Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 2.

Det här inlägget är samförfattat av Frida Vernersdotter, verksam vid SOM-institutet och Maria Solevid. Ett stort tack till Jonas Hägglund, SOM-institutet, för hjälp med databearbetning och kartanimering!

SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför under hösten 2014 en helt unik enkätundersökning riktad till den stora gruppen utlandssvenskar. Projektet presenterades i gårdagens blogginlägg. I det här blogginlägget ska vi redogöra för svarsbenägenheten i olika grupper av utlandssvenskar. Vi vill i sammanhanget påpeka att undersökningen fortfarande pågår och att siffrorna som presenteras är preliminära baserat på antalet inkomna svar vid dagens datum. Samtidigt är materialet helt unikt och förtjänas lyftas fram redan nu.

Utmaningar och möjligheter

Det finns många spännande utmaningar med att göra en internationell enkätundersökning. För det första finns flera brister i folkbokföringsregistret (se gårdagens blogginlägg). För det andra finns det problem med postgången i vissa delar av välden, så även om vi har en aktuell adress kan vi inte vara säkra på att breven kommer att komma fram. För det tredje är hindren för att svara vår webbenkät högre eftersom svarspersonen utifrån information i ett vanligt brev måste logga in på internet och på vår undersöknings hemsida för att kunna svara. Svarsbenägenheten är exempelvis betydligt högre i en renodlad webbundersökning som skickas ut med e-post eller en undersökning där enkäten skickas med vanligt brev. Tröskeln, som det extra steget att gå från en papperslapp till att logga in på en internetsida innebär, är heller inte det enda problemet med enkäten. Vissa personer i urvalet saknar internetuppkoppling och datorvana, vilket försvårar deras deltagande, andra har meddelat att inte kan delta för att de bor i länder där myndigheterna övervakar deras datatrafik. För det fjärde har vi begränsade ekonomiska resurser att skicka ut påminnelser, utlandsporto kostar en hel del. Portokostnaderna är också en viktig anledning till att vi inte skickade ut en papperenkät utan istället har ombett svarspersonerna gå in på internet. Vi har i dagsläget genomfört en (1) påminnelse.

Trots alla dessa utmaningar är vi oerhört glada och stolta över att över 2100 utlandssvenskar, motsvarande 21 procents svarsfrekvens, tagit sig tiden att logga in och besvara vår webbenkät. Ett stort tack för alla era svar och alla era kommentarer och synpunkter! Om någon utlandssvensk som fått vår enkät inbjudan och ännu inte svarat läser detta inlägg hoppas vi att du tar dig tiden att svara på vår undersökning!

Våra utlandssvenskar

Genom Skatteverkets folkbokföringsregister över utvandrade svenska medborgare har vi gjort ett stratifierat urval av 10 000 utlandssvenskar i åldrarna 18‒75 år. För att kunna få svarsunderlag från svenskar i flera delar av världen gör vi ett så kallad disproportionellt stratifierat urval i följande regioner: Norden, Västeuropa inklusive Nordamerika, Australien och Nya Zealand, Östeuropa och f.d. Sovjetrepubliker, Afrika och Mellanöstern, Asien samt Latinamerika. I korthet har sannolikheten att få en enkätinbjudan varit större i regioner där det bor färre utlandssvenskar (ex Latinamerika, Asien och Afrika) medan sannolikheten att få en enkätinbjudan relativt sett varit lägre i regioner där det bor väldigt många utlandssvenskar (ex Norden, Västeuropa och Nordamerika). I Latinamerika skickade vi enkätinbjudan till drygt 1/3 av utlandssvenskarna som enligt folkbokföringen bor i de länderna. Som tabellen visar fördelar sig de 10 000 i urvalet enligt följande: Västeuropa inkl AU och NZ, 4000, Norden 2000, Afrika och Mellanöstern 1000, Asien 1000, Östeuropa inkl f.d. Sovjetstater 1000, Latinamerika 1000. Sammanlagt har vi skickat brev med inbjudan till webbenkät till utlandssvenskar i 136 länder.

Tabell 1. Beskrivning av urvalet

Bild 1 blogg 2

Källa: SOM-institutets undersökning till utlandssvenskar.

Kommentar: Det enda landet i urvalsgrupp 1 som vi saknar svar från är Gibraltar. *Baserat på de länder det inkommit svar från.

