Du hittar länkar till artiklarna nedan. Är du inloggad på något universitetsnätverk så kan du läsa dem direkt.

 

 

Referenser

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013) Nya svenska väljare. Stockholm: Norstedts Juridik

 

Martin Rosema, Joel Anderson, Stefaan Walgrave, The Design, Purpose, and Effects of Voting Advice Applications, Electoral Studies, Available online 13 April 2014, ISSN 0261-3794, http://dx.doi.org/10.1016/j.electstud.2014.04.003.

(http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261379414000432)

Keywords: voting advice application; elections; e-democracy; political communication; voter mobilization

Thomas Fossen, Joel Anderson, What’s the point of voting advice applications? Competing perspectives on democracy and citizenship, Electoral Studies, Available online 12 April 2014, ISSN 0261-3794, http://dx.doi.org/10.1016/j.electstud.2014.04.001.

(http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261379414000419)

Keywords: Voting advice application; Citizen competence; Democratic theory; Deliberative democracy; Agonistic democracy; Social choice democracy

Simon Otjes, Tom Louwerse, Spatial Models in Voting Advice Applications, Electoral Studies, Available online 16 April 2014, ISSN 0261-3794, http://dx.doi.org/10.1016/j.electstud.2014.04.004.

(http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261379414000444)

Keywords: voting advice application; spatial model; political party; e-democracy; electoral behaviour

Joëlle Pianzola, Selection Biases in Voting Advice Application Research, Electoral Studies, Available online 18 April 2014, ISSN 0261-3794, http://dx.doi.org/10.1016/j.electstud.2014.04.012.
(http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261379414000523)
Keywords: Selection bias; endogeneity; Voting Advice Applications; voting behavior.

Jonas Lefevere, Stefaan Walgrave, A Perfect Match? The Impact of Statement Selection on Voting Advice Applications’ Ability to Match Voters and Parties, Electoral Studies, Available online 18 April 2014, ISSN 0261-3794, http://dx.doi.org/10.1016/j.electstud.2014.04.002. (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0261379414000420) Keywords: voting advice application; statement selection; issue voting; political parties.

 

4 thoughts on “Är valkompasser bra eller dåligt för demokratin?

  1. Tycker de flesta valkompasser är roliga att göra och visar relativt bra resultat. Dock gäller det ju att frågorna är skarpa och verkligen tränger bakom generella formuleringar som de flesta partier står bakom. En typ av kompasser som sällan funkar tycker jag dock är EU-kompasserna. Alternativet ”ska EU inte syssla med” saknas ofta. Då blir den oinsatta väljaren förmodligen lätt förvirrad över att jämföras med t.ex. Mikael Gustavsson (v) som röstat emot kvotering i bolagsstyrelser eller någon liberal som inte stött en skrivning om abort. Bara ”tycker du att EU ska satsa mer pengar på ekologiskt jordbruk” som exempel blir ju sjukt svår att besvara.

  2. Frågorna är ofta lite i stil med klassikern ”har du slutat slå din fru?”, då de t ex berör en följd- eller sidofråga snarare än huvudfrågan.

    T ex kan frågan lyda ”skall alla kommuner tvingas ta emot flyktingar?”, när den egentliga ideologiska frågan snarare torde vara”skall Sverige ta emot färre flyktingar?”. Även den som vill dra ner invandringen till en bråkdel av idag, kan ju vara av åsikten att de som kommer skall fördelas över landet för att minska ghettobildning, öka integrationen, utnyttja lediga bostäder etc.

  3. I Aftonbladets valkompass för EU-valet för fråga 12, ”Skatten för höginkomsttagare bör höjas”, så svarar Moderaterna ”Håller inte alls med”. Anna Maria Corazza Bildt svar däremot är ”Håller med fullständigt”. Hennes längre svar är ”Skattepolitik är en nationell fråga. Skattehöjningar på jobben är inte är aktuella då det försämrar förutsättningarna för fler att komma i arbete. Jag är emot skattehöjningar som skadar företagande och arbete. Studier, arbete och entreprenörskap måste löna sig.”, vilket utesluter att hon plötsligt fått för sig att skatten för höginkomstagare borde höjas, frågan är om det är Corazza Bildt eller någon anställd hos henne som tryckt fel eller om felet beror på Aftonbladet (som även om det inte är deras fel ändå borde ha kontrollerat svaren bättre.)

    Så, om nu man skall ha valkompasser så vore det nog bra om dessa kontrollerades bättre…

  4. Jag ser två stora problem med dagens valkompasser. Det ena är att frågorna ofta är ställda på ett förenklat och medieanpassat sätt som skapar en enkel dikotomi som inte alls motsvarar komplexiteten i frågan. I det test som DN, SvD och ett flertal andra tidningar använder sig av delas försvars- och säkerhetspolitiken upp i två frågor: NATO-medlemskap och återinförd värnplikt. Ingen av dessa frågor täcker på allvar in de centrala komponenterna i politikområdenas kärna. Både väljare som vill ha ett förstarkt nationellt försvar och väljare som vill nedrusta kan vara för NATO-medlemskap likväl som vilja återinföra värnplikten – eller det motsatta. Samma problematik återkommer i flera politikområden.
    Det andra stora problemet är att frågorna som ställs i flertalet av testerna är – som Oscarsson också påpekar ovan – rena sakpolitikfrågor. Det frågas väldigt lite kring vilken grundsyn väljaren har på centrala frågeställningar som vilken samhällstyp man vill se, vilken rättvisedefinition man relaterar till, hur auktoritärt respektive frihetligt man vill se samhället och så vidare. De stora värderings- och ideologiskillnaderna mellan olika väljare och partier förenklas till sakfrågor med – enligt testskaparna – stort symbolvärde för den värderingsgrund som man uppfattar att frågan speglar. Denna förenkling menar jag ger en missvisande bild av både vad partierna står för i fråga om samhällsvision och av väljarens position i det politiska landskapet.

    Ett intressant exempel på mer omfattande och riktningsvisande test är det som tagits fram av The Political Compass (http://politicalcompass.org/) där betydligt fler värderingsområden testas och en mer komplex bild av både väljarens och partiernas orientering målas upp. Tyvärr är testet utformat efter den amerikanska politikens centralfrågor, vilket gör att vissa frågor kan uppfattas som irrellevanta, men det ger ändå en intressant analys som går djupare än den man finner i svenska nyhetsmedias partitest.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s