Trivial Pursuit-effekten, eller, hur man sänker någons politiska självförtroende

Det här är ett gästinlägg av Moa Olin, Maria Tyrberg och Ida Söderlund, studenter på masterprogrammet i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

***

Politiskt intresse anses vara en viktig del i en välfungerande demokrati. Om intresset för politik är lågt finns risk för minskat politiskt deltagande, vilket kan urholka demokratiska värden. Inom statsvetenskaplig forskning talas det ofta om att politiskt kunniga personer generellt sett är mer intresserade av politik. Baksidan av detta samband är naturligtvis att de som upplever sig som okunniga istället tenderar att inte intressera sig, och i förlängningen att inte engagera sig politiskt. Denna baksida har vi valt att undersöka med hjälp av ett litet experiment.

Hypotesen är alltså att upplevd politisk kunskap påverkar det politiska intresset. Experimentet består av en undersökning med en kontrollgrupp och en experimentgrupp. Experimentgruppen svarade på fyra svåra politiska frågor innan de uppskattade sitt politiska intresse. Intresseskalan antog värdena 0 till 10, där 0 motsvarade ”inte alls intresserad” och 10 ”mycket intresserad”. För att verkligen orsaka dåligt politiskt självförtroende hos experimentgruppen valde vi frågor som vi upplevde som svåra, men ändå relevanta. Sådana slags frågor som man känner att man ”borde” kunna svara på. Vi ville alltså komma åt den där välbekanta känslan som uppstår när man spelar Trivial Pursuit. Kontrollgruppen svarade inte på kunskapsfrågorna, och fick därmed skatta sitt politiska intresse med självförtroendet intakt. Utöver intressefrågan fick samtliga personer i båda grupper även svara på ytterligare några allmänna frågor för att maskera experimentet.

De kunskapsfrågor som ställdes till experimentgruppen var:
1. Vilket land är INTE medlem i Afrikanska unionen?
a) Algeriet b) Marocko c) Sydafrika d) Sydsudan e) Vet ej

2. Det här är en av våra nya ministrar (bild), Ardalan Shekarabi. Vilken ministerpost innehar han?
a) Folkhälsa-, sjukvård- och idrottsminister b) Strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete c) Civilminister d) Socialförsäkringsminister e) Vet ej

3. Vad heter Skolverkets generaldirektör?
a) Annette Lilliestierna b) Catarina Andersson Forsman c) Anna Ekström d) Christina Lugnet e) Vet ej

4. Tjeckoslovakien har vid flera tillfällen delats, vid senaste delningen bildades Tjeckien och Slovakien. Vilket år var det?
a) 1991 b) 1992 c) 1993 d) 1994 e) Vet ej

Vi frågade totalt 100 personer på universitetsområdet, med 50 svarande i vardera grupp. Resultaten visade på en skillnad i medelvärden mellan grupperna, där kontrollgruppen uppvisade ett högre politiskt intresse än experimentgruppen, vilket stödjer vår hypotes.

Som grafen visar skiljer sig medelvärdet mellan gruppen med en knapp enhet på intresseskalan. De personer som fick svara på de svåra kunskapsfrågorna har som förväntat skattat sig något lägre på intresseskalan än kontrollgruppen. Detta var också något vi märkte av när vi genomförde undersökningen; flera personer utryckte osäkerhet kring att placera sig högt på intresseskalan då de inte kunnat svara på kunskapsfrågorna.

Resultatet indikerar att det finns något intressant att utveckla vidare, dock visar statistiska signifikanstest att risken att slumpen orsakat resultatet bara kan sägas vara mindre än tio procent (p=0.07) – helst vill man att den ska vara under fem procent. Att vi genomförde experimentet på universitetsområdet kan ha påverkat resultatet, då studenter kan antas vara tryggare i sitt politiska intresse än personer i allmänhet och därmed inte påverkas lika starkt av kunskapsfrågorna. Ett större urval skulle möjligtvis också kunna ha gett ett mer signifikant resultat.

Trots denna invändning visar experimentet ändå att det är möjligt att med enkla medel påverka personers politiska intresse negativt, men resultatet kanske egentligen är intressantare ur ett annat perspektiv. Om vi kan sänka någons intresse genom att försvaga självförtroendet, kan vi då också höja intresset genom att ”boosta” självförtroendet? Genom att låta ytterligare en experimentgrupp svara på väldigt enkla frågor skulle detta samband kunna undersökas.

Vår avslutande uppmaning är således att inte göra politik så förbaskat svårt, det gör ingen gladare eller mer intresserad.

*Sabbade vi även ditt politiska självförtroende? Här kommer svaren: 1) b, 2) c, 3) c, 4) c.

