Vikten att vikta VALU 1

Detta blogginlägg är författat av Per Oleskog Tryggvason

Sveriges televisions vallokalsundersökning (SVT/VALU) är den största och mest publikt spridda valundersökningen i Sverige. Med närmare 13 000 svarande är VALU en guldgruva för forskare, medier och inte minst de politiska partierna för att kunna göra högkvalitativa analyser av valet. Materialet tillåter att göra en första analys av varför väljarna röstade som de gjorde och varför valet gick som det gick.

Den viktade prognos som släpps strax efter klockan 20 under valkvällen har varit välsignad med en relativt sett hög träffsäkerhet. I år var VALU klart bättre än de opinionsinstitut som använder sig av representativa befolkningsurval. VALU hade ett medelfel per parti på 0,73. Men prognosen kl 20:00 som den 14 september fick miljöpartister att sätta champagnen i halsen och feminister att hoppas på plats i politikens finrum kom att underskatta och överskatta partiers röststöd.

De VALU-siffror presenterades som under kvällen (och vid den traditionsenliga presskonferensen dagen efter valet) och som visade hur partiernas röststöd såg ut i olika sociodemografiska väljargrupper så som bland män och kvinnor var dock oviktad rådata.

De senaste åren har den ovägda undersökningen kommit att avvika allt mer ifrån valresultatet. I VALU för riksdagsvalet fanns tre tydliga trender som också syntes i den VALU som gjordes i samband med Europaparlamentsvalet tidigare i år. För det första, och mest uppmärksammat, Sverigedemokraterna (SD) var systematiskt underskattade. För det andra var de små vänsterpartierna kraftigt överskattade, (Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ.) För det tredje fanns det en systematisk underskattning (om än inte så stor som i de två tidigare exemplen) för de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna (se figur 1).

Figur 1
Avvikelser mellan oviktade VALU och det officiella valresultatet i riksdagen (procentenheter).

Kommentar: Figuren visar i vilken utsträckning som partierna är över- och underrepresenterade i VALU rådata. Positiva tal betyder att partiet fick ett bättre resultat i VALU jämfört med riksdagsvalet och negativa tal betyder att partiet bättre sämre resultat i VALU jämfört med riksdagsvalet.

När man ser de stora skevheterna som återfinns i rådatamaterialet förstår man snabbt att det är i många fall är mindre fruktbart att analysera partiernas stöd utifrån det ovägda VALU-materialet.

Valforskningsprogrammet har därför sammanställt en arbetsrapport där vi viktat VALU mot det officiella valresultatet i riksdagsvalet. Det innebär att vi kan studera partiernas framgångar i olika grupper i som också har förankring i hur det faktiskt gick i valet. Ta Sverigedemokraternas röststöd i olika åldersgrupper som exempel: SD fick 8 procents stöd i rådatamaterialet till VALU, men ett valresultat på 12,9 procent. I figur 2 nedan illusteras hur vikterna korrigerar SDs resultat i de fyra ålderskategorierna så att nivåerna bättre speglar valresultatet.

Figur 2
Sverigedemokraternas stöd i det oviktade och viktade VALU-materialet (procent).

Det borde ligga i forskarsamhällets, medias och kanske framförallt partiernas intresse att inte nöja sig med att studera de oviktade resultaten. Oviktade data har brister som i värsta fall kan leda till felaktiga slutsatser. Det kan givetvis vara besvärande för självbilden hos de partier som ser ut att göra betydligt bättre resultat i VALU jämfört med valresultatet. Men det leder knappast till en konstruktiv eftervalsanalys där man kan gå till botten med varför man inte gjorde bättre från sig i valet.

Förhoppningen är att rapporten kan fungera som ett korrektiv gentemot många av de sanningar som etsat sig fast dagarna efter valet hos många av oss som sysslar med mer eller mindre kvalificerad politisk analys.

För att ytterligare uppmärksamma några av de konsekvenser som viktningen för med sig över hur vi kan tolka valresultatet kommer jag och Henrik Oscarsson publicera blogginlägg där vi redovisar intressanta fördjupade analyser av viktade VALU-data från 2014 års riksdagsval.

Leta själv efter spännande viktade VALU-resultat i vår 110 sidor långa rapport här.

Läs mer om SVTs vallokalundersökning

  • Hernborn, H., Holmberg, S., & Näsman, P. (2006). Valu i allmänhetens tjänst. Stockholm: Sveriges television (SVT).
  • Holmberg, S., &; Näsman, P. (2010). Väljarna i fokus. Stockholm: Sveriges television (SVT).
  • Holmberg, S., Näsman, P., & Wännström, K. (2012). Väljarnas röst. Stockholm: Sveriges television (SVT).

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s