Varför ser sig kvinnliga EU-kandidater som mindre kompetenta? Om könsroller och stereotyper i politiken

Moderaterna har genom åren haft lättare att attrahera manliga än kvinnliga väljare. Kommer en kvinnlig partiledare att kunna ändra på det? På senare tid har forskningen visat att kvinnor inte i större utsträckning röstar på kvinnliga politiker, eller att kvinnliga politiker får fler kvinnor att engagera sig politiskt. Detta betyder emellertid inte att könsskillnader inom politiken är ett minne blott. Jag ska i detta inlägg kort diskutera kön och politik. Det mesta av forskning kring könsskillnader inom politiken kommer från USA, så mycket av det jag skriver om relaterar till den forskning som gjorts där. Men jag ska i slutet av inlägget diskutera ett resultat från en undersökning som jag ansvarade för och som gjordes med kandidaterna i EU-valet 2014. Resultatet påvisar skillnader mellan hur manliga och kvinnliga kandidater bedömer sin egen kompetens.

I USA har man alltmer kommit att uppmärksamma problemet med att landet har så få kvinnliga politiker. Med 18 procent kvinnliga ledamöter i representanthuset intar USA en 80:e plats, på en lista som innehåller 189 parlament. (Sverige ligger femma på samma lista). En av de saker som har diskuterats är hur könsstereotyper påverkar förutsättningarna för manliga och kvinnliga politiker. Tidigare inlärda förväntningar om vad som utmärker en kvinna respektive en man bildar en tolkningsram utifrån vilket en person skapar sig en bild av en annan person och hur denna kan tänkas agera. Tolkningsramar har den fördelen att de hjälper oss att förstå och hantera vår givning. Nackdelen kan vara att de bygger på fördomar, vilket kan resultera i att vi drar felaktiga slutsatser om personen vi har framför oss. Ett annat problem är att de drabbar personer som vi applicerar dem på. Detta gäller även inom politiken.

Gång efter annan påvisar studier att kvinnliga och manliga politiker tillskrivs olika egenskaper. Kvinnliga politiker anses exempelvis vara mer inkännande, ärliga och känslosamma än män. Män å andra sidan ses som mer kompetenta, starkare ledare och bättre på att hantera kriser. Könsstereotyper är inte alltid till nackdel för kvinnor. Kvinnliga politiker anses vara mer kompetenta än manliga politiker inom klassiska kvinnoområden som vård, skola och omsorg. Men män anses mer kompetenta inom områden som ekonomi, handel, jordbruk och försvar. Det är emellertid inte bara väljare som har stereotypa bilder om manliga och kvinnliga politiker. Ett antal studier har studerat hur journalister påverkas av dem. Ett återkommande tema är att det skrivs mer om kvinnliga politikers privata omständigheter. I USA kallas fenomenet för ”the hair, husband and hemline problem”.

Däremot finns det färre studier som kan belägga att könsstereotyperna också avgör hur väljarna lägger sin röst. Väljarnas föreställningar om manliga och kvinnliga politiker verkar inte ha så stor betydelse på valdagen. I sin bok ”He runs, She runs. Why Gender Stereotypes Do Not Harm Women Candidates” (2013) studerar statsvetaren Deborah Jordan Brooks hur väljare reagerar på kandidater, både män och kvinnor, som gråter, agerar tufft, är aggressiva samt gör bort sig. Studien bygger på experimentel design med ett representativt urval av 3000 amerikanska medborgare. Brooks finner inte några belägg för att kvinnliga kandidater missgynnas. De behöver inte vara ”dubbelt så bra” som en manlig politiker, som det ibland hävdas, för att vinna väljarnas gillande. Brook uppmanar därför sin omgivning att sluta sprida missuppfattningen att kvinnor bedöms hårdare än män, eftersom det i sig eventuellt dämpar kvinnors lust att alls söka sig till politiken (ta del av bokens första kapitel här)

En annan aspekt av könsstereotyper är hur kandidater bedömer sig själva. Det finns studier som tyder på att kvinnliga kandidater kräver mer av sig själva än vad manliga kandidater gör. I samband med EU-valet 2014 testar jag om det gäller även i Sverige. I en enkät som skickades till samtliga Europaparlamentskandidater 2014 ställde jag frågan om hur kandidaterna bedömde sina egna kvalifikationer som EU-parlamentariker. Frågan löd: Hur pass kvalificerad känner du dig för uppdraget som Europaparlamentariker? Svarsalternativen var: ”mycket kvalificerad”, ”ganska kvalificerad”, ”inte särskilt kvalificerad” samt ”inte alls kvalificerad”. När man studerar hur manliga respektive kvinnliga kandidater svarar framkommer att de kvinnliga kandidaterna ser sig som klart mindre kvalificerade än sina manliga kollegor. 41 procent av de manliga kandidaterna ser sig som ”mycket kvalificerade” för uppdraget som EU-parlamentariker, medan endast 26 procent av de kvinnliga kandidater ser sig som mycket kvalificerade.

