Snart dags för val igen?

Har du dragit en suck av lättnad över att detta intensiva valår går mot sitt slut och över att de 312 valen är avgjorda? Jag är ledsen om jag gör dig besviken, men risken finns att nya val står för dörren: det kan bli omval.

Nej, jag menar inte extra val till riksdagen med anledning av regeringskris, utan att det är möjligt att något av höstens alla val måste tas om på grund av felaktigheter. Efter 2010 års val slogs rekord vad gäller antalet överklaganden. Det kom in 209 stycken, vilket var fler än i de 10 föregående valtillfällena tillsammans. Överklagandena gällde 21 av 29 riksdagsvalkretsar, 10 landsting och 38 kommuner. Och de ledde till att Valprövningsnämnden, som är den instans som fattar beslut om överklaganden, nådde slutsatsen att omval skulle ske i valet till landstingsfullmäktige (eller regionfullmäktige som det också kallas) i Västra Götaland och i valet till kommunfullmäktige i Örebros nordöstra valkrets. Närmare 1,3 miljoner röstberättigade fick därmed rösta igen. En möjlighet som inte ens hälften av dem tog (läs mer här om du vill veta mer om valdeltagandet i omvalen 2011).

Hur ser det då ut efter årets val? Konstigt nog är det inte helt enkelt att ta reda på. Enligt Valmyndighetens webbplats har det kommit in 19 överklaganden av riksdagsvalet. Där går även att läsa att Valmyndigheten fortfarande inte vet hur många överklaganden som har kommit in avseende val till landstings- och kommunfullmäktige. Valprövningsnämnden har också en webbsida, men där finns ingen information om antalet överklaganden eller de beslut som nämnden har fattat. Det är minst sagt bedrövligt att inte bättre information finns att tillgå på dessa webbplatser.

Tre av överklagandena gällande riksdagsvalet avser 145 förtidsröster i Piteå. Det var röster som inte kvitterades ut från Posten och därmed inte kom med i rösträkningen. Det är betydligt fler felaktigt hanterade röster än i de fall som ledde till omval efter 2010 års val. Såvitt jag vet har inte Valprövningsnämnden fattat beslut i detta ärende, men det är inte orimligt att dessa röster hade kunnat påverka valresultatet, om inte i riksdagsvalet så kanske i val till landstings- eller kommunfullmäktige. Om det är sannolikt att så är fallet blir det omval. Och som sagt, det finns säkerligen fler överklaganden.

Tyvärr ledde inte alla felaktigheter efter 2010 års val till någon större översyn av valadministrationen och berörda delar av valsystemet. Vissa justeringar har skett, men betydligt mer ingående utvärdering vore på sin plats. Det finns åtminstone tre frågor som jag tycker förtjänar eftertanke.

För det första, är den nuvarande hanteringen av överklaganden den mest lämpliga? I dag är Valprövningsnämnden är den instans som behandlar överklaganden av val och dess beslut kan inte överklagas. Det är en nämnd som ligger under riksdagen. Som nämndes ovan lämnar nämnden en hel del att önska vad gäller spridning av information kring dess arbete, men det finns mer grundläggande aspekter. Nämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit domare, och sex riksdagsledamöter. I dag består ledamöterna av tre socialdemokrater, två moderater och en folkpartist. Frågan är om det är den uppsättning som inger det största förtroendet om ärendet gäller något som har avgörande inverkan på valresultatet.

Det förtjänar även att understrykas att nämnden utses efter det val vars överklaganden den ska behandla, som statsvetaren Jan Teorell har framfört ”finns därmed en uppenbar risk att de som redan vunnit valet snabbt ser till att säkerställa det genom att underkänna alla förlorarnas klagomål”. Enligt Teorell är den partipolitiserade tillsättningen av ledamöter anmärkningsvärd och internationellt avvikande. Det finns därmed anledning att se över systemet innan dess att vi hamnar i en situation nämnden tvingas fatta beslut i ett svårbedömt ärende som väcker uppmärksamhet.

För det andra, finns det sätt att minska antalet överklaganden? Även om det finns stöd för att utökade möjligheter till förtidsröstning har en viss positiv effekt på valdeltagandet är det värt att fundera på om alltför många röstmottagningsställen ökar riskerna för omval. Det vore även välkommet med en översyn av systemet för röstmottagning och ansvarsförhållandena mellan Valmyndighet, länsstyrelser och kommuner.

För det tredje, ifall det blir omval är det verkligen lämpligt att en ny röstlängd ska tas fram? Som jag har skrivit om tidigare här på Politologerna innebar omvalen 2011 en del personer rösta två gånger i valet till kommunfullmäktige. Även om det knappast påverkade utfallet strider det mot det mest fundamentala i en demokrati: den allmänna och lika rösträtten.

Förhoppningsvis skedde inte några felaktigheter i samband med 2014 års val som föranleder omval. Men även om så skulle vara fallet finns det all anledning av se över den nuvarande ordningen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s