Bloggande statsvetare – hela (?) listan!

Det är valår och därmed ett utmärkt tillfälle att kolla in statsvetenskapliga forskarbloggar. Politologerna ger dig hela listan (om någon blogg saknas, tipsa gärna i kommentatorsfältet).

I en krönika i New York Times den 15 februari 2014 framförde journalisten Nicholas Kristof en vädjan till forskare om att delta i högre grad i samhällsdebatten. Kristof argumenterar där för att en allt mer specialiserad forskning, i kombination med en kultur som inte belönar popularisering av forskningsresultat och utåtriktad verksamhet, har lett till en situation där akademin saknar inflytande i debatter kring avgörande samhällsfrågor. Samtidigt framhåller han att det inte borde behöva vara på det viset, eftersom akademiker i dag, med hjälp av nya verktyg, har nya möjligheter att nå ut, till exempel genom nätkurser, bloggar och andra former av social medier.

I Sverige har en helt annan debatt förts. Tidningen Dagens Samhälle publicerade för en tid sedan en artikel över vilka akademiker som citeras flitigast i medierna. I artikeln finns en topplista och av de 50 namnen på den är 20 statsvetare. Ser vi endast till de 10 första namnen återfinns 6 statsvetare. Allra högst finns statsvetarprofessorn Ulf Bjereld vid Göteborgs universitet som under år 2013 citerades 1 733 gånger i svenska medier.

Det tycks således som om svenska forskare i allmänhet och statsvetare i synnerhet deltar aktivt i samhällsdebatten, eller åtminstone som om några av dem gör det (se även Anders Sundells inlägg här på Politologerna). Å andra sidan har Filip Svensson i en kandidatuppsats från 2013 kommit fram till att när statsvetare framträder i medier kommenterar de framför allt aktuella händelser och spekulerar om framtiden, och att förmedlande av egna eller kollegors forskningsresultat är betydligt mer ovanligt.

I högskolelagen fastslås att högskolor har till uppgift att utbilda och bedriva forskning. Utöver dessa två uppgifter ska högskolor även samverka med det omgivande samhället, vilket följaktligen brukar benämnas den tredje uppgiften. En del av detta består i att sprida forskningsresultat. För att kunna göra det krävs en förmåga att kunna popularisera forskningsresultat och även någon kanal för att nå ut. I dag finns nya möjligheter för forskare att nå ut med sina resultat i såväl populariserad som mer avancerad form. Exempelvis kan, som Kristof påpekar, en blogg ge möjlighet att utveckla tankar mer och nyansera kommentarer på ett annat sätt än vad som är möjligt då budskapet filtreras genom media. Dessutom löper man inte samma risk för att bli felciterad.

Man kan naturligtvis invända att bloggande inte passar alla och att det känns lite för mycket förra årtiondet. Men oavsett det, hur vanligt är det med bloggande bland svenska statsvetare? Jag har försökt besvara den frågan. För att göra det har jag hämtat information om vilka doktorander och forskare som finns vid Sveriges universitets statsvetenskapliga institutioner och avdelningar (med undantag för Mittuniversitetet då jag inte kunde hitta någon vettig information på deras webbsida). Totalt sett finns 574 personer i den undersökta populationen.

För att undersöka om respektive person i populationen har en forskarblogg har jag gjort en sökning med hjälp av Googles sökmotor och med följande termer: [Förnamn] [Efternamn] [Universitetets namn] ”Blogg”. Därefter har jag sett om en forskarblogg finns bland de första 10 sökträffarna. Det går självfallet att göra mer ingående sökningar. Å andra sidan kan det invändas att om en forskarblogg ska nå ut bör den kunna nås via en enkel sökning med hjälp av Google. En del kontroller visar även metoden förefaller fungera väl, men om ni upptäcker bloggar som jag har missat får ni gärna tipsa om dem i kommentatorsfältet.

Det är ett inte helt ovanligt fenomen att bloggare slutar uppdatera sina bloggar. Jag har därför valt att definiera de bloggar som jag har funnit som aktiva om de har gjort något inlägg under de senaste 6 månaderna, vilket får ses som en rätt generös definition.

Vad visar då denna enkla genomgång? Resultatet är magert. Jag fann endast 15 forskare med en egen blogg. Om jag räknar med de som bloggar här på Politologerna och inte har någon egen blogg stiger siffran till 23. Av 574 undersökta statsvetare innebär det att endast 4 procent har en blogg där de presenterar sin forskning. Om vi dessutom tar i beaktande att en del bloggar inte är aktiva, sjunker andelen bloggande statsvetare till 3 procent.

Vilka statsvetare är det som trots allt bloggar? Om vi ser till den könsmässiga fördelningen så är det 16 män och 7 kvinnor som bloggar. Det innebär 30 procent kvinnor, vilket är en lägre andel än bland samtliga statsvetare där 46 procent är kvinnor. Manliga statsvetare är alltså något mer benägna att blogga. Samtidigt är det så få statsvetare som bloggar över huvud taget att det skulle räcka med att några fler kvinnliga statsvetare skulle börja blogga så skulle det bli helt jämställt i det avseendet. Av de 23 bloggande statsvetarna är 8 stycken doktorander, vilket motsvarar ungefär samma andel doktorander som det finns bland samtliga statsvetare i populationen. Det insamlade datamaterialet ger alltså inte stöd för att yngre statsvetare skulle vara mer benägna att använda sig av bloggar för att nå ut med sin forskning.

Det finns naturligtvis även forskning som studerar forskarbloggar. Sara Kjellberg (2010) kom i en avhandling i ämnet fram till att forskarbloggen inte ersätter någon annan kommunikationsform, utan i stället används som ett gränssnitt mellan arenorna forskningsfält, samhälle, privatliv och universitet. Den tillför något nytt utan att ersätta. Vid intervjuer med forskare fann hon att motiven för forskare att blogga varierade en hel del, vilket kan ses som ett uttryck för att forskarbloggen är ett verktyg som kan användas på ett flertal olika sätt. En annan studie av brittiska forskarbloggar genomförd av Mewburn och Thompson (2013) nådde ett liknande resultat.

Själv har jag i huvudsak haft mycket positiva erfarenheter av att blogga och uppmuntrar alla som funderar i sådana banor att ge det en chans. För den som vill hålla sig uppdaterad kring forskningsrön finns en del fler statsvetarbloggar att hålla koll på förutom Politologerna, nedan följer hela listan.

Politologer som bloggar på annat håll:

Gissur Ó. Erlingsson, Henrik Oscarsson och själv bloggar jag både på egen blogg och på bloggen 312 hos Svenska Dagbladet.

Andra statsvetare som bloggar:

Ulf Bjereld, Marie Demker, Annika FredénAndreas Johansson Heinö, Magnus Johnsson, Magnus E JonssonMagnus HageviMi Lennhag och Björn Östbring.

Statsvetare som bloggar, men vars bloggar inte är så aktiva för närvarande:

Marco Nilsson, Jenny Madestam, Christian Turesson och Per-Anders Svärd,

Och några ytterligare statsvetare som inte ingår i den undersökta populationen:

Åsa BengtssonNils Gustafsson, Johan Karlsson Schaffer, Stig-Björn Ljunggren och Peter Santesson.

Lästips:

Kjellberg, Sara (2010), Forskarbloggar. Vetenskaplig kommunikation och produktion i bloggosfären. Lund: Lunds universitet.

Mewburn, Inger & Pat Thompson (2013), ”Why do academics blog? An analysis of audiences, purposes and challenges”, Studies in Higher Education, 38:8, sid. 1105-1119.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s