Resultaten är robusta även när jag kontrollerar för partitillhörighet, ålder, utbildning och plats på valsedeln. Kandidatens kön påverkar således hur de ser på sina kvalifikationer. Det kan finnas en mängd olika orsaker till att kvinnliga kandidater inte i samma utsträckning förlitar sig på sina kvaliteter. En orsak kan vara de partiinterna förhållandena. Men så verkar inte vara fallet. I enkäten ställde jag även frågor om hur kandidaterna upplevde nomineringsprocessen till EU-valet. Det finns i det fallet inte några skillnader. Män och kvinnor är lika nöjda med hur nomineringsprocessen gick till. Inte heller finns det några könsskillnader när det gäller hur viktigt de anser att kandidatens kön är för att komma högt upp på valsedeln. Frågan som ställdes var: ”Vilka förutsättningar tror du är viktiga för att en kandidat ska nomineras till en valbar plats till Europaparlamentet” Av elva olika förutsättningar (kön, ålder, utvecklade kontakter med den regionala partiledningen, personliga drivkrafter, popularitet inom partiet, ledamot i Europaparlamentet, politiska åsikter, bra relationer med media, yrkesbakgrund, personlighet samt etnisk bakgrund) var kön den tredje minst viktiga förutsättningen, 13 procent ansåg att kön var en mycket viktig egenskap. Minst viktigt ansågs etnisk bakgrund vara (sju procent menade att det var mycket viktigt). Listan toppades av popularitet och personlighet, 60 respektive 59 procent bedömde dem som mycket viktiga förutsättningar.

Utifrån de frågor som jag ställde om de partiinterna förhållandena verkar kvinnors lägre självförtroende inte härstamma inifrån partierna. Resultaten är intressanta dels för att skillnaden mellan manliga och kvinnliga kandidaterna är så pass iögonfallande, dels för att vi i Sverige ligger i framkant när det gäller andelen kvinnliga politiker. Men problemet är kanske inte alla gånger att kvinnliga politiker bedöms hårdare av sin omgivning, utan att kvinnliga politiker dömer sig själva hårdare än vad en manlig politiker gör i motsvarande situation. Frågor vi fortsättningsvis bör ställa oss blir: varför gör de det och vad kan vi göra åt det?

 

 

5 thoughts on “Varför ser sig kvinnliga EU-kandidater som mindre kompetenta? Om könsroller och stereotyper i politiken

  1. Hej Patrik,

    tack för ett intressant inlägg! En liten fundering. Om jag har förstått ditt inlägg korrekt så menar du att gapet i självförtroende är en viktig förklaring till politiska ojämlikheter mellan män och kvinnor. I så fall borde väl listplacering påverkas av detta (det vill säga att det blir endogen kontroll). Om självförtroende hade en påverkan på karriärrsgapet borde vi därför se ett minskat självförtroendegap när du lägger in den endogena kontrollen för listplacering. Stämmer tolkningen att självförtroendet inte kan förklara karriärsskillnader mellan män och kvinnor?

    Olle

    • Hej Olle,

      Tack! Jag menar att bristande självförtroende är en ojämlikhet i sig självt. Om kvinnliga kandidater systematiskt har ett sämre självförtroende så är det problematiskt oavsett representation – men det kanske du också inkluderar i ”politiska ojämlikheter”? Jag vet inte vilka belägg det finns för att män och kvinnor har olika förutsättningar att göra karriär. Det gäller inte i riskdagen, men har du studerat hur det ser ut på kommunal nivå? Så mitt tentativa svar är att det inte spelar någon roll. Det är också det som gör det lite paradoxalt. I amerikansk forskning pekar man på att detta med självförtroendet är fundamentalt för att öka kvinnors politiska representation. Men i Sverige, med god kvinnliga representation, har kvinnor likväl sämre självförtroende. Det får mig att fundera över hur viktigt det är med självförtroendet för andelen kvinnor i lagstiftande församlingar. Kanske andra faktorer är viktigare?

  2. Hej,

    Vi har en hel del forskning som tittat på dessa frågor i kommunpolitiken. Alla dessa papper pekar åt samma håll, det vill säga att kvinnor har det svårare än män att ta sig fram i politiken och att detta kan ett bias mot kvinnor i partierna.

    https://sites.google.com/site/folkeolle/home/wp/Female%20rep%20141116.pdf?attredirects=0&d=1
    https://sites.google.com/site/folkeolle/home/wp/pol_glass_ceiling.pdf?attredirects=0&d=1
    https://sites.google.com/site/folkeolle/home/wp/Gender%20Quotas%20and%20the%20Crisis%20of%20the%20Mediocre%20Man.pdf?attredirects=0&d=1
    http://www.ifn.se/eng/publications/wp/2014/1043

    Intressant med tolkningen att egenskattad kompetens spelar någon roll för karriärerna! Som vi ser det har den amerikanska forskningen inte lyckats etablera detta. Snarare är det att det finns två av varandra oberoende observationer. 1. Kvinnor har lägre politiska ambitioner (i befolkningen, men inte när man jämför politiker) 2. Det finns ett gap i politisk representation. Däremot är det ingen som lyckats länka ihop dessa två observationer. Alltså, det skulle kunna vara så att gapet i ambitioner inte har något att göra med gapet i politisk representation. Skulle vara kul om detta gick att visa på något sätt, men det här visar en indikation åt det hållet.

  3. Ping: Lucka 9: Förlorade Hillary Clinton på grund av att hon är kvinna? Om kvinnliga kandidater i amerikansk politik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s