7 thoughts on “Trivial Pursuit-effekten, eller, hur man sänker någons politiska självförtroende

  1. Kul experiment och intressanta resultat! Man undrar förstås om kunskapsfrågorna påverkade det faktiska politiska intresset eller bara höjde ribban för vad det innebär att vara politiskt intresserad. Ställde ni några frågor som är mindre känsliga för den typen av problem, som till exempel huruvida man avser att följa en TV-debatt eller gå med i en politisk organisation?

    • Hej Per, kul att du tyckte experimentet var intressant! Politiskt intresse mättes enbart genom att respondenterna skattade sitt intresse på en skala från 1-10. Övriga frågor var mest till för att maskera experimentet, det vill säga andra frågor om politik som inte direkt hade med politiskt intresse att göra (ex. var man placerar sig på en vänster-högerskala).

      Vid en mer omfattande studie vore det intressant att fånga in andra aspekter av politiskt intresse, exempelvis de du beskriver. Samtidigt var det just hur intresserad man uppfattar sig som vi ville komma åt, och hur den känslan påverkas när man känner sig okunnig. För att i ett experiment kunna påverka negativt hur ofta någon tittar på TV-debatter, läser artiklar eller diskuterar politik med vänner måste man nog ta till ganska grova medel och mäta den förändringen under en längre period. Men det hade förstås varit roligt att undersöka om man kunde öka någons politiska intresse på flera sätt genom att kontinuerligt få personen att känna sig duktigt på politik!

  2. Intressant experiment. Vad gäller slutsatsen så är det naturligtvis så att allt annat lika så ska man inte göra politik svårt och komplicerat. Men ofta är inte allt annat lika. Många frågor är genuint svåra. Några exempel bland många är ekologisk odling, som ju debatterades bara för några veckor sedan, kärnkraftssäkerhet, euron, pensionssystem, mm. Det innebär att det knappast går att göra en enkel framställning av dessa frågor som inte är missvisande.

    En mer adekvat framställning av dessa frågor riskerar att tråka ut vissa väljare, vilket helt klart är ett problem, men samtidigt är det inte särskilt bra om folk röstar på basis av förenklad information heller. Detta är ett genuint dilemma för demokratin.

    • Hej, vad roligt att du tyckte experimentet var intressant! Vi håller helt med dig om att det finns risker med att förenkla politiska frågor. Vår uppmaning är snarare att inte krångla till saker i onödan, vilket vi upplever ofta är fallet i politiska sammanhang. De frågor som är genuint svåra och komplicerade måste som sagt också få vara det, men vi tänker oss ändå att det finns ett utrymme för att prata om vissa politiska frågor på ett mer inkluderande och pedagogiskt sätt. Förhoppningsvis skulle det leda till att fler väljare vågade sig in i den politiska debatten

      • Ja det är en avvägning. Dock är min upplevelse snarare att många politiska frågor redan idag behandlas på ett överförenklat sätt, så jag ser vissa faror med att uppmana till ytterligare förenklingar.

        Hursomhelst är den här typen av experiment intressanta och roliga att läsa om. Hoppas ni fortsätter med dem!

  3. Intressant studie, men lite tveksamma frågor tycker jag, framför allt kanske dem jag hade fel på 🙂
    Att svara rätt på en årsfråga med ettårsintervaller är i stort sett meningslös kunskap jämfört med att kunna svaret ”tidigt nittiotal” och exakt vilka länder som ingår i AU är rätt ointressant t.ex. I jämförelse med en fråga om vad AU egentligen gör (som jag nog inte heller hade klarat med någon större ackuratess). Namn på generaldirektörer och (medvetet?) diffusa titlar på ministrar säger inte heller särskilt mycket mer än att man läser tidningar och har bra detaljminne.
    För min del skulle det krävas ”bättre” frågor för att sänka självförtroendet.

    • Kul att du tyckte det var intressant! Vad det gäller frågorna så var det känslan av att inte kunna besvara dem vi ville komma åt, snarare än att frågorna skulle spegla den viktigaste kunskapen. De valdes helt enkelt för att så många som möjligt inte skulle kunna besvara dem, men samtidigt ge en känsla av att det är något man kanske borde ha vetat eller hört talas om. Vi försökte även spegla både inrikes- och utrikespolitik för att på så sätt fånga ett bredare intresse. Men självklart påverkas inte alla, så du var kanske en av dem som vi inte lyckades komma åt =) Att ministerposterna är något diffusa kan vi bara hålla med om, men det var inget medvetet val. Samtliga exempel är hämtade från den sittande regeringen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s