Vad hade hänt om alla röstat?

Skulle det spela någon roll för valresultatet om alla röstade, eller skulle valresultatet bli ungefär detsamma även med ett lågt valdeltagande? Denna fråga är naturligtvis svår att svara på eftersom vi inte säkert kan vet hur alla som inte röstat skulle ha röstat om de var tvungna. Vi kan däremot göra uppskattningar av hur valresultatet skulle kunna bli om alla hade röstat. I USA har flera sådana studier publicerats. En studie av Sides, Schickler och Citrin pekar på att vissa mycket jämna val skulle ha slutat annorlunda om alla röstat. Exempelvis skulle presidentvalen 2000 och 2004 lett till segrar för demokraternas kandidater Gore och Kerry om alla amerikaner hade röstat.

I Sverige har det funnits en utbredd uppfattning att högre valdeltagande skulle gynna Socialdemokraterna. Inom svensk valforskning har man dock tonat ner betydelsen av nivån på valdeltagandet. Henrik Oscarsson och Sören Holmberg har hävdat att de senaste riksdagsvalen skulle ha slutat på samma vis även om alla röstat. I boken Nya svenska väljare skriver de exempelvis att: ”Socialdemokraternas större sympatireserv bland icke-röstare är idag i allt väsentligt ett minne blott” (Oscarsson och Holmberg 2013 s. 381, se även Oscarsson och Holmberg 2008 s. 311).

Utifrån valundersökningen 2010 har jag försökt att simulera vad valresultatet skulle ha blivit om alla röstade. Enkelt uttryckt kan man säga att analysen syftar till att presentera bästa möjliga gissning av hur icke-röstare skulle ha röstat (givet vad vi vet om icke-röstare och röstare). Ett grundantagande för analysen är att jag utgår från att icke-röstare skulle ha röstat på samma sätt som väljare som liknar dem själva. Analysen ska därför inte ses som något definitivt svar på frågan utan snarare som en bästa möjliga gissning angående hur icke-röstare skulle ha röstat.

Valundersökningen har fördelen att den innehåller viss information från register för hela urvalet. Jag använder denna information om partiernas väljares sammansättning för att ”gissa” hur icke-röstare skulle ha röstat. För de som är intresserade av de tekniska detaljerna hänvisar jag till metodnoten nedan. Resultatet illustreras i grafen nedan. Till vänster på x-axeln estimeras stödet för Alliansen och de rödgröna endast för de med mycket hög sannolikhet att rösta (20% sannolikhet att rösta). Ju längre till höger vi rör oss på x-axeln, desto mer utökas datamängdens storlek så att fler individer med lägre sannolikhet att rösta inkluderas. Den streckade linjen motsvarar den faktiska nivån på valdeltagandet 2010 (83%). Man bör alltså komma ihåg att uppskattningarna är en kombination av vad personer faktiskt sagt att de röstat på i valundersökningen och en uppskattning av vad det är troligt att icke-röstare skulle röstat på.

 

100%

Grafen visar tydligt att de rödgröna skulle ha vunnit på ett högre valdeltagande och att alliansen skulle vunnit på ett lägre valdeltagande. Om alla hade röstat så skulle troligen de rödgröna blivit större än alliansen. Det viktiga i analysen är den övergripande trenden och de estimerade nivåerna ska ses som en grov uppskattning. Eftersom estimeringarna bygger på svar från en urvalsundersökning motsvarar inte heller de estimerade nivåerna exakt valresultatet (stödet för Alliansen är överskattat med ungefär en och en halv procentenhet för den simulerade nivån av valdeltagande som motsvarar den faktiska nivån på valdeltagandet). Icke-desto mindre säger analysen något relevant om den övergripande trenden; det verkar som att de rödgröna skulle vinna på ett högt valdeltagande.

Resultaten visar att politisk mobilisering spelar olika stor roll för olika partier. Medan de rödgröna har mycket att vinna på en generell mobilisering där fler går till valurnorna är situationen den omvända för Alliansen. Därmed kan man tänka sig att kampanjer för att höja valdeltagandet genom exempelvis dörrknackning kommer att gynna vänstersidan.

