Tyckartoppen 2014

“Just when i thought I was out, they pull me back in!” säger Al Pacino i Gudfadern III. Den känslan kanske drabbade en och en annan häromdagen, när Stefan Löfven meddelade att det blir ett extra val den 22 mars. Partierna laddar om, men det gör också media och alla andra som följer och kommenterar politik, inklusive vi statsvetare.

I början av året gjorde jag en genomgång av alla Sveriges professorer i statsvetenskap, och hur mycket de syntes i media och forskning. Med ett riksdagsval i backspegeln, och ett annat framför oss, vilka är de som synts mest i media under året?

För att få ett sammanhang har jag den här gången även tagit med personer utanför akademin som opinionsbildar, analyserar, och kommenterar politik. Ledarskribenter, experter, med flera, men inte politiker eller nyhetsjournalister (Uppdatering: Jag har tagit bort Anna Hedenmo och Belinda Olsson från listan). Hur står sig statsvetarna jämfört med dem? Tyvärr är det inte lika lätt att upprätta en fullständig förteckning över dessa som över professorerna. Jag har därför utgått från mitt eget omdöme. Lämna en kommentar om det är någon jag missat, så lovar jag att uppdatera listan.

Metoden är helt enkelt att jag räknar antalet förekomster i artiklar i svensk tryckt press eller inslag i radio och TV, enligt Retriever. Det är naturligtvis en metod med stora brister. När Anna Hedenmo och Mats Knutson frågar ut en partiledare i TV utöver de ett mycket större inflytande än när någon bidrar med ett talstreck i en artikel, men det räknas båda två som en förekomst, vilket är viktigt att ha i åtanke. Detta är inte en inflytandelista. Nedan visas topp 20, och topp 50 finns i ett Exceldokument här.

tyckartoppen2014_uppdaterad

Listan toppas av den oefterhärmlige ledarskribenten, författaren, poeten, analytikern och agitatorn Göran Greider: 1417 träffar under 2014. Men precis därefter kommer en statsvetare, Jonas Hinnfors (1402 träffar). Sex statsvetare är med på topp 20 (varav fyra på topp 10), och då räknar jag inte med fil dr. i statsvetenskap Svend Dahl, som nu framförallt är verksam som ledarskribent. Fyra av statsvetarna är dessutom från Göteborgs Universitet.

Flera statsvetare förekommer alltså oftare i media än professionella högprofilerade politikskribenter som Lena Mellin eller Sanna Rayman. En viktig anledning är antagligen att de flesta kommentatorer och analytiker utanför akademin är uppknutna till en specifik kanal, medan statsvetarna kan förekomma överallt.

Ändå är det fascinerande hur statsvetare blivit de officiella uttolkarna av de flesta politiska skeenden. Jag har till exempel den senaste veckan blivit ombedd att kommentera inte bara demokratiska procedurer och väljarbeteende utan också partiers ekonomiska politik, trots att det rimligen är en fråga för nationalekonomer (vilket jag också svarade). Trots ekonomins centrala roll i politiken återfinns den första nationalekonomen på plats 33, Lars Calmfors. Kanske har det att göra med att rapporteringen ofta handlar om det politiska spelet snarare än innehållet, och då är statsvetenskapens fokus på väljarbeteende, partistrategi och spelregler en tacksam källa. Frågan är bara om det är det viktigaste perspektivet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s