I händerna på posten

Vi gjorde vårt första utskick med darrande händer den 22 september 2014 och i tio dagar höll vi andan innan vi fick in vårt första svar. Det var breven till våra grannländer, ett antal EU-länder och USA som hade kommit fram. Under de efterföljande dagarna fick vi svar från Kanada och de flesta länderna i EU från både Öst- och Västeuropa. De fd Sovjetstaterna var långsammare på att svara än EU-länderna i samma region och vi saknar svar från delar av Kaukasien där det bor väldigt få svenskar. Vi har sett en tydlig effekt av när posten har nått fram då det ofta har inkommit flera svar från samma land den första dagen landet dykt upp i inflödet. Breven till Asien tog ytterligare lite längre tid på sig att nå fram, men de brev som nått fram har visat sig ha de mest svarsvilliga mottagarna då Asien är den region som har högst svarsfrekvens för tillfället. Afrika, Mellanöstern och Latinamerika är de regioner som tagit längst tid att nå. Det har tagit i genomsnitt 36 respektive 33 dagar för breven att nå dit och vi saknar fortfarande svar från flest personer i dessa regioner.

Figur 1. Kumulativt inflöde per urvalskategori

Bild 2 blogg 2

Källa: SOM-institutets undersökning till utlandssvenskar.

I Afrika och Mellanöstern saknar vi svar från 25 av 47 länder. Det låter mycket när vi ser till antalet länder, men faktum är de 25 länderna vi inte har hört från motsvarar endast 10 procent av personerna i urvalsgruppen. Det betyder att det bor väldigt få svenskar per land i dessa länder vilket i sin tur innebär att den kritiska massan per land inte är tillräckligt stor för vi ska kunna dra slutsatsen att postgången inte har fungerat. I hela urvalet saknar vi svar från 42 länder. Endast fem av dessa har fler än 10 svenska invånare. Deras uteblivna svar kan bero på posten eller på att de enskilda personerna inte kan eller vill delta. Ett undantag är Mexiko som är det största landet som vi inte fått svar från (86 svenskar i urvalet bor i Mexiko) och det är tillräckligt många för att anta att posten inte har nått dit än. I figur 2 kan vi se svarsfrekvens på en världskarta. Om du klickar på bilden får du se en inflödesanimering över tid.

Figur 2 Svarsfrekvens per land

kartainflöde

Källa: SOM-institutets undersökning till utlandssvenskar.

Kommentar: Observera att länder i grå färg med svagt markerad kontur är länder utan utlandssvenskar i vårt urval. Grå länder med starkt markerad kontur är länder där vi saknar svar.

Tisdagen den 28 oktober (36 dagar efter det första utskicket) gjorde vi vår första och hittills enda påminnelse. Precis som vid det första utskicket tog det tio dagar innan vi började se en effekt av påminnelsen. I figur 1 ser vi hur de utplanade kurvorna för framför allt i Norden, Väst- och Östeuropa och Asien får en brantare kurva igen från den 6 november. Effekten höll i sig i ungefär en vecka i Norden och något längre i övriga Europa. Huruvida effekten av påminnelsen är mer utspridd i de övriga regionerna beror på den ojämna postgången eller svarsvilja hos mottagarna återstår för en senare analys.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det trots alla utmaningar går att göra en internationell enkätundersökning riktad till utlandssvenskar. Under 2015 ska vi sätta tänderna i all den spännande data som vår enkät har genererat. Resultaten från SOM-undersökningen till utlandssvenskar kommer att presenteras i boken Svenska utlandsröster (Solevid, red) runt årsskiftet 2015/16. I boken kommer statsvetare, medievetare, nationalekonomer och sociologer bidra med analyser. Vi kommer med stor sannolikhet återkomma med olika resultat från undersökningen i blogginlägg på Politologerna.

6 thoughts on “Vad vet vi om utlandssvenskar? Del 2.

  1. varfor tillats utlandssvenskarna inte vara aldre an 75 ar, gor som Air France som i sin bokning satter gransen for seniorer vid 130 ar. For ovrigt vill ingen atervanda till aldrevarden i Sverige med battre villkor pa annat hall, opatriotiskt javisst men utlandssvenskar i alla fall.

    • Hej!
      Vi valde att dra gränsen vid 75 år eftersom vi från forskning och andra kartläggningar vet att andelen personer med internetuppkoppling är betydligt lägre i de äldre åldersgrupperna än i övriga åldersgrupper och vår undersökning genomfördes just på internet (undersökningen genomfördes genom att de utvalda svarspersonerna fick ett brev hemskickat med posten och i brevet fanns information om undersökningen och ett login-id till vår webbenkät). Det går alltid att diskutera vilka avgränsningar som görs i olika sammanhang. Att ett flygbolag har andra åldersgränser än en vetenskaplig undersökning är fullt rimligt.
      Mvh
      Maria Solevid

  2. Hej och tack för ert välbehövliga arbete kring utlandssvenskarna och deras villkor.
    Vet ni om det finns någon i den svenska regeringen eller departementen som har ett övergripande ansvar för frågor som rör utlandssvenskar? Det finns i många andra europeiska länder.

    Med vänlig hälsning
    ETTW – Europeans Throughout The World

  3. Ping: Lucka #20: Svenska emigranter i ett globalt perspektiv |

  4. Ping: Vilka är utlandssvenskarna?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s