Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 1.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, SOM-institutet Göteborgs universitet och Maria Solevid, statsvetenskapliga institutionen och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Till vår hjälp har vi också haft Sofia Arkhede Olsson, SOM-institutet, Göteborgs universitet.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Detta blogginlägg handlar om vad vi visste om gruppen utlandssvenskar utifrån skatteverkets register innan vi skickade ut undersökningen och ska ses som viktig bakgrundsinformation. Nästa inlägg kommer att handla om undersökningens genomförande svarsmönster i olika grupper av utlandssvenskar.

De utlandssvenskar vi pratar om i den här studien är svenska medborgare i åldrarna 18 till 75 år som är avförda från skatteverkets befolkningsregister med anledning av utlandsflytt. Alltså svenska medborgare som berättat för Skatteverket att de inte bor i Sverige. Det ska i sammanhanget tilläggas att långt i från alla som flyttar utomlands berättar detta för Skatteverket.

Syftet med SOM-undersökningen till utlandssvenskar är att få ökad kunskap om den växande gruppen svenskar som flyttar och bor utomlands – varje år utvandrar omkring 50 000 svenskar. Exempel på områden som berörs i enkäten är valdeltagande och väljarbeteende, medievanor, cirkulär migration, attityder till korruption, invandring och immigration, kosmopolitiska värderingar, samhällsförtroende, Sverigebilder och Sverigekontakter. I flertalet frågor har vi tack vare de nationella SOM-undersökningarna goda möjligheter att jämföra utlandssvenskarna med personer boendes i Sverige.

När vi gav oss själva uppgiften att undersöka utlandssvenskarna beställde vi ett register från skatteverket över alla svenska medborgare i åldrarna 18‒75 år som var registrerade som utvandrade. Vi fick tillbaka ett register innehållande 237 537 personer med adresser i 159 olika länder. Av de drygt 230 000 personerna i registret hade 77 procent har uppgett en adress. Det är upp till varje person som flyttar utomlands att ange adress vilket innebär att kvaliteten på adresserna varierar. Somliga har uppgett en adress i Sverige, somliga saknar helt en adress och andra är registrerade som boende i länder som inte längre existerar. (Not: 192 personer har en adress i ett land som inte längre existerar och 1449 personer är födda i ett land som inte längre existerar). När vi tog bort de uppenbart felaktiga eller ogiltiga adresserna hade vi 174 441 personer kvar. Vidare undersökte vi hur ofta utlandssvenskarna uppdaterar sina adresser för bilda oss en uppfattning om hur aktuella adresserna i registret är. Då upptäckte vi att uppdateringsfrekvensen är avsevärt högre efter 1997. Det visade sig att Navet, Skatteverkets system för distribution av folkbokföringsuppgifter till samhället, startade med aviseringar januari 1997. Tidigare aviserades vissa uppgifter via FBDATA som avvecklades 1 juli 1998. Bristerna till trots står sig det svenska folkbokföringsregistret över utvandrade medborgare mycket bra vid en internationell jämförelse.

Med ovan nämnda insikter gjorde vi bedömningen att det mest tillförlitliga registret över utlandssvenskar är det som sattes i system av Skatteverket 1997. Vår population är därför svenska medborgare i åldrarna 18-75 år med angiven adress i utlandet som flyttade utomlands eller uppdaterade sin adress tidigast 1997. Det ger oss ett stabilt antal av 162 379 utlandssvenskar att studera.

Norge har överlägset störst svensk befolkning. 20 procent av alla utlandssvenskar bor i Norge. Näst populärast är USA och tredje populärast är Storbritannien. I tabell 1 redovisas de femton mest svenskbefolkade länderna; 84 procent av utlandssvenskarna bor i dessa länder. I samma tabell redovisas valmyndighetens officiella statistik över röstberättigade svenskar utomlands. Valmyndigheten använder också Skatteverkets folkbokföringsregister för att komma i kontakt med röstberättigade utlandssvenskar. Enligt vallagen har svenska medborgare 18 år och äldre bosatta utomlands rösträtt i Europaparlaments- och Riksdagsval. För att betraktas som utlandssvensk enligt Valmyndigheten måste man någon gång varit folkbokförd i Sverige. Rösträtten gäller i 10 år från att en utlandsadress registreras, sedan måste väljaren själv anmäla sig till en ny tioårsperiod. En inkommen röst vid ett val räknas också som en anmälan till röstlängden. Anledningen till att siffrorna från vårt registeruttag från Skatteverket skiljer sig åt från Valmyndighetens uppgifter beror således på att våra siffror också inbegriper personer som inte har rösträtt, troligen på grund av att de inte anmält sig till röstlängden alternativt är svenska medborgare som aldrig varit folkbokförda i Sverige.

