Deltagardemokratens dilemma

Inlägget är gemensamt författat av Åsa von Schoultz (professor i statsvetenskap, Mittuniversitet), och Gissur Ó Erlingsson

***

Att föreslå åtgärder för att stärka människors möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan valen är ett av de uttalade uppdragen inom ramen för den pågående demokratiutredningen. Uppdraget kan ses som en del av en långsiktig internationell trend mot införandet av en allt rikare flora av kanaler för medborgarna att göra sig hörda via. Inom Sveriges gränser har det inom demokratipolitiken åtminstone sedan 1980-talet pågått frisk aktivitet med att experimentera med olika typer av direkt- och/eller deltagardemokratiska innovationer, ute i kommunerna (jämför t.ex. Montin 1998; Jarl 2003; Gilljam och Jodal 2005): medborgarförslag, olika typer av rådsorgan, brukarinflytande, brukarmedverkan, medborgardialoger, folkomröstningsinitiativ etcetera. Läs mer

Kandidaterna och personvalet, del 1.

Kandidaterna och personvalet

Till riksdagsvalet 2014 sänktes personvalsspärren från åtta till fem procent. Tillsammans med ett antal kollegor fick jag till uppgift av Justitiedepartementet att studera reformen. Vi kommer i ett antal inlägg presentera delar av rapporten. För egen del kommer jag i två delar att diskutera kandidaternas erfarenheter av personvalsreformen. Det första inlägget handlar om kandidaternas inställning till personvalet, hur de bedömer reformens konsekvenser samt hur mycket de kampanjade. Läs mer

Sverigedemokraterna röstar oftare med Socialdemokraterna än med Moderaterna

Jag har flera gånger tidigare skrivit om hur partierna röstar i riksdagen. Mest uppmärksamhet har det blivit angående hur Sverigedemokraterna röstat. Under den förra mandatperioden röstade SD oftast med regeringen, vilket av många setts som ett bevis för att det är ett högerparti. Jag har också tänkt i liknande banor, och skrev till exempel i augusti att en S-ledd regering skulle få svårt att få igenom sin politik, givet hur SD brukar rösta.

Flera har dock invänt att röstningssiffrorna inte är helt rättvisande, eftersom regeringar kan agera strategiskt. Om en regering misstänker att den kommer förlora en omröstning kanske den avstår från att lägga fram frågan över huvud taget. Därför är det inte konstigt att vågmästarpartiet oftast röstat med regeringen. Det gick dock inte att undersöka på något bra sätt före valet.

När vi nu har en annan regering är situationen annorlunda. Jag har därför med hjälp av riksdagens öppna data tittat på hur partierna röstat i riksdagen under innevarande riksdagsår, i sammanlagt 371 voteringar. Resultatet visas i diagrammet nedan. Man kan där se att SD nu oftare röstar på samma sätt som S och MP, än på samma sätt som allianspartierna. Vänsterpartiet är dock fortfarande det parti som i minst utsträckning röstar på samma sätt som SD.

Läs mer

Rättvisa för hemvändande jihadister

En av de senaste dagarnas mest omdiskuterade frågor har varit hur samhället ska förhålla sig till personer som anslutit sig till terrororganisationen IS, och sedan återvänder till Sverige. Diskussionens utlösande faktor var att Stockholms stad häromdagen antog en strategi mot våldsbejakande terorrism. Det som förorsakat mest kritik är formuleringar om att de som hemvänder ska få stöd och hjälp på olika sätt, till exempel med jobb och bostad.

Svenska Dagbladets Maria Ludvigsson menar att strategin är naiv, och att åtgärderna inte är effektiva. Aftonbladets Oisín Cantwell frågar å andra sidan vad alternativet till att försöka förebygga radikalisering är, och att seriös diskussion dränks i en ”kakofoni av proteter”.

För mig är det en öppen fråga vad som är de bästa åtgärderna för att förebygga framtida terrorhandlingar. Stöd till avhoppare, utökade befogenheter för SÄPO, lagstiftning, eller något annat – jag vet inte tillräckligt. Dock tycker jag att ett perspektiv hamnat lite i skymundan, och bara berörts implicit: rättviseperspektivet.

Läs mer

Stödet för sittande regering under mandatperioderna

Stödet för den sittande regeringen (S+MP) blev 37,9 procent i riksdagsvalet 2014. Sedan dess har stödet minskat något. I senaste sammanvägningen (Mätningarnas Mätning) når regeringspartierna 34,5 procent. Det är en opinionsnedgång på 3,4 procentenheter. Är det normalt? Mycket eller litet?

Frågan vi tar oss an i det här blogginlägget är hur opinionstödet för sittande regeringar i Sverige brukar utvecklas under mandatperioderna: Vad har vi att vänta när det gäller hur stödet för den sittande minoritetsregeringen S+MP kommer att utvecklas under de 1200 dagar som är kvar till nästa riksdagsval?

Läs mer

Finns den kommunale väljaren? (del 3)

Inlägget är samförfattat av Gissur Ó. Erlingsson & Henrik Oscarsson.

Bättre sent än aldrig? Om det kan man tvista och vi ber om ursäkt för senfärdigheten (men i gengäld har vi nu röstdelningsdata för valet 2014…) För lite drygt ett år sedan påbörjade vi alltså en trilogi av inlägg under rubriken ”Finns den kommunale väljaren?”. Tanken var att ge perspektiv på fenomenet ”röstdelning”, och vi utlovade följande upplägg. (1) I det första inlägget försökte vi belägga att en lokal dimension vuxit fram i svensk politik de senaste 20 åren, (2) i det andra redovisade vi data på vilka väljargrupper som röstdelar; nu (3), i det gravt försenade tredje, reflekterar vi över orsaker till röstdelningen. Och för den riktigt intresserade: ni kommer att kunna få läsa ett slags spinoff på dessa inlägg i den kommande SOM-antologin som släpps den 23 juni, där vi borrar djupare i röstdelningsfrågan ur lite olika perspektiv.

***

Nyligen har ett omval i Båstads kommunalval genomförts. Det är alltså ungefär samma demos som röstade i valet nu som röstade för omkring åtta månader sedan. Skillnaderna i hur Båstadsväljarna röstade i riksdagsvalet i september, och i kommunalvalet nu, är uppseendeväckande. Exempelvis fick Moderaterna då 34,7 procent av rösterna, men bara 18,5 procent nu i det kommunala omvalet. Kristdemokraterna fick 5,4 procent av rösterna i riksdagsvalet, men bara 1,3 procent nu, i kommunalvalet. Socialdemokraternas differens blev 18,2 då versus 12,6 nu. Mycket av skillnaderna drevs av att ett lokalt parti – Bjärepartiet – gjorde ett succéartat val i omvalet och samlade 33,2 procent av rösterna. Ungefär samma väljare, men val till olika nivåer vid separata tillfällen. Fallet bör få i gång tankarna kring fenomenet röstdelning, att en väljare röstar på ett parti i riksdagsvalet och ett annat i kommunalvalet. Faktum är att röstdelningen slog rekord i 2014-års val, då ungefär 30 procent av väljarna gjorde detta. Läs mer

Orons politiska konsekvenser

Betydelsen av känslor för politiska ställningstaganden och ageranden har fått allt större uppmärksamhet i den internationella politisk-psykologiska forskningen över tid. Känslor är en grundläggande del av alla politiska opinioner (Neuman et al 2007). I det här inlägget ska jag kort illustrera hur oro påverkar två indikatorer på politiskt engagemang i Sverige: intresse för politik och i vilken utsträckning man diskuterar politik. Det empiriska materialet kommer från den nationella SOM-undersökningen 2014. Läs mer