Partisammahållning, piska eller norm?

Det har med anledning av Decemberöverenskommelsen varit diskussioner kring partipiskans roll för partisammanhållningen. Man får ibland intrycket av att partisammanhållningen är något som åstadkoms med hjälp av en vinande partipiska. Men det är fel att se partisammanhållning som ett resultat av hårda nyper. Den bygger snarare på en stor kollektiv uppslutning. Anders Sundell har i ett tidigare inlägg visat att riksdagsledamöterna tycker att det är partiets ståndpunkt som gäller om det uppstår i konflikt mellan partiet versus den egna åsikten och/eller väljarnas uppfattning. Det kan tyckas att riksdagsledamöterna, mot en god månadslön, är villiga att flyta med strömmen och inte ställa till det för partiledningen. Men riktigt så enkelt är det inte.

Partisammanhållningen är inte bara en tvångströja som riksdagsledamöterna har att krångla på sig. Sammanhållningen inom partiet är en resurs som den enskilde ledamoten kan utnyttja till sin egen fördel. I riksdagen finns mycket makt och inflytande samlade i utskotten (innan de politiska partierna på allvar klev in på scenen i början av 1900-talet var det i utskotten som makten fanns). Det är i utskottsarbetet som riksdagsledamoten har möjlighet att bli expert inom ett sakområde, och därmed också inflytande över partilinjen. När riksdagsledamöterna 2010 fick en fråga om hur mycket inflytande de hade på sitt parti inom det egna specialområdet svarade över 50 procent att de hade ”Mycket goda” möjligheter att påverka partilinjen. När motsvarande fråga ställdes om inflytande  utanför det egna specialområdet var det vara nio procent som angav att de hade stora möjligheter att påverka partiets ställningstagande. Vi kan också se att det är 29 procent av ledmöterna som har mycket/ganska dåligt inflytande över partigruppen utanför sitt specialområde, medan bara 4 procent anser att de har dåliga möjligheter att påverka inom sitt specialområde.

Tabell 1. Hur riksdagsledamöter bedömer sina möjligheter att påverka den egna partigruppen (%)

Skärmavbild 2015-06-21 kl. 20.13.13

Det betyder att om riksdagsledamöterna inte längre intresserar sig för att följa partilinjen, så gör de på samma gång svårare för sig själva att få kollegorna med sig när de linjerar upp partiets ställningstagande inom respektive sakområde. Vidare finns det på övergripande nivå en kollektiv nytta med god partisammanhållning, eftersom den gör partiet till en trovärdig  förhandlingspartner, men också att partiet före ett riksdagsval kan gå ut och ge väljarna trovärdiga vallöften. Ett sammanhållet parti kan helt enkelt åstadkomma mycket mer än ett splittrat. Allt det där känner ledamöterna givetvis till. När den republikanske kongressledamoten Newt Gingrich lanserade ”Contract with America” i kongressvalet 1994 handlade det om att republikanerna gick samman och som kollektiv lovade att de skulle uppfylla ett antal vallöften om de fick väljarnas förtroende. Studerar man vad riksdagsledamöterna genom åren tyckt om partisammanhållningen, så är det en stor majoritet som anser att den är bra som den är. Föreställningen av hunsade riksdagsledamöter är således felaktig. Vi kan visserligen se att andelen som är nöjda med partisammanhållningen har sjunkit genom åren. Men samtidigt har andelen som vill stärka partisammanhållningen fördubblats mellan 1988 och 2010. Det verkar således inte som om riksdagsledamöterna planerar att göra revolt.

Tabell 2. Riksdagsledamöternas inställning till partisammanhållning (%)

Skärmavbild 2015-06-21 kl. 20.33.46

Alltså, den som föreställer sig att riksdagsledamöterna skulle hoppa över parti-skaklarna bara partipiskan slutade vina har förmodligen ganska fel. Partisammanhållningen är mer ett resultat av gemensamma normer än av partiledningar med hårda nypor. För den som önskar lite trevlig sommarläsning skickar jag med Peter Esaiassons och Sören Holmbergs artikel om ”Makten i riksdagen från 1990. Där kan ni studera vad riksdagsledamöterna under 1980-talet ansåg om maktförhållandena i riksdagen.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s