 

Tabell 1 Antal utlandssvenskar i åldrarna 18-75 år.

tabell 1 USOM blogg

Källa: SOM-institutets bearbetade folkbokföringsregister från Skatteverket samt Valmyndigheten.

Medelåldern (av de 18‒75-åringar som ingår i registret) är 43,3 år. Av de länder med minst 200 svenskar har Island, Norge och Japan yngst svensk befolkning. Den äldsta svenska befolkningen har Portugal, Kroatien och Thailand (Tabell 2). Spanien ligger på åttonde plats på toplistan över äldst befolkning med en medelålder på 50,8 år.

Tabell 2 Länder med äldst och yngst svensk befolkning.

Tabell 2 USOM blogg

Källa: SOM-institutets bearbetade folkbokföringsregister från Skatteverket.

I våra registerdata är 34 834 personer är födda utanför Sverige. Av dessa har 35 procent flyttat till landet där de föddes.

Frågan är då i vilken utsträckning de utlandssvenskar som vi slumpmässigt valde ut att få ett brev med inbjudan till en webbenkät svarade på vår undersökning? Vilka utmaningar och möjligheter finns det när man gör en undersökning av det slaget vi har gjort? Svaren på frågorna och mycket mer kommer i nästa inlägg!

 

Vidare läsning:

Vi har också gjort en förstudie baserad på registerdata från Skatteverket, de data omfattar utlandssvenskar i åldrarna 16-85 år och uppgifterna är från februari 2014:

Vernersdotter, Frida och Solevid, Maria (2014).  Registerstudie över svenskar bosatta utomlands. SOM-rapport nr 2014:22

I den här rapporten finns ytterligare information om utlandssvenskar:

Westling, Folke. Svenskar bosatta utomlands. SOM-rapport nr 2012:9.

 

 

9 thoughts on “Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 1.

  1. Intressant!

    I en sådan här undersökning tror dock jag det är väldigt viktigt att skilja på olika kategorier av utlandssvenskar, fr a är det nog viktigt att skilja mellan återvändande invandrare och de ”klassiska” utlandssvenskarna. Sedan bör man ju ta hänsyn till om man flyttat utomlands för jobb/studier vs pension samt beakta längden på bosättningen utomlands (utbytestermin/säsongsarbete eller regelrätt emigration?).

    • Hej!
      Tack för din kommentar och för ditt intresse! I själva undersökningen till utlandssvenskar (datainsamling pågår fortfarande) har vi ställt en rad frågor om skäl till utlandsflytt just för att kunna skilja ut olika grupper av utlandssvenskar. Vi har också ställt frågor om man bott utomlands tidigare, i vilka länder, hur länge man sammanlagt bott utomlands mm mm. Angående säsongsarbete och liknande så är Skatteverkets krav att en svensk medborgare ska avskriva sig från folkbokföringen om man har för avsikt att vara bosatt utomlands 1 år eller längre. Kortare säsongsarbeten kräver därför inte med nödvändighet att man skriver ut sig ur Sverige och då är man enligt Skatteverket heller inte utvandrad.
      Mvh
      Maria

  2. Ping: Intressant artikel… | bortabrabloggen

  3. Intressant, tycker jag som utlandssvensk sedan 1996. De som är födda utanför Sverige, hur definieras de? Våra barn är födda utomlands, men är svenska medborgare, hur skulle de kategoriseras?
    Hälsningar från Connecticut
    grrringo.blogspot.com

    • Hej!
      Tack för din kommentar och roligt att du är intresserad av vår undersökning! Intressant nog har vi precis mailat med Skatteverket i en väldigt liknande fråga som du ställer, det är inte alltid lätt att veta hur saker och ting räknas.
      Men svaret på din fråga är att de betraktas som utvandrade (om jag inte är felinformerad). Jag återkommer om jag skulle få ett annat besked av Skatteverket.
      Mvh
      Maria

  4. Ping: Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 2. |

  5. Ping: Lucka #11: Utvandring hör inte bara historien till |

  6. Ping: Lucka #20: Svenska emigranter i ett globalt perspektiv |

  7. Ping: Vilka är utlandssvenskarna?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s