Vad beror det då på att den här analysen kommer till en annan slutsats än Oscarsson och Holmbergs som använder sig av samma data. Anledningen är troligen att Oscarsson och Holmberg baserat sina analyser på direkta frågor till icke-röstare i valundersökningen om vilket parti de skulle röstat på om de hade röstat. Utgår man ifrån dessa frågor är det mycket riktigt så att nivån på valdeltagande inte verkar spela någon roll för valresultatet. Å ena sidan är det en tillförlitlig metod eftersom man direkt frågor icke-röstare om partival, men å andra sidan är ett problem med detta att en stor andel icke-röstare inte svarat på dessa frågor. Med den metod som presenterats här utnyttjar man hela urvalet, inklusive de som valt att inte svara på några frågor i valundersökningen, för att estimera partival bland icke-röstare.

Metodnot:

I mer tekniska termer betraktar jag de som inte uppger att de röstat på ett riksdagsparti som bortfall på partivalsvariabeln och använder multiple chained imputation (multinomial logistisk regression) för att imputera värden för individer med bortfall i partivalsvariabeln. Närmare bestämt använder jag ålder, ålder i kvadrat, kön, civilstånd, inkomst, utbildning, födelseland (sverige/utrikesfödd) och bostadsort (län) för att göra imputeringar av partivariabeln. Jag utförde 100 sådana imputeringar och för de personer som har bortfall i partivariabeln lade jag till det oftast förekommande imputerade värdet från de 100 uppskattningarna. Man får då en partivalsvariabel som består av en kombination av dels svar på frågan från de som svarat, dels uppskattningar kring vad de mest troliga svaret skulle vara bland de som inte svarat.

Jag använder också samma uppsättning variabler som oberoende variabler i en logistisk regressionsmodell där valdeltagande utgör den beroende variabeln. Utifrån denna modell skapar jag ett ”propensity score” som indikerar den predicerade sannolikheten att rösta (ett sammantaget mått för röstningsbenägenhet för varje individ). Uppsättningen oberoende variabler ger ett pseudo-R2 på .09 för partivalsmodellen och .10 för valdeltagandemodellen. Efter imputeringen så estimerar jag stödet för Alliansen och de rödgröna vid olika nivåer av simulerat valdeltagande definierat utifrån ”propensity score”-variabeln. Materialet är för litet för att ge precisa skattningar för stödet för SD och andra mindre partier, men SD-sympatisörer har inkluderats vid imputeringen. Jag väljer dock här att inte redovisa partierna separat utan fokuserar på de övergripande trenderna för blocken.

Referenser:

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2013). Nya svenska väljare. Stockholm, Norstedts Juridik

Oscarsson, Henrik & Sören Holmberg (2008). Regeringsskifte. Stockholm, Norstedts Juridik

Sides, John, Eric Schickler, & Jack Citrin. 2008. “If Everyone Had Voted, Would Bubba and Dubya Have Won?” Presidential Studies Quarterly, 38(3): 521-39.

4 thoughts on “Vad hade hänt om alla röstat?

  1. Soffliggarna finns framför allt bland arbetslösa, lågutbildade, ensamstående och låginkomsttagare. Det torde vara den gängse uppfattningen, som såvitt jag förstår även stöds av forskande statsvetare. Därför är i mina ögon slutsatsen som Oscarsson/Holmberg kommer fram till märklig. Men din mätmetod kommer fram till ett resultat som för mig förefaller rimlig.

  2. Nu inför valet har man i media ofta tryckt på att det är viktigt att man röstar – oavsett på vad – och att man som sista utväg bör singla slant(!) om hur man skall rösta. Men är detta verkligen vettigt? Är det inte bättre, eller åtminstone fullt acceptabelt, att de som har noll koll på politik och inte heller har någon hjärtefråga faktiskt avstår att rösta? Är rösthetsen kanske främst ett sätt för oengagerande politiker att få valet att framstå som mer förankrat och legitimt än vad det egentligen är?

    • Man borde hetsa om att människor ska sätta sig in i politik, inte att de ska rösta (om de inte vill sätta sig in i frågorna). Sen borde man hetsa på utbildningssystemet och att eleverna ska lära sig någonting annat än grammatik och algebra i skolan. Bildning som det kallades förr.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s