Hur borgerligt hann Sverige bli under Reinfeldt?

Idag presenterar Stefan Löfven sin regeringsförklaring, och startskottet går för den nya rödgröna regeringen. Kommer det innebära en kursomläggning för Sverige? Ja och nej. När jag föreläser om demokrati är en av frågorna jag brukar ta upp om det spelar någon roll vilket parti vi röstar på. Svaret känns självklart, men internationella jämförelser tenderar, förvånande nog, att inte hitta så stora systematiska skillnader mellan vänster- och högerregeringar.

Troligen beror det på flera saker. Vad som är vänster och höger skiljer sig mycket mellan länder. Men regeringar begränsas också av historien i sitt handlingsutrymme. En ny regering tar vid där den andra slutar, och kan inte direkt riva upp allt de andra gjort. Det blir tydligt idag: Stefan Löfven har som bekant lovat att till exempel inte ta bort de stora sänkningar av inkomstskatten som alliansregeringen genomfört, och i veckan blev det också klart att sänkningen av restaurangmomsen blir kvar.

På samma sätt har Sverige inte förvandlats till en nyliberal nattväktarstat under de senaste åtta åren. De offentliga utgifterna är fortsatt höga, och välfärdsstaten omfattande. Likväl har det genomförts betydelsefulla förändringar.

En dröm för mig vore att konstruera något sorts mått som kunde visa hur ett land styrs och hur det förändras under nya regeringar. Tyvärr (eller som tur är?) låter sig samhället inte sammanfattas i sin helhet i en graf.

Förra året gjorde jag ändå ett försök i den riktningen, när jag räknade hur stor andel av nu gällande lagar och förordningar som tillkommit under socialdemokratiska respektive borgerliga regeringar. Läs här för en beskrivning av metoden. Det viktiga är naturligtvis vad som står i lagarna, men mängden kanske kan ge någon indikation på vilka regeringar det är som gör avtryck i lagstiftningen.

I maj 2013 visade det sig att 42 procent av nu gällande lagar och förordningar tillkommit under borgerliga regeringar. När jag igår gjorde om undersökningen hade andelen stigit till 45 procent – kanske hade det nått över 50 om alliansregeringen fått fortsätta i fyra år till. Fredrik Reinfeldts statsministerperiod är som synes i diagrammet den som gjort störst avtryck i lagarna vi har nu. 30 procent har tillkommit under hans tid. Perioden 1994-2006, under Ingvar Carlsson och Göran Persson står för nästan lika mycket – 29,5 procent, men det var också fyra år längre. En rätt stor andel av lagstiftningen härrör också från det långa Socialdemokratiska regeringsinnehavet 1932 till 1976.

diagram2014

Här är alltså startpunkten för Stefan Löfvens regering: ett Sverige som fortfarande till stor del är präglat av socialdemokratin, men också av de senaste åtta årens borgerliga styre. Hur stor blir kursomläggningen, och hur snabbt kommer den nya borgerliga lagstiftningen att ersättas? Jag återkommer om ett år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s