Hur mycket, och på vilket sätt, deltar gräsrötter i valkampanjer?

Detta inlägg är samförfattat av Gissur Ó Erlingsson, Mattias Fogelgren och Richard Öhrvall

***

Dags så för del 2 i miniserien där vi plockar ut några godbitar från rapporten ”Att ta plats i politiken”

I forskningen om väljarbeteende och valresultat, är intrycket att man i stigande grad inte enbart eller huvudsakligen betraktar partier som passiva offer för den socioekonomiska väljardemografi de råkar befinna sig i. Sådana så kallade ”efterfrågeperspektiv” kompletteras ofta med något slags ”utbudsperspektiv”, där forskarna säger att partiernas egna agerande – till exempel valkampanjer och annan övertalning – kan spela roll för valresultaten. Härvidlag är en intressant aspekt av detta: i vilken utsträckning, och på vilket sätt, deltar partiernas gräsrötter (här definierade som kandidater till kommunfullmäktige) i valkampanjerna?

Minns att valåret 2014 var unikt: Aldrig förr hade Sverige haft EU-val samma kalenderår som val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Totalt sett innebar det att vi hade 312 olika val till olika församlingar. Detta förefaller ha stärkt politiskt intresse och engagemang då valdeltagandet steg i nästan samtliga 312 val. Andelen röstande sjönk endast i 17 val till kommunfullmäktige.

***

Nå, till inläggets huvudfrågor: I vilken grad var gräsrötterna (läs: kandidaterna i valet till kommunfullmäktige) engagerade i 2014 års valkampanj, och hur uppger de att de deltog i kampanjerna? I den enkätstudie vi har genomfört svarade fyra av tio att de var engagerade i ”hög grad” och tre av tio i ”ganska hög grad”. Sålunda: sju av tio svarade att de antingen var engagerade i hög eller ganska hög grad. Det finns dock stora skillnader, exempelvis mellan kommuner och partier – men det är en analys som får anstå till framtida studier. När kandidaterna ombads uppskatta hur mycket tid de ägnat åt valkampanjen de fyra sista veckorna fram till och med valdagen 2014, uppgav ungefär 20 procent av kandidaterna att de ägnade den färre än 10 timmar, hälften mellan 10 och 40 timmar och ungefär en tredjedel att de ägnade den mer än 40 timmar.

På vilket sätt kampanjade man då? I boken Get out the vote! How to increase voter turnout går Donald P. Green och Alan S. Gerber (2004) igenom forskningen om hur pass effektiva olika kampanjsätt är på att få väljarna till valurnorna. Där framhålls dörrknackning som en av de mer effektiva metoderna, men även utdelning av flygblad kom väl ut om man tar hänsyn till de arbetsinsatser som krävs.

Om vi ser lite bredare på frågan, har de valkampanjer som Obama bedrev i de två senaste amerikanska presidentvalen – med användning av avancerande statistiska metoder och organisering av stora mängder volontärer – väckt intresse på många håll. Vissa svenska partier verkar, åtminstone på papperet, ha tagit intryck och framhållit dörrknackning som en metod som det skulle satsas på i 2014 års val. Exempelvis lanserade Socialdemokraterna något de kallade Samtalskampanjen där dörrknackning och 1,5 miljoner samtal med väljare skulle genomföras.

Vad visar våra data då? De vanligaste aktiviteterna som kandidaterna genomförde under valkampanjen var att stå i valstuga och att dela ut flygblad (80 respektive 77 procent uppgav att de gjorde det). Endast 31 procent uppger att de mött väljare genom att ha knackat dörr. 26 procent av kandidaterna uppgav att de skrev någon debattartikel under valrörelsen, och 34 procent angav att de deltog i någon debatt. 14 procent svarade att de hade talat vid ett torgmöte.

Vi kan alltså konstatera att endast en mindre del av kandidaterna i 2014 års val var aktiva dörrknackare, trots att det var en kampanjform som diskuterades flitigt inför valet, och trots att det enligt tidigare forskning anses vara den vassaste metoden för att få människor till vallokalerna. I stället var alltså flygbladsutdelning och valstugejobb betydligt mer vanligt förekommande aktiviteter

4 thoughts on “Hur mycket, och på vilket sätt, deltar gräsrötter i valkampanjer?

  1. Hur vet vi att dörrknackning är den bästa metoden i Sverige? I USA måste du registrera dig om du vill rösta, valen har större inslag av personval med enmansvalkretsar o.s.v..Det skulle alltså kunna tänkas att det finns systematiska avvikelser i väljarnas beteende i Sverige o i USA.

  2. Nej, vi vet inte om dörrknackning är den bästa metoden i Sverige. Du har helt rätt i att det finns en rad skillnader mellan Sverige och USA och det är möjligt att de kan ha betydelse i dessa sammanhang.

  3. Intressant. Min spontana reaktion är att kommunfullmäktigekandidaterna – partiets bästa företrädare – är oväntat oengagerade i kampanjarbetet. Var tredje är inte särskilt engagerad. Var femte lade mindre än 10 timmar under kampanjens intensivaste skede. Men jag tror att det delvis beror på att det finns många andra gräsrötter än kandidaterna som tar på sig arbete.

    En gissning om dörrknackning: om dörrknackning förekommer oftare i större städer (vilket jag är rätt säker på), så samvarierar det med att kommunfullmäktigekandidaterna utgör en mindre del av det totala antalet medlemmar. Ju större stad, desto mer dörrknackning och desto mindre beroende av kandidaterna för kampanjarbetet.

    Ett exempel från verkliga livet: den partiförening som jag var valledare för i valrörelserna 2014 engagerade totalt 100 medlemmar i valarbete. Av dem stod 3 på kommunfullmäktigelistan. Väldigt mycket dörrknackning – och väldigt mycket av det andra kampanjarbetet också – utfördes av andra än kandidaterna.

    Ska man säga något om gräsrötternas kampanjarbete utifrån den här metoden känns det alltså som om risken för mätfel ökar när stora städer, med stora partiorganisationer, inkluderas.

  4. Tack Jonas, bra synpunkt!

    Kanske att termen ”gräsrötter”, precis som du antyder, inte korrekt återger hur läget ser ut i större städer och kommuner (där man kan anta att antalet aktiva partimedlemmar utan uppdrag övergår antalet kandidater med råge – så ser det inte alltid riktigt ut i de mindre kommunerna). Likväl, som du påpekar, finner åtminstone jag det överraskande att så förhållandevis många av partiernas presumtiva ansikten utåt – kandidaterna – inte var mer aktiva än vad de uppger i enkäten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s