Nej, det är inte säkert att det blir en omröstning om budgetramarna på onsdag!

Denna text är samförfattad av Ingvar Mattson och Katarina Barrling. Ingvar Mattson är Generaldirektör vid Statskontoret och fil.dr. i Statsvetenskap. Han har en bakgrund som bl.a. kanslichef vid riksdagens finansutskott och biträdande kanslichef vid dess konstitutionsutskott.

De senaste veckornas växande osäkerhet om vilket öde regeringen Löfvens budgetproposition går till mötes i riksdagen den 3 december har kommit att aktualisera ett antal sällan uppmärksammade frågor. De senaste dagarna har det uppmärksammats att det inte är säkert att det blir en omröstning den dagen. Vad ligger bakom dessa spekulationer och, framför allt, vad är formellt möjligt?

Kan regeringen återta sin budgetproposition?
Regeringen har vanligtvis en möjlighet att dra tillbaka en proposition eller en del av den, men när det gäller budgetpropositionen finns särskilda omständigheter som gör att det inte är lika enkelt att dra tillbaka den. En budgetproposition är obligatorisk, ska lämnas före en viss deadline och det finns krav på vad den ska innehålla. På så vis får riksdagen det underlag den behöver för att utöva finansmakten. Det är svårt att tänka sig att det skulle vara förenligt med riksdagsordningens krav att regeringen t.ex. skulle kunna återkalla förslagen om ramar för utgiftsområdena.

Hursomhelst är det för sent för något sådant nu eftersom finansutskottet har behandlat förslagen i ett betänkande.

Däremot finns det vägar för riksdagen (riksdagen som helhet eller finansutskottet) att handla så att en votering inte äger rum den 3 december. Detta sker genom att det betänkande som behandlar statsbudgetens ramar (2014/15: FiU1) går tillbaka till utskottet.

Berört utskotts möjlighet att återföra betänkandet till utskottet
Förutsatt att betänkandet inte hunnit bordläggas i kammaren kan utskottet dra tillbaka det. Här finns dock en komplikation vid tolkningen. En förändring av riksdagsordningen innebär att ett betänkande numera inte bordläggs två utan bara en gång, i detta fall tisdagen den 2 december. Saken kompliceras dock av att betänkandet publicerades redan den 28 november. Det har ännu inte hunnit utvecklas någon praxis om huruvida publiceringen är att betrakta som en första bordläggning, och om det därmed är den 28 november eller 2 december som gäller som ”deadline” för utskottet att dra tillbaka betänkandet. Enligt uppgift från riksdagens tjänstemän kommer dessa dock att förorda att utskotten numera kan dra tillbaka ett betänkande ända fram till den egentliga bordläggningen (i detta fall den 2 december). Här kommer bordläggningen dock att ske innan Sverigedemokraterna lämnar besked om hur man avser att rösta och det framstår därför som mindre sannolikt att denna väg kommer att bli aktuell för den händelse regeringspartierna skulle vilja skjuta fram ett avgörande om ramarna med mera.

Återförvisning: riksdagens möjlighet att återföra betänkandet till utskottet
Det finns också en annan möjlighet att återföra betänkandet till utskottet. En ledamot som deltar i kammardebatten rörande budgetbetänkandet (dvs. budgetdebatten den 3 december) kan yrka på återförvisning av betänkandet till utskottet. Bifalls yrkandet av minst en tredjedel av de röstande återförvisas betänkandet, och finansutskottet har då att ta upp ärendet till förnyad beredning. På grundval av denna beredning kommer utskottet att skriva ett nytt betänkande, om samma proposition, som sedan skickas till kammaren för debatt och beslut. Riksdagens omröstning skjuts på detta sätt upp till ett senare tillfälle. Ett sådant yrkande om återförvisning skall framföras under själva kammardebatten i riksdagen, det vill säga före voteringen.

Riksdagen är händelsernas centrum
En bild som sprids är att det är regeringen som är nyckelspelare i de parlamentariska stegen, t.ex. att regeringen närhelst den vill kan dra tillbaka sin budgetproposition. Riktigt så enkelt är det nu inte. Som framgått är det riksdagsledamöterna och utskotten som är de reella aktörerna och regeringen måste därför agera genom sina partier in till sina ledamöter. Det må vara en formalitet, men det är en viktig sådan, eftersom denna formella detalj utgör en påminnelse om att Sverige har ett parlamentariskt system.

Vidare läsning:
Betänkande 2014/15:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Budgetomröstningen kan skjutas upp (DN)

Kris är inte hela världen (DN, huvudledare).

Ylva Johansson tror på ny budgetvända (TT/GP)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s