Till skillnad från naturvetenskap kan samhällsvetenskapliga studier påverka studieobjekten. En astronom som studerar stjärnor och planeter påverkar inte dessa genom att forska om dem. Men i samhällsvetenskapliga studier kan studieobjekten (det vill säga människor) påverkas blott genom det faktum att de vet att de deltar i en undersökning. Detta kallas för en Hawthorne-effekt, och fick sitt namn efter att arbetare i en fabrik sägs ha ändrat sitt beteende bara på grund av att det pågick en studie där.
Inom valforskning har man länge diskuterat om det finns en Hawthorne-effekt som går ut på att människor som deltar i en valundersökning får en högre sannolikhet att gå och rösta i det efterföljande valet. I en studie av Donald Granberg och Sören Holmberg från 1992 publicerad i British Journal of Political Science analyserades de svenska valundersökningarna och man fann att deltagande i valundersökningen före valet ökade valdeltagandet med ungefär två procentenheter.
På senare år har Granbergs och Holmbergs studie kritiserats av amerikanska forskare som i sina studier inte funnit stöd för någon Hawthorne-effekt. Christopher Mann hävdade exempelvis i en artikel att effekterna i Granberg och Holmbergs studie endast visade ‘‘small effects that are easily within the sampling variability’’.
Jag har analyserat en uppdaterad version av Granberg och Holmbergs data som omfattar 14 svenska valundersökningar från 1960 till 2010. De svenska valundersökningarna är särskilt lämpade för den här typen av analyser eftersom de innehåller en experimentell komponent: hälften av individerna intervjuas före valet och den andra hälften intervjuas efter valet. Genom att jämföra röstlängdskontrollerat valdeltagandet i för- och eftervalstudien så kan vi uttala oss om huruvida deltagande i valundersökningen har någon kausal effekt på valdeltagande. Analyserna visar att Granberg och Holmbergs slutsatser håller; valdeltagandet är drygt två procentenheter högre bland de som deltar i förvalstudien, och effekten är statistiskt signifikant och relativt robust över tid. Figuren nedan visar valdeltagande bland de som deltog i valundersökningen före och efter valen vid de användbara valundersökningarna 1960-2010.
Vilka människor är det då som uppmuntras att gå och rösta av att delta i en valundersökning? För att svara på frågan skapade jag en variabel för a priori-sannolikheten att gå och rösta, baserad på ett antal variabler som vi vet påverkar valdeltagande (ålder, tidigare röstning, utbildning, politiskt intresse, civilstånd, bostadsort, mediekonsumtion och diskussionsbenägenhet). Figuren nedan visar effekten av att delta i en valundersökning före valet för individer med olika nivåer på a priori-sannolikheten att gå och rösta. Effekten är som störst för de som har en lägre sannolikhet än genomsnittet att gå och rösta (x-axeln visar a priori-sannolikheten att rösta från -2 standardavvikelser under medelvärdet till +1 standardavvikelse över medelvärdet). Med andra ord är effekten störst bland människor med lågt politiskt intresse, låg utbildning, etc.
Med hjälp av valundersökningarna kan vi också undersöka om det finns några långsiktiga effekter. Valundersökningarna är nämligen konstruerade så att hälften av individerna kommer att vara med igen i nästkommande undersökning medan den andra hälften deltog i den förra undersökningen, en så kallad rullande tvåstegspanel. Analyserna visar att lägst valdeltagande har de som inte varit med tidigare och deltar i eftervalstudien. Högst valdeltagande däremot har de som varit med en gång tidigare och intervjuas före valet, det vill säga de som har deltagit i två valundersökningar när det är dags att rösta. Deltagande i valundersökningen har alltså en långsiktig effekt på valdeltagande som hänger i fyra år senare! Skillnaderna illustreras i grafen nedan.
Vi vet dock inte exakt vad som driver den här effekten; om det exempelvis är så att deltagare får ett ökat intresse för politik, eller om de känner en social press att man bör gå och rösta. Men faktum kvarstår: valforskning höjer valdeltagandet.
* Blogginlägget bygger på resultat som presenteras i artikeln:
Persson, Mikael. (Kommande). “Does Survey Participation Increase Voter Turnout? Re-examining the Hawthorne Effect in the Swedish National Election Studies.” Accepterad för publicering i Political Science Research and Methods.
politologerna.wordpress.com 