Att mäta väljarbeteende i Europaval

 Det här inlägget är samförfattat av Stefan Dahlberg och Mikael Persson.

***

Hur mäter man bäst väljarbeteende i europaparlamentsval? Frågan har aktualiserats i och med att vi vanligen vid europaparlamentsvalen har två stora väljarundersökningar som utförs i Sverige. Dels den svenska europaparlamentsvalundersökningen som genomförs inom ramarna för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet i samarbete med Statistiska centralbyrån och dels European Election Studies (EES) som genomförs i alla EU-länder i samband med europaparlamentsvalen.

Båda undersökningarna har ett snarlikt innehåll med betoning på valdeltagande, väljarbeteende och opinioner. Undersökningarna genomförs dock metodmässigt på vitt skilda sätt vilket möjliggör intressanta jämförelser. Vi kommer här att presentera några jämförelser från de båda undersökningarna som genomfördes i samband med 2009 års val. EES genomförs genom telefonintervjuer (via så kallad computer-assisted telephone interviewing (CATI). Intervjuarna startar med ett urval på 1000 personer som de ringer till. Naturligtvis får man inte tag i alla personer och man expanderar då urvalet tills dess att man uppnått omkring 1000 svarande. I Sverige fick man exempelvis använda 9063 telefonsamtal för att få ihop de 1002 intervjuer som undersökningen bygger på. Det motsvarar en svarsfrekvens på omkring 11 procent.

Den svenska valundersökningen däremot utgick från ett fast urval av 2682 personer som SCB i första hand försöker att intervjua via besöksintervjuer (som tog i snitt ungefär en timma). Svarsfrekvensen 2009 blev 67 procent.

Vad blir då skillnaden mellan två olika undersökningar med så skilda urval och insamlingsmetoder? Tabellen nedan redovisar skillnader i kompositionen av svarspersoner i de båda undersökningarna. (Dessvärre är tabellen på engelska eftersom den är hämtad från vår engelska artikel på temat). I EES finns en övervikt av äldre personer, personer med högre utbildning, och politiskt intresserade.

blogg 1

Vilken bild ger då undersökningarna av väljarbeteendet? Den andra grafen visar siffror över valdeltagande. I den svenska undersökningen är valdeltagandet kontrollerat mot röstlängderna så vi vet om personer i hela urvalet röstade (inklusive de som inte svarat på intervjun). I EES är valdeltagandet extremt överskattat, nämligen hela 82 procent. I den svenska undersökningen ligger det lägre (56,8 procent), men det är ändå en bit över det faktiska valdeltagandet på 45,5 procent. Helt klart är alltså att en undersökning med EES-utformning gör det mycket svårt att analysera valdeltagande.

blogg2

Man har också frågat intervjupersonerna var de placerar sig på vänster-högerskalan. Nästkommande figur visar fördelningen av svaren i de båda undersökningarna. Medan den svenska undersökningen visar ett förväntat mönster (utifrån vad vi vet från andra eller tidigare genomförda undersökningar) där de flesta befinner sig i mitten och färre ute på flankerna visar EES motsatt resultat. I EES är det istället många individer som befinner sig både på extrema vänster- och högerpositioner.

blogg 3

Om vi sedan ser närmare på var människor placerar sig själva och partiet som de röstat på så ser vi att i EES placerade väljarna både sig själva och sina partier på mer extrema positioner.

blogg4

En ytterligare skillnad mellan de båda undersökningarna är att EES  underskattar andelen socialdemokratiska väljare med 7,5 procentenheter medan motsvarande siffra för den svenska undersökningen uppgår till en underskattning med 1 procentenhet. Det näst största partiet, moderaterna är också underskattad i EES med -4,2 procent medan en viss överskattning, närmare bestämt med 1,4 procentenheter förekommer i den svenska valundersökningen. Man kan naturligtvis aldrig förvänta sig en fullständig överensstämmelse mellan officiella valresultat och uppskattade resultat baserade på urvalsstudier. Anmärkningsvärt är dock de relativt stora avvikelser som förekommer i EES.

Dessa resultat pekar ut några av de viktiga skillnaderna mellan undersökningarna och visar hur metod och urval kan påverka resultaten. Om skillnaderna beror på urval eller insamlingsmetod kan vi naturligtvis inte avgöra. Intressant att notera i sammanhanget är dock att Sverige är det enda land där man har två undersökningar och kan jämföra EES med en annan undersökning. I övriga länder är det EES, med sina uppenbara brister, som står till buds när man vill analysera väljarbeteende i europaval.

________

Blogginlägget bygger på resultat som tidigare presenterats i artikeln:

Dahlberg, Stefan & Mikael Persson. (2014). ”Different Surveys, Different Results? A Comparison of Two Surveys on the 2009 European Parliamentary Election.” West European Politics. 37(1): 204-221. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s