Är kommunpolitiker nöjda med de förtroendeuppdrag de får?

Inlägget är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson, Mattias Fogelgren och Richard Öhrvall.

***

Nyligen publicerades vår rapport ”Att ta plats i politiken: Om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken”. I en serie (förhoppningsvis hyggligt korta…) inlägg kommer vi att redogöra för vad vi själva anser vara de mer intressanta resultaten från rapporten. Detta första inlägg handlar om hur förtroendevalda har upplevt fördelningen av uppdrag efter valet 2014.

En gång skrev Olof Petersson en uppsats med den festliga titeln ”All makt utgår från folket – vart tar den sedan vägen?” Ja, vart tar den vägen, egentligen? Detta vet vi: Vart fjärde år går vi och röstar. I första hand lägger vi våra röster på partier, och i kommunalvalet 2014 valde knappt var tredje väljare att dessutom personrösta (se tidigare inlägg på Politologerna för mer om personvalet). När rösterna har lagts vidtar en mandatfördelning, som avgör partiernas styrkeförhållanden i fullmäktige. Men därmed har vi väljare – ”folket” –  gjort vårt.

För, därefter vidtar interna procedurer i partierna då uppdrag ska fördelas i t.ex. nämnder och styrelser. Vilka personer hamnar i vilka nämnder? Vilka individer får de lite tyngre uppdragen som ordföranden (i nämnder, i styrelser) och vilka blir kommunalråd?

Hur det går till när partierna fördelar uppdrag internt är mycket viktigt för vilka individer som i slutänden får inflytande lokalt. Det kan också få stora konsekvenser för den politik som partiet driver under mandatperioden. Och detta är alltså procedurer som i allt väsentligt står utanför väljarens kontroll. Hur detta går till, samt om procedurerna uppfattas som legitima, får nog anses vara en central statsvetenskaplig frågeställning. Men, såvitt vi kan bedöma, är det också en illa uppmärksammad och sparsamt utforskad fråga i forskningen.

***

Vad har vi då funnit, om vi ser till förtroendeuppdrag som fördelades efter 2014 års val: hur nöjda var egentligen de som kandiderade till kommunfullmäktige med vilka poster de fick? I en enkät som vi skickade ut i januari 2015, uppgav en överväldigande majoritet av kandidaterna att de var nöjda med de förtroendeuppdrag som de fick (eller inte fick) efter valet 2014. Över hälften svarade att de i ”hög grad” var nöjda. Plussar vi på dem som var ”ganska nöjda” ligger andelen på hela 85 procent.

Dessutom, får man tro respondenterna, har procedurerna varit hyfsat demokratiska: Ungefär 85 procent uppgav att förtroendeuppdragen fördelats på ett transparent sätt och 72 procent upplevde att de hade haft inflytande över vilka som blev nominerade till förtroendeuppdragen.

Om vi jämför vilka politikområden som kandidaterna uppgav att de var intresserade av inför 2014 års val och vad de sedan fick för uppdrag hittar vi ett samband. De allra flesta som har fått kommunala förtroendeuppdrag arbetar med politikområden som de tidigare uttryckt intresse för. Det finns vissa områden som få kandidater uttryckte intresse för inför valet. När vi efterhand studerar hur posterna har fördelats kan vi notera att det bland dem som fått uppdrag inom dessa områden finns en inte obetydlig del som inför valet inte var intresserade av att hamna där. Det gäller framför allt bland dem som fått förtroendeuppdrag som i hög grad handhar teknisk förvaltning och plan- och byggärenden. Men även impopulära områden kräver sina politiker, och det är dock möjligt att intresset väcks i takt med att de får jobba med dessa frågor.

***

Hur ska resultatet värderas? Sett till att man i offentlig debatt ibland stöter på uppfattningar om bristande interndemokrati och toppstyre i partierna, är vår försiktiga bedömning att läget bör tolkas som positivt. Överlag är kommunpolitiker nöjda med de uppdrag de fått, och överlag tycker de att partiets interna procedurer för att fördela uppdrag är transparent och hyggligt demokratiskt.

Läs mer om detta och mycket annat i rapporten Att ta plats i politiken. Om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken.

2 thoughts on “Är kommunpolitiker nöjda med de förtroendeuppdrag de får?

  1. Förstår jag rätt om ni menar att få är intresserad av teknisk förvaltning o plan- och byggärenden?

    Min fråga kommer sig av att i min kommun (Orust), är striden hård att komma med i någon nämnd som sysslar med detta. Kan det vara så att kustkommuner (Bohuslän) där många bygglov överklagas är betydelsen av att vara med större?

  2. Intressant, det kan säkert variera mellan kommuner och även bland dem som har besvarat vår enkät finns det personer som är intresserade av sådana frågor, men de är jämförelsevis få.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s