Nuon-affärens uppkomst och frånvaro i valrörelsen

Det här inlägget har samförfattats av Stefan Dahlberg och Patrik Öhberg

Nu är det knappt en vecka kvar av årets valrörelse och den har så här långt inte dominerats av några så kallade affärer. Svenska valrörelser brukar vanligtvis inte kretsa kring affärer, även om dataintrångsskanadalen drog till sig en del uppmärksamhet i  valet 2006, liksom Janne Josefssons valstugereportage i valet 2002. Inför årets valrörelse fanns emellertid en bubblare som det spekulerades kring och det var den så kallade Nuon-affären. Men Nuon-affären följde dock inte med in i valrörelsen. Varken opposition eller journalister har ägnat någon större möda på att påminna väljarna om det dyra förvärvet. Vi ska i detta inlägg lite närmare studera hur väljare och valda såg på Nuon-affären precis efter KU-förhören och om de ansåg att affären borde vara en viktig fråga i valrörelsen.

Upprinnelsen till Nuon-affären var en artikelserie i Svenska Dagbladet där journalisterna Jacob Bursell och Andreas Cervenka granskade turerna kring Sveriges hittills dyraste  förtagsförvärv. Vattenfall betalade närmare 90 miljarder för det hollänskda energiföretaget Nuon. Det visade sig ganska snabbt att Vattenfall köpt Nuon till ett överpris. Efterspelet kom till stor del att handla om huruvida regeringen kände till vilka kostnader som förvärvet av Nuon innebar. Regeringens hållning var att man inte var informerad men om det fanns  någon som skulle kunnat ha haft korrekt information så var det den avgångna centerledaren Maud Olofsson. Olofssons ambition att reda ut frågetecknen kring regeringens kunskap i denna fråga var emellertid inte större än att hon vägrade att ställa upp i KU-förhör. Istället valde Olofsson att medverka i en direktsänd intervju på bästa sändningstid i Aktuellt. Intervjun fick mycket uppmärksamhet och vissa menade att den till och med var en modern klassiker. Olofssons förmåga/vilja att ge raka svar på journalistens frågor var ganska begränsad och efteråt var det fortfarande oklart vad regeringen egentligen kände till. Kort sagt, frågetecknen kring Nuon-affären kvarstod och regeringens krishantering hade inte bringat någon klarhet i fallet. Det spekulerades huruvida Nuon-affären skulle kunna komma att leva kvar i valrörelsen.  I en artikel i SvD kunde man även läsa att granskningen “bidragit till att Vattenfall seglat upp som en viktig fråga inför höstens val.” Med tanke på att det inte var en helt oansenlig summa pengar det handlade om, en före detta minister som konsekvent vägrade att svara på frågor och en regering som tog skydd bakom den kritiserade ministern fanns här potential för en affär som skulle ha kunnat följa med in i valrörelsen.

Vi tänkte här försöka utröna möjligheterna för att Nuon-affären skulle ha kunnat bli en fråga i valrörelsen genom att studera engagemanget för frågan bland medborgare och politiker. Inlägget möjliggörs av att vi strax efter KU-förhören frågade cirka 5000 svenskar i Medborgarpanelen och 3500 politiker i Politikerpanelen om hur allvarlig affären var och vem/vilka som man ansåg bar ansvaret, samt om Nuon-affären borde bli en viktig valfråga.

Det första vi intresserade oss för var ansvarsfördelningen för affären. Vi frågade vilket ansvar ett antal aktörer hade för att köpet av Nuon blev så dyrt. De aktörer vi tog med var Maud Olofsson, Fredrik Reinfeldt, regeringen, Vattenfalls VD Lars G. Josefsson samt Vattenfalls styrelse. Nedan har vi delat in respondenterna i fyra olika grupper: 1. Politiker som företräder oppositionen (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna) 2. Politiker som företräder Alliansen (Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna samt Moderaterna). 3. Väljare som tänkt rösta på något av oppositionspartierna i det nationella valet 4. Väljare som tänkt rösta på Alliansen i det nationella valet. Skalan får mellan “Mycket litet ansvar” (1) till “Mycket stort ansvar” (7). I tabell 1 presenterar vi andelen som ansåg att de olika aktörerna hade ett mycket stort ansvar.

I figur 1 framkommer  att det fanns en tydlig polarisering när det gäller fördelningen av det politiska ansvaret för Nuon-affären. Maud Olofsson, Fredrik Reinfeldt och regeringen som helhet bedömdes ha ett mycket större ansvar bland sympatisörer och företrädare för oppositionen. Allra mest kritiska var oppositionens företrädare, och de var mest kritiska gentemot Maud Olofsson. Maud Olofsson var också den som generellt bedömdes vara den politiska företrädare som bar det största ansvaret för Nuon-affären, och det gäller i alla grupper. Även bland Alliansens företrädare och sympatisörer bedömdes Maud Olofsson vara den som hade störst ansvar för affären. Oppositionen ansåg också att Fredrik Reinfeldt bar ett större ansvar än regeringen som kollektiv. Alliansens supportrar och företrädare gjorde emellertid inte någon skillnad mellan regeringen och regeringschefen och de ansåg heller inte att någon av dem bar något betydande ansvar.

Den klara uppdelningen mellan blocken gällde dock bara de politiska företrädarna. När respondenterna uttalar sig om det ansvar som  Vattenfalls VD Lars G. Josefsson och styrelse har råder det istället stor enighet. Det är kanske inte så förvånande att bedömningen av den politiska ledningens ansvar relaterar till huruvida respondenterna är anhängare av regeringen eller inte. För oppositionens företrädare ses Maud Olofsson som den med störst ansvar, medan de andra respondenterna pekar finger mot Vattenfalls ledning. Vi kan därmed konstatera att frågan både inrymmer en aspekt av polarisering när det gäller vilket ansvar den politiska ledningen hade, men också en enighet när det gäller Vattenfalls ansvar. I och med polariseringen gällande det politiska ansvaret för Nuon-affären fanns en potential för oppositionen att hålla liv i frågan. Det skulle kunna vara ett sätt att mobilisera de egna väljarna. Men kanske inte någon vinnare när det gäller Alliansens väljare. Alliansens väljare och företrädare verkar ganska överens om att skulden står att finna hos Vattenfall och inte hos regeringen. Utifrån denna tabell kan man också göra gällande att även om regeringen skulle pressas hårt om Nuon-affären så har de möjlighet att rikta uppmärksamheten mot Vattenfalls ledning och förmodligen mötas av förståelse för den typen av argument.

 Figur 1. Aktörer med mycket stort ansvar för att köpet av Nuon blev så dyrt (%)Screen Shot 2014-09-05 at 17.30.35

Vi ställde även frågor om hur viktig Nuon-affären var och om den borde vara en viktigt fråga i valrörelsen. Även här finns det en tydlig polarisering. Hos oppositionen fanns det betydligt fler anhängare och företrädare som ansåg att frågan var mycket viktig. Bland Alliansens sympatisörer var man inte lika övertygade om frågans betydelse. Men även om frågan är viktig för oppositionen kan vi se att oppositionens entusiasm sjunker när det handlar  om huruvida frågan om Nuon-affären bör ha en framskjuten roll i valrörelsen. Trots att nära hälften av oppositions företrädare tycker att frågan är mycket viktig, är det bara drygt en fjärdel som anser att Nuon-affären bör vara en mycket viktig fråga i valrörelsen. Bland Alliansens trupper är man av ganska ointresserade av att ta med sig Nuon-affären in i valrörelsen.

Figur 2. Nuon-affären som en mycket viktig fråga och dess betydelse i valrörelsen (%)Screen Shot 2014-09-05 at 17.34.31

Vår tolkning av resultaten är att Nuon-affären visserligen hade intressanta komponenter för oppositionen. Men den hade också sina begränsningar. Alliansens sympatisörer höll med sina företrädare om ansvarsfördelningen och frågans vikt i debatten. Att blåsa till strid i denna fråga hade kanske inte blivit någon valvinnare eftersom färre tyckte frågan var viktigt och att regeringen hade goda möjligheter att lägga över ansvaret på Vattenfalls ledning.  Vi kan också konstatera att Nuon-affären liksom många andra affärer har en ganska kort livslängd (se Mikael Persson och Anders Sundells inlägg). När vi med hjälp av Mediarkivet undersökte hur många artiklar som skrivits om Nuon-affären kan vi konstatera att intresset var som störst i samband med KU-förhören och det därefter ebbade ut ganska snabbt.

Figur 3 Antal artiklar som nämner Nuon-affären under 2014Screen Shot 2014-09-05 at 17.35.59

Slutligen, i samband med Nuon-affären framförde Maud Olofsson men även andra centerpartister att det fanns en könsaspekt i granskningen av henne. Eftersom hon var kvinna bedömdes hon hårdare än andra aktörer. Men som vi kan se i figur 1 är det egentligen bara oppositionens företrädare som lägger störst ansvar på Olofsson. De andra grupperna anser att Vattenfalls ledning hade större ansvar. Vi blev dock nyfikna på om kön spelar roll när det gäller bedömningen av Maud Olofsson, det vill säga om det finns könsskillnader när det gäller hur man bedömer hur stort ansvar Maud Olofsson hade. Faktum är att det finns. Kvinnliga politiker och medborgare anser att Maud Olofsson bär ett större ansvar än vad manliga politiker och väljare gör. Men detsamma gäller för Fredrik Reinfeldt. Kvinnliga politiker och medborgare är också mer kritiska gentemot Fredrik Reinfeldt än vad män är.

Summa sumarum, varför blev då inte Nuon-affären en viktig fråga under höstens valrörelse. Vi ser två möjliga förklaringar. Den ena handlar om att det helt enkelt inte fanns tillräcklig potential att mobilisera allians-anhängarna kring frågan. I någon mening skulle den förvisso kunnat användas för att mobilisera de egna oppositions-väljarna men i val handlar det lika mycket om att vinna över väljare från motsatt block. Den andra förklaringen relaterar till ett tidigare inlägg av Persson och Sundell gällande skandalers förmåga att tämligen snabbt ebba ut. Nuon-affären uppdagades helt enkelt för tidigt under valrörelsen för att ha en reell chans att överleva ända in i september.

Mer att läsa:

Staffan Kumlin och Peter Esaiasson – Scandal Fatigue? Scandal Elections and Satisfaction with Democracy in Western Europe, 1977- 2007

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s