Varför ser sig kvinnliga EU-kandidater som mindre kompetenta? Om könsroller och stereotyper i politiken

Moderaterna har genom åren haft lättare att attrahera manliga än kvinnliga väljare. Kommer en kvinnlig partiledare att kunna ändra på det? På senare tid har forskningen visat att kvinnor inte i större utsträckning röstar på kvinnliga politiker, eller att kvinnliga politiker får fler kvinnor att engagera sig politiskt. Detta betyder emellertid inte att könsskillnader inom politiken är ett minne blott. Jag ska i detta inlägg kort diskutera kön och politik. Det mesta av forskning kring könsskillnader inom politiken kommer från USA, så mycket av det jag skriver om relaterar till den forskning som gjorts där. Men jag ska i slutet av inlägget diskutera ett resultat från en undersökning som jag ansvarade för och som gjordes med kandidaterna i EU-valet 2014. Resultatet påvisar skillnader mellan hur manliga och kvinnliga kandidater bedömer sin egen kompetens.

Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 2.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, verksam vid SOM-institutet och Maria Solevid. Ett stort tack till Jonas Hägglund, SOM-institutet, för hjälp med databearbetning och kartanimering!

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Projektet presenterades i gårdagens blogginlägg. I det här blogginlägget ska vi redogöra för svarsbenägenheten i olika grupper av utlandssvenskar. Vi vill i sammanhanget påpeka att undersökningen fortfarande pågår och att siffrorna som presenteras är preliminära baserat på antalet inkomna svar vid dagens datum. Samtidigt är materialet helt unikt och förtjänas lyftas fram redan nu.

Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 1.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, SOM-institutet Göteborgs universitet och Maria Solevid, statsvetenskapliga institutionen och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Till vår hjälp har vi också haft Sofia Arkhede Olsson, SOM-institutet, Göteborgs universitet.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Detta blogginlägg handlar om vad vi visste om gruppen utlandssvenskar utifrån skatteverkets register innan vi skickade ut undersökningen och ska ses som viktig bakgrundsinformation. Nästa inlägg kommer att handla om undersökningens genomförande svarsmönster i olika grupper av utlandssvenskar.

De utlandssvenskar vi pratar om i den här studien är svenska medborgare i åldrarna 18 till 75 år som är avförda från skatteverkets befolkningsregister med anledning av utlandsflytt. Alltså svenska medborgare som berättat för Skatteverket att de inte bor i Sverige. Det ska i sammanhanget tilläggas att långt i från alla som flyttar utomlands berättar detta för Skatteverket.

Efterlyses: bättre fokus på förbrytarna i debatten om visslarskydd

I fredags rapporterades det om en kommunal chef som är misstänkt för brott mot efterforskningsförbudet. Åtminstone vad jag känner till, är detta det tredje fallet på sisådär ett år där chefer inom kommunal förvaltning varit misstänkta för detta brott – att de försökt ta reda på identiteten på den eller de personer som lämnat uppgifter om t.ex. missförhållanden till massmedia (rapporteringen om de övriga två fallen hittar ni här och här). Detta är bekymmersamt.

Tyckartoppen 2014

“Just when i thought I was out, they pull me back in!” säger Al Pacino i Gudfadern III. Den känslan kanske drabbade en och en annan häromdagen, när Stefan Löfven meddelade att det blir ett extra val den 22 mars. Partierna laddar om, men det gör också media och alla andra som följer och kommenterar politik, inklusive vi statsvetare.

I början av året gjorde jag en genomgång av alla Sveriges professorer i statsvetenskap, och hur mycket de syntes i media och forskning. Med ett riksdagsval i backspegeln, och ett annat framför oss, vilka är de som synts mest i media under året?

Trivial Pursuit-effekten, eller, hur man sänker någons politiska självförtroende

Det här är ett gästinlägg av Moa Olin, Maria Tyrberg och Ida Söderlund, studenter på masterprogrammet i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

***

Politiskt intresse anses vara en viktig del i en välfungerande demokrati. Om intresset för politik är lågt finns risk för minskat politiskt deltagande, vilket kan urholka demokratiska värden. Inom statsvetenskaplig forskning talas det ofta om att politiskt kunniga personer generellt sett är mer intresserade av politik. Baksidan av detta samband är naturligtvis att de som upplever sig som okunniga istället tenderar att inte intressera sig, och i förlängningen att inte engagera sig politiskt. Denna baksida har vi valt att undersöka med hjälp av ett litet experiment.

Nej, det är inte säkert att det blir en omröstning om budgetramarna på onsdag!

Denna text är samförfattad av Ingvar Mattson och Katarina Barrling. Ingvar Mattson är Generaldirektör vid Statskontoret och fil.dr. i Statsvetenskap. Han har en bakgrund som bl.a. kanslichef vid riksdagens finansutskott och biträdande kanslichef vid dess konstitutionsutskott.

De senaste veckornas växande osäkerhet om vilket öde regeringen Löfvens budgetproposition går till mötes i riksdagen den 3 december har kommit att aktualisera ett antal sällan uppmärksammade frågor. De senaste dagarna har det uppmärksammats att det inte är säkert att det blir en omröstning den dagen. Vad ligger bakom dessa spekulationer och, framför allt, vad är formellt möjligt?

Kan regeringen återta sin budgetproposition?
Regeringen har vanligtvis en möjlighet att dra tillbaka en proposition eller en del av den, men när det gäller budgetpropositionen finns särskilda omständigheter som gör att det inte är lika enkelt att dra tillbaka den. En budgetproposition är obligatorisk, ska lämnas före en viss deadline och det finns krav på vad den ska innehålla. På så vis får riksdagen det underlag den behöver för att utöva finansmakten. Det är svårt att tänka sig att det skulle vara förenligt med riksdagsordningens krav att regeringen t.ex. skulle kunna återkalla förslagen om ramar för utgiftsområdena.

Hursomhelst är det för sent för något sådant nu eftersom finansutskottet har behandlat förslagen i ett